Jump to content

Dawey

Members
  • Posts

    260
  • Joined

Dawey's Achievements

Community Regular

Community Regular (8/14)

  • First Post
  • Collaborator
  • Conversation Starter
  • Week One Done
  • One Month Later

Recent Badges

10

Reputation

  1. Menar du utbildningar i Sverige?
  2. Dawey

    Filmposter?

    Tack för trevligt och välformulerat svar! Du låter ju onekligen som en auktoritet, såpass mycket att det faktiskt blir svårt att hävda motsatsen med samma auktoritet... Hur som helst är min personliga åsikt annan än din. Trycksaker, oavsett vad, är för mig InDesign det självklara valet. Det är enkelt, lätthanterligt och går mycket snabbt att använda när man hållit på ett tag. Visst kan man använda Photoshop till mycket, men det är alldeles för omständligt. Jobbar man professionellt med marknadsföring och trycksaksproduktion så måste hålla ett visst tempo. Men visst, jag känner folk som bara använder sig av Photoshop. Så visst det kan också handla om personlig smak och vana. För övrigt kan jag visa ett par exempel på bra och dåligt användande av text i photoshop. Texten i det första exemplet har jag gjort med högupplösta bilder i lager. Det andra, en "prototyp" är gjord med texten lagd direkt i bilden. Man ser direkt att texten är 'pixlig'. (obs, stora filer - för tryck) (hyfsat färdig) http://stiftelsenikm.se/arbeten/Frank-50x70-klar.pdf (prototyp) http://stiftelsenikm.se/arbeten/Frankenstein_bild.jpg Men jag föredrar som sagt att göra texten i InDesign, som i dessa mer tydliga och stilrena exemplen exempel: http://stiftelsenikm.se/arbeten/Wiehe-affisch.pdf http://stiftelsenikm.se/arbeten/scriptaaffisch.pdf Tack och ha en trevlig vecka, /David
  3. Dawey

    Filmposter?

    Ursäkta mig om jag bumpar en rätt gammal tråd. Ja - bildbehandling sköter man främst i Photoshop, men text kräver vectorgrafik eller inbäddade typsnitt. Annars blir det helt enkelt inte bra. Det är därför man använder InDesign - för att göra en tryckfärdig PDF (som är det tryckerier och tidningar vill ha) med layout som innefattar färdigbehandlade bilder och inbäddade typsnitt eller vektoriserad text. Eller vad är syftet med InDesign menar du då?
  4. Det ena utesluter inte det andra. Visst samarbete och teamwork - Men tänk på att de absolut högst rankade regissörerna ALLTID har varit de mest kunniga - om filmteknik, filmteori och filmhistoria. Ingmar Bergman satt klockan tre på Bio Victor i filmhuset - under många år, många år, flera gånger i veckan - och såg film. Han var vetgirig och lärde sig allt han kunde om sina medarbetares yrken! Alfred Hitchcock var assistent för tyska filmare och lärde sig hantverket från grunden. Han läste också enormt mycket böcker, varav en hel del om film. Martin Scorsese anses vara en levande encyklopedi om film - Han har sett allt och vet allt av värde. Han har också producerat en egen serie om filmhistoria.
  5. På onsdag är det öppet hus på Sthlms Filmskola. Alla som är intresserade är välkomna att titta in. Mer info på: http://www.stockholmsfilmskola.com (ville inte starta ny tråd utan tog den första av alla dessa SFS-trådar jag hittade)
  6. Här finns en hel del trevliga exempel på vad som blir av eleverna på SFS: http://stockholmsfilmskola.com.digitest.biz/index.php?page=nyhet&w=17
  7. Dawey

    Film Noir

    Bilden? Du menar The Big Combo? Jag såg den rätt nyligen för första gången. Snyggt foto, visst. Men jag var lite besviken eftersom jag hört mycket om den och fann den tämligen ordinär. De flesta andra film noir verken är bättre. Men som trivia kan nämnas att The Big Combo är en av filmerna som Harald Stjerne (professor i regi, DI) brukar använda sig av i sin undervisning (Har jag hört från en mycket pålitlig källa och vän till Harald). Varför vet jag inte. Kanske för att den i vissa avseenden är så "tydlig"?
  8. Dawey

