Ska jag ge upp med mina filmdrömmar?

[JonathanJohansson89]

Jag har säkert skrivit detta förr men nu skriver jag det igen. Jag måste få prata ut. Jag har försökt med allt för att göra en enda enkel kortfilm, men det har aldrig fungerat....

 

Jag har velat göra film i flera, flera år nu. Jag känner att det börjar bli dags med praktiken efter mycket filmteori. Problemet är att jag inte kan hitta någon som kan hjälpa mig eftersom ingen vill eller är intresserad.

Kan säga att jag bor i Tranås som är en småstad.

 

Förhoppningsvis ska jag kanske göra en enkel kortfilm med ett par killar i Jönköping, men eftersom de har annat att göra på dagarna kan jag inte höra av mig till dom varje dag och gå igenom saker. Kanske högst en gång i veckan kan vi höras av och kolla igenom lite saker. Kanske en början?

 

Lite om mig själv.

Idag är jag 28 år. Jag har gjort lite kortfilmer under tiden jag gick i skolan på gymnasiet och även på högstadiet. Problemet var bara det att jag kunde göra film endast på bildlektionen, och eftersom att alla skulle bestämma lika mycket och så blev det inget bra heller. Jag var den ende som var intresserad av filmskapande och min lärare tillät mig inte heller att filma och klippa precis som jag ville

.

Sen har jag försökt att göra film helt ensam och den filmen blev inget bra. En annan gång kom min kompis och bara sa: "Ta med dej kameran, vi ska ut och göra en film nu!" För mig går det inte att bara göra så utan att ha planerat innan. Jag är noga med att planera långt i förväg innan man ens trycker på REC knappen.

 

På senare år har jag inte filmat mycket alls, dels pga av att ingen vill vara med eller har ”tid”, så därför har jag gjort en annan sak: läst mycket teori.

Med det menar jag att jag gör mycket research och bland annat tittar på filmer som inte är bra för att sedan anteckna vad som är fel osv... Jag har skrivit väldigt mycket och läst mycket, jag tycker att det kan vara bra o veta innan man gör nåt, jag har liksom lärt mig av både egna och andras misstag. Listan kan göras lång.

 

Jag har verkligen försökt fråga vissa vänner om jag kan vara med o se på när de spelar in sina filmer, de lovar en massa men sen blir det inget, vilket är synd. Samma sak var det när jag ville göra film flera år tidigare, ingen hade tid, vissa ville inte och en annan ville ha betalt. Vissa som hade fått reda på det undrade ju naturligtvis hur det gick med filmen. Det var helt enkelt bara att lägga ner allt, det gick inte...

 

Tydligen måste man ha massa vänner idag och även vara populär också för att göra film.

Nu kommer säkert många av er skriva att jag ska söka till en filmskola, men eftersom att det är så OERHÖRD STOR KONKURRENS idag så känner jag inte att det är någon idé med det. Sen har jag även ett jobb på varuhus som jag helst inte vill lämna heller.

 

Eftersom att jag vill ha kul också under tiden och att träna och göra film så ska dessa "träningsfilmer" inte vissa på bio, tv, festivaler eller internet mm. Det jag menade var att jag vill göra en kortfilm på kanske 1 minut för att träna på att göra film och ha kul, jag tycker att det skulle vara ett bra sätt för mig att börja träna på hur man gör film. Jag har skrivit många korta berättelser som jag skulle vilja filma, det ska helst vara kortfilmer, inga långfilmer.

 

Visserligen sa den Oscarsbelönade Sven Nykvists son Carl-Gustaf till mig under en fika för ett tag sen: ”Att göra film är svårt och kräver tid. MEN, jag tycker VERKLIGEN INTE att du ska ge upp med allt det här!”

 

För er som vill hjälpa mig att göra någon enkel kortfilm eller ge råd kan ni mejla mig på jonte_johansson89@hotmail.com eller om ni vill ringa mig på nummer 0737027217.

 

Det är