Gå till innehåll

Dawey

Medlemmar
  • Inlägg

    260
  • Blev medlem

Allt postat av Dawey

  1. Dawey

    Utbildningar förr

    Menar du utbildningar i Sverige?
  2. Dawey

    Filmposter?

    Tack för trevligt och välformulerat svar! Du låter ju onekligen som en auktoritet, såpass mycket att det faktiskt blir svårt att hävda motsatsen med samma auktoritet... Hur som helst är min personliga åsikt annan än din. Trycksaker, oavsett vad, är för mig InDesign det självklara valet. Det är enkelt, lätthanterligt och går mycket snabbt att använda när man hållit på ett tag. Visst kan man använda Photoshop till mycket, men det är alldeles för omständligt. Jobbar man professionellt med marknadsföring och trycksaksproduktion så måste hålla ett visst tempo. Men visst, jag känner folk som bara använder sig av Photoshop. Så visst det kan också handla om personlig smak och vana. För övrigt kan jag visa ett par exempel på bra och dåligt användande av text i photoshop. Texten i det första exemplet har jag gjort med högupplösta bilder i lager. Det andra, en "prototyp" är gjord med texten lagd direkt i bilden. Man ser direkt att texten är 'pixlig'. (obs, stora filer - för tryck) (hyfsat färdig) http://stiftelsenikm.se/arbeten/Frank-50x70-klar.pdf (prototyp) http://stiftelsenikm.se/arbeten/Frankenstein_bild.jpg Men jag föredrar som sagt att göra texten i InDesign, som i dessa mer tydliga och stilrena exemplen exempel: http://stiftelsenikm.se/arbeten/Wiehe-affisch.pdf http://stiftelsenikm.se/arbeten/scriptaaffisch.pdf Tack och ha en trevlig vecka, /David
  3. Dawey

    Filmposter?

    Ursäkta mig om jag bumpar en rätt gammal tråd. Ja - bildbehandling sköter man främst i Photoshop, men text kräver vectorgrafik eller inbäddade typsnitt. Annars blir det helt enkelt inte bra. Det är därför man använder InDesign - för att göra en tryckfärdig PDF (som är det tryckerier och tidningar vill ha) med layout som innefattar färdigbehandlade bilder och inbäddade typsnitt eller vektoriserad text. Eller vad är syftet med InDesign menar du då?
  4. Det ena utesluter inte det andra. Visst samarbete och teamwork - Men tänk på att de absolut högst rankade regissörerna ALLTID har varit de mest kunniga - om filmteknik, filmteori och filmhistoria. Ingmar Bergman satt klockan tre på Bio Victor i filmhuset - under många år, många år, flera gånger i veckan - och såg film. Han var vetgirig och lärde sig allt han kunde om sina medarbetares yrken! Alfred Hitchcock var assistent för tyska filmare och lärde sig hantverket från grunden. Han läste också enormt mycket böcker, varav en hel del om film. Martin Scorsese anses vara en levande encyklopedi om film - Han har sett allt och vet allt av värde. Han har också producerat en egen serie om filmhistoria.
  5. Dawey

    Sthlm:s filmskola?

    På onsdag är det öppet hus på Sthlms Filmskola. Alla som är intresserade är välkomna att titta in. Mer info på: http://www.stockholmsfilmskola.com (ville inte starta ny tråd utan tog den första av alla dessa SFS-trådar jag hittade)
  6. Dawey

    Livet efter filmskola

    Här finns en hel del trevliga exempel på vad som blir av eleverna på SFS: http://stockholmsfilmskola.com.digitest.biz/index.php?page=nyhet&w=17
  7. Dawey

    Film Noir

    Bilden? Du menar The Big Combo? Jag såg den rätt nyligen för första gången. Snyggt foto, visst. Men jag var lite besviken eftersom jag hört mycket om den och fann den tämligen ordinär. De flesta andra film noir verken är bättre. Men som trivia kan nämnas att The Big Combo är en av filmerna som Harald Stjerne (professor i regi, DI) brukar använda sig av i sin undervisning (Har jag hört från en mycket pålitlig källa och vän till Harald). Varför vet jag inte. Kanske för att den i vissa avseenden är så "tydlig"?
  8. Dawey