    Film Noir

    aha, svenska wikipedia visar sig skarp? Först o främst är den listade filmen "Rififi" fransk och räknas till fransk film noir. Jo, amerikansk och fransk film noir är två olika genrer. Fransk film noir var en egen fransk våg och filmrörelse med egna specifika särdrag. Egentligen brukar man inte räkna film noir som en genre utan snarare som en periodstil och filmrörelse. Båda beteckningarna avser en tidsbestämd rörelse. Amerikansk film noir brukar räknas från "The Maltese Falcon" (-41) som den första filmen till "En djävulsk fälla"(-58). Vissa forskare räknar även ett verk som Citizen "Kane" (-41) till Film noir. Men eftersom det rör sig om en periodstil och inte om en genre så är det fel att kalla exempelvis "Blade Runner" och "China Town" Film Noir. Dessa kan kallas pasticher, försök att återskapa karaktäristik för denna periodstil m.m., men kan inte "vara" film noir. Termen Film Noir skapades inte med tanke på en särskild visuell stil. I de första texterna som skrevs om film noir nämns knappt det visuella. Nej, namnet handlar istället uteslutande om den svarta tonen och livssynen. Det är svart och dystert. Det är nästan alltid ett svart och kompromisslöst slut. Personerna handlingen rör sig om är alltid de utsatta människor från sämre områden och levnadsförhållanden, ofta från den undre världen. Varför dessa filmer från 41-58 är så lika varandra i ton och stil beror på: 1. att det var ett fåtal manusförfattare som skrev flertalet av de mest kända filmerna. 2. Fotografer, ljussättare och klippare kom från samma del av filmindustrin. De flesta har varit klasskamrater och har haft samma lärare. 3. "The Hard Boiled Tradition". Det var samma slags litteratur låg till grund för filmerna, berättelser från Hemingway m.fl. Den mest kända adaptionen är av Hemingways "The Killers". (Siodmaks "The Killers" från 1946. Den första kvarten av filmen är så gott som hela Hemingways novell där den korthuggna dialogen bevarats näst intill ordagrant.) Apropå wikipedia: Betydligt bättre info än den svenska versionen finns här även om även denna har en del smärre "fadäser" och till liten del skiljer sig från gängse uppfattningar om film noir: http://en.wikipedia.org/wiki/Film_noir "En idé kan ju vara att kolla på lite filmer från expressionismen också då bildspråket är ganska likt." Fotograferna som utgjorde stommen i film noir hade skolats av tyska fotografer. Fotot och den visuella stilen kommer alltså direkt från den tyska expressionismen. Det är alltså inte bara "ganska likt" - det ÄR samma bildspråk.
  9. http://www.walken2008.com/ Nej, det är inte en film det gäller. Det här är på riktigt! Hoppas hoppas hoppas . . . :)
  10. Det där med Afrika är rätt knepigt, för filmerna skiljer sig mycket från ett land till ett annat. Det är således mycket svårt att beskriva hur en typisk "afrikansk" film ser ut. Här är några intressanta artiklar: http://web.africa.ufl.edu/asq/v2/v2i1a4.htm http://www.kinema.uwaterloo.ca/botha021.htm http://www.kinema.uwaterloo.ca/botha051.htm Sen är det väl bara att söka på nätet och IMDB.COM efter regissörsnamnen: Regissörer (från wikipedia) Angola: Sarah Maldoror Benin: Jean Odoutan Burkina Faso: Idrissa Ouedraogo, Gaston Kaboré, Dani Kouyaté, Fanta Régina Nacro, Orissa Touré, Pierre Yameogo, Sanou Kollo, Pierre Ruamba Cameroon: Jean-Pierre Bekolo, Bassek Ba Kobhio, Jean-Pierre Dikongue, Jean-Marie Teno, François Woukoache Chad: Issa Serge Coelo, Mahamat Saleh Haroun Côte d'Ivoire: Desiré Ecaré, Fadika Kramo Lancine, Roger Gnoan M'Bala, Jacques Trabi Democratic Republic of Congo: Mweze Ngangura, Balufu Bakupa-Kanyinda, Joseph Kumbela, Zeka Laplaine Ethiopia: Haile Gerima Guinea: David Achkar, Gahité Fofana Mali: Souleymane Cissé, Cheick Oumar Sissoko, Abdoulaye Ascofare, Adama Drabo Mauritania: Med Hondo, Abderrahmane Sissako, Sidney Sokhana Niger: Oumarou Ganda Nigeria Ola Balogun, Eddie Ugboma, Amaka Igwe, Zeb Ejiro, Lola Fani-Kayode, Bayo Awala, Izu Ojukwu, Greg Fiberesima Kenya: Judy Kibinge, Jane Munene, Anne Mungai Senegal: Ousmane Sembène, Paulin Soumarou Vieyra, Djibril Diop Mambéty (Late), Moussa Sene Absa, Safi Faye, Ababacar Samb-Makhbaram, Ben Diogaye Beye, Clarence Delgado, Ahmadou Diallo, Bouna Medoune Seye, Moussa Touré, Mansour Sora Wade Togo: Anne Laure Folly South Africa: Lionel Ngakane (Late), Seipati Bulani-Hopa (SG FEPACI), Mickey Dube, Zola Maseko, Sechaba Morejele, Morabane Modise,Teddy Matthera böcker (källa:wikipedia): Fernando E. Solanas, Octavio Getino, "Towards a Third Cinema" in: Bill Nichols (ed.), Movies and Methods. An Anthology, University of California Press 1976, pp. 44-64 Nwachukwu Frank Ukadike, Black African Cinema, University of California Press 1994 Nwachukwu Frank Ukadike, Questioning African Cinema: Conversations with Filmmakers, University of Minnesota Press 2002, ISBN 0-8166-4005-X Melissa Thackway, Africa Shoots Back: Alternative Perspectives in Sub-Saharan Francophone African Film, Indiana University Press 2003, Includes a comprehensive bibliography and a select filmografy Africultures Samuel Lelievre (ed),Cinémas africains, une oasis dans le désert ?, CinémAction N° 106, Paris, 1st trimester 2003 Écrans d’Afriques (1992-1998) - French and English Towards a Third Cinema är en mycket intressant bok som rekommenderas för den som är intresserad av film i 3:3 världen samt postkolonialism.
  11. Svenska Ords mästerverk - borde inte den finnas tillgänglig på DVD? Verkligen inte? Tråkigt då. Bra att man fortfarande har VHS-spelare och två kopior av den. Tack o lov så är Picassos äventyr just en sån film som verkar dyka upp på SVT med jämna mellanrum . . . så där en gång vart femte år eller så. Nu var det ett tag sen, så det dröjer nog inte alldeles för länge.
  12. Varför skulle man överhuvudtaget vilja göra det i AE? I mina öron låter det absurt på något sätt. Att planera inspelningen väl från första början är liksom A och O i allt filmarbete.
  13. Har jobbat där tidigare . . . så jo, jag är partisk. Och jo, Brian känner jag i viss mån. Jag diskuterar ogärna enskilda personer, men han är en mycket uppskattad lärare. :)
  14. Jämför istället utbildningar som INTE är gratis om ni ska diskutera ekonomi. KULTURAMAs utbildning t.ex. är förvisso studiemedelsberättigad, men årskostnaden är dubbel så stor. Där kan vi tala om en utbildning som verkligen slukar studiemedlen. Inte bara nationellt sett, utan dessutom internationellt sett, är SFS utbildning minst sagt förmånlig. p.s. Vad har hänt med KULTURAMA egentligen? Man hör aldrig nåt om dom nuförtiden . . . undrar vad det kan bero på? ;) d.s
×
×
  • Create New...