    Film Noir

    aha, svenska wikipedia visar sig skarp? Först o främst är den listade filmen "Rififi" fransk och räknas till fransk film noir. Jo, amerikansk och fransk film noir är två olika genrer. Fransk film noir var en egen fransk våg och filmrörelse med egna specifika särdrag. Egentligen brukar man inte räkna film noir som en genre utan snarare som en periodstil och filmrörelse. Båda beteckningarna avser en tidsbestämd rörelse. Amerikansk film noir brukar räknas från "The Maltese Falcon" (-41) som den första filmen till "En djävulsk fälla"(-58). Vissa forskare räknar även ett verk som Citizen "Kane" (-41) till Film noir. Men eftersom det rör sig om en periodstil och inte om en genre så är det fel att kalla exempelvis "Blade Runner" och "China Town" Film Noir. Dessa kan kallas pasticher, försök att återskapa karaktäristik för denna periodstil m.m., men kan inte "vara" film noir. Termen Film Noir skapades inte med tanke på en särskild visuell stil. I de första texterna som skrevs om film noir nämns knappt det visuella. Nej, namnet handlar istället uteslutande om den svarta tonen och livssynen. Det är svart och dystert. Det är nästan alltid ett svart och kompromisslöst slut. Personerna handlingen rör sig om är alltid de utsatta människor från sämre områden och levnadsförhållanden, ofta från den undre världen. Varför dessa filmer från 41-58 är så lika varandra i ton och stil beror på: 1. att det var ett fåtal manusförfattare som skrev flertalet av de mest kända filmerna. 2. Fotografer, ljussättare och klippare kom från samma del av filmindustrin. De flesta har varit klasskamrater och har haft samma lärare. 3. "The Hard Boiled Tradition". Det var samma slags litteratur låg till grund för filmerna, berättelser från Hemingway m.fl. Den mest kända adaptionen är av Hemingways "The Killers". (Siodmaks "The Killers" från 1946. Den första kvarten av filmen är så gott som hela Hemingways novell där den korthuggna dialogen bevarats näst intill ordagrant.) Apropå wikipedia: Betydligt bättre info än den svenska versionen finns här även om även denna har en del smärre "fadäser" och till liten del skiljer sig från gängse uppfattningar om film noir: http://en.wikipedia.org/wiki/Film_noir "En idé kan ju vara att kolla på lite filmer från expressionismen också då bildspråket är ganska likt." Fotograferna som utgjorde stommen i film noir hade skolats av tyska fotografer. Fotot och den visuella stilen kommer alltså direkt från den tyska expressionismen. Det är alltså inte bara "ganska likt" - det ÄR samma bildspråk.
  9. http://www.walken2008.com/ Nej, det är inte en film det gäller. Det här är på riktigt! Hoppas hoppas hoppas . . . :)
  10. Dawey

    Tips på Afrikansk film

    Det där med Afrika är rätt knepigt, för filmerna skiljer sig mycket från ett land till ett annat. Det är således mycket svårt att beskriva hur en typisk "afrikansk" film ser ut. Här är några intressanta artiklar: http://web.africa.ufl.edu/asq/v2/v2i1a4.htm http://www.kinema.uwaterloo.ca/botha021.htm http://www.kinema.uwaterloo.ca/botha051.htm Sen är det väl bara att söka på nätet och IMDB.COM efter regissörsnamnen: Regissörer (från wikipedia) Angola: Sarah Maldoror Benin: Jean Odoutan Burkina Faso: Idrissa Ouedraogo, Gaston Kaboré, Dani Kouyaté, Fanta Régina Nacro, Orissa Touré, Pierre Yameogo, Sanou Kollo, Pierre Ruamba Cameroon: Jean-Pierre Bekolo, Bassek Ba Kobhio, Jean-Pierre Dikongue, Jean-Marie Teno, François Woukoache Chad: Issa Serge Coelo, Mahamat Saleh Haroun Côte d'Ivoire: Desiré Ecaré, Fadika Kramo Lancine, Roger Gnoan M'Bala, Jacques Trabi Democratic Republic of Congo: Mweze Ngangura, Balufu Bakupa-Kanyinda, Joseph Kumbela, Zeka Laplaine Ethiopia: Haile Gerima Guinea: David Achkar, Gahité Fofana Mali: Souleymane Cissé, Cheick Oumar Sissoko, Abdoulaye Ascofare, Adama Drabo Mauritania: Med Hondo, Abderrahmane Sissako, Sidney Sokhana Niger: Oumarou Ganda Nigeria Ola Balogun, Eddie Ugboma, Amaka Igwe, Zeb Ejiro, Lola Fani-Kayode, Bayo Awala, Izu Ojukwu, Greg Fiberesima Kenya: Judy Kibinge, Jane Munene, Anne Mungai Senegal: Ousmane Sembène, Paulin Soumarou Vieyra, Djibril Diop Mambéty (Late), Moussa Sene Absa, Safi Faye, Ababacar Samb-Makhbaram, Ben Diogaye Beye, Clarence Delgado, Ahmadou Diallo, Bouna Medoune Seye, Moussa Touré, Mansour Sora Wade Togo: Anne Laure Folly South Africa: Lionel Ngakane (Late), Seipati Bulani-Hopa (SG FEPACI), Mickey Dube, Zola Maseko, Sechaba Morejele, Morabane Modise,Teddy Matthera böcker (källa:wikipedia): Fernando E. Solanas, Octavio Getino, "Towards a Third Cinema" in: Bill Nichols (ed.), Movies and Methods. An Anthology, University of California Press 1976, pp. 44-64 Nwachukwu Frank Ukadike, Black African Cinema, University of California Press 1994 Nwachukwu Frank Ukadike, Questioning African Cinema: Conversations with Filmmakers, University of Minnesota Press 2002, ISBN 0-8166-4005-X Melissa Thackway, Africa Shoots Back: Alternative Perspectives in Sub-Saharan Francophone African Film, Indiana University Press 2003, Includes a comprehensive bibliography and a select filmografy Africultures Samuel Lelievre (ed),Cinémas africains, une oasis dans le désert ?, CinémAction N° 106, Paris, 1st trimester 2003 Écrans d’Afriques (1992-1998) - French and English Towards a Third Cinema är en mycket intressant bok som rekommenderas för den som är intresserad av film i 3:3 världen samt postkolonialism.
  11. Svenska Ords mästerverk - borde inte den finnas tillgänglig på DVD? Verkligen inte? Tråkigt då. Bra att man fortfarande har VHS-spelare och två kopior av den. Tack o lov så är Picassos äventyr just en sån film som verkar dyka upp på SVT med jämna mellanrum . . . så där en gång vart femte år eller så. Nu var det ett tag sen, så det dröjer nog inte alldeles för länge.
  12. Varför skulle man överhuvudtaget vilja göra det i AE? I mina öron låter det absurt på något sätt. Att planera inspelningen väl från första början är liksom A och O i allt filmarbete.
  13. Dawey

    Sthlm:s filmskola?

    Har jobbat där tidigare . . . så jo, jag är partisk. Och jo, Brian känner jag i viss mån. Jag diskuterar ogärna enskilda personer, men han är en mycket uppskattad lärare. :)
  14. Dawey

    Sthlm:s filmskola?

    Jämför istället utbildningar som INTE är gratis om ni ska diskutera ekonomi. KULTURAMAs utbildning t.ex. är förvisso studiemedelsberättigad, men årskostnaden är dubbel så stor. Där kan vi tala om en utbildning som verkligen slukar studiemedlen. Inte bara nationellt sett, utan dessutom internationellt sett, är SFS utbildning minst sagt förmånlig. p.s. Vad har hänt med KULTURAMA egentligen? Man hör aldrig nåt om dom nuförtiden . . . undrar vad det kan bero på? ;) d.s
  15. Dawey

    Monty Python?

    Det handlar snarare om kvaliteten på filmen (filmREMSAN alltså) som använts. Under mitten av 80-talet var en stor utveckling av filmen. Grov eller finkornigheten följer med ljuskänsligheten och ljuskänsligheten är avgörande för filmens pris. Lågbudgetfilmer var ofta inspelade med en mer grovkornig filmkvalitet ockå för att inte behöva använda lika mycket artificiellt ljus. Men nu finns knappt någon skillnad längre. 70 och 80-talens B-films look går inte längre att få fram, eftersom den grovkorniga film de spelades in med inte längre tillverkas. Den enda typen av film som inte längre utvecklas är den, numera betydligt dyrare, svartvita filmen som ser lika dan ut som den gjorde på mitten av sextiotalet.
  16. Dawey

    dåligt av sthlm filmskola!

    Varför talar du inte med dom direkt och diskuterar ditt "problem"?
  17. Dawey

    Filmanalys

    [citat=Java ex Machina][citat=Dawey]I "Blågult flimmer" finns en lång artikel om jägarna. Kan vara intressant om man vill skriva om filmen. Erik Hedling är redaktör och har skrivit artikeln. Han behandlar filmen utifrån ett amerikanskt mainstreamperspektiv.[/citat] finns den artikeln online någonstans?[/citat] Inegn aning faktiskt. Känner bara till boken.
  18. Dawey

    Söker Italiensk film

    Okej, då får du titta på en drös med italienska filmer då. Men det finns fantastiskt mycket bra där, så det blir nog en rolig utmaning. ;)
  19. Dawey

    Ansöka till filmskola!

    På SFS har man policyn att ta in så många sökanden som möjligt till intervju. Man anser att alla ska ha samma rätt att få tala för sin sak. Detta kräver stora resurser. Det finns inte möjlighet att intervjua alla individuellt. Har man något man vill säga privat så tillåts man naturligtvis att göra det i samband med intervjutillfället. Den ständigt återkommande frågan om finansiering är lika mycket för din skull. Skolan vill inte sätta in kronofogden om du inte kan betala. Det är inte roligt för någon. Hittills har skolan sluppit göra utmätningar och man hoppas på att få slippa det även i fortsättningen. Men vissa individer tenderar att överskatta sin ekonomiska situation, eller att få den att framstå som betydligt bättre än vad den är. Samtidigt har skolan rätt knappa marginaler för att kunna ha en så låg avgift som möjligt.
  20. Dawey

    Söker Italiensk film

    Det är en alldeles för generell beskrivning. Det finns säkert hundra italienska filmer där det finns inslag av meta-film/meta-filmande. Film är ett vanligt förekommande tema i film. Det kan vara "Cinema paradiso". Tror även att filminspelning förekommer i "San Lorenzo natten", men är inte säker. Det kan också vara någon av många Fellini-filmer där detta tema förekommer. De flesta av hans filmer har självbiografiska inslag - barndomsminnen framförallt - och filmen utgör hans starkaste barndomsminnen. Du måste ge fler ledtrådar om du vill att folk ska scanna sina film-minnen eller på andra sätt söka upp den.
  21. Dawey

    Ansöka till filmskola!

    Final, jag talar inte om en enda specifik skola. Läs ordentligt så ser du att jag skriver filmskolor i plural. Jag har varit särskilt inblandad och alltså jobbat på en viss skola och jag har även en hel del kunskap om andra skolor. Olika skolor brukar faktiskt vara väl insatta i andras skolors verksamhet. Det tillhör liksom det där att man bör känna till marknaden och vara konkurrenskraftig. Jag kan alltså lugna dig med att jag vet en hel del om hur saker och ting går till. Och tror du att samarbetsvilja är liktydigt med icke-individualism, så bör du kanske tänka över din inställning. Väx upp kompis, gärna innan du söker in till någon större filmskola eller försöker ge dig ut i branschen. ;)
  22. Dawey

    Ansöka till filmskola!

    Hmm, jag har följt med ping-pong argumentationen och önskar bara komma med en allmän reflektion: Alla etablerade filmskolor och filmlinjer har utvecklat sina antagningssystem under lång tid. Antagningssystemen bygger alltid på lång erfaranhet som många människor utvecklat. Detta är inte något en utomstående, som en sökande, kan ha särskilt stor inblick i. Något av det viktigaste för en sökande är dock att man respekterar skolans antagningsprocess fullt ut. Detta innebär att den sökande skall följa instruktionerna angående ansökan mycket noggrant och inte "göra på sitt eget sätt" för att denna anser att ett annat sätt skulle vara bättre. Att tro att man själv vet bättre hur något bör går till är bara arrogant och dumt. Kommer man med den attityden till t.ex. en intervju så lägger en sådan person krokben för sig själv. Visar man sig inte villig att söka in på samma villkor som alla andra, så kan det i värsta fall bli så att man aldrig mer är välkommen tillbaka till den skolan mera. Tänk på att filmbranschen kräver stor ödmjukhet och en enorm samarbetsförmåga. Det är just sådana egenskaperna som de mest professionella skolorna söker hos sina elever, inte diva later och allmänt nonchalanta jargonger. En bra start är alltid att redan från början visa respekt och ödmjukhet inför den skola du vill söka till och de elever du skall gå tillsammans med.
  23. Dawey

    Filmanalys

    I "Blågult flimmer" finns en lång artikel om jägarna. Kan vara intressant om man vill skriva om filmen. Erik Hedling är redaktör och har skrivit artikeln. Han behandlar filmen utifrån ett amerikanskt mainstreamperspektiv.
  24. Dawey

    Rangordna filmskolor

    okej, min rangordning kanske inte är den mest objektiva eftersom jag känner starkt för skolan. Ta det med en klackspark då. Alla skolor har bättre och sämre sidor. Framförallt ska man väl se till att man hittar en undervisningsform som man trivs med? Och nej, jag jobbar inte där längre. Jag jobbade smått där tidigare på timbasis. Hjälper till ibland fortfarande. Men inte så mycket längre. Och Jbergman, du har så rätt ;)
×
×
  • Skapa nytt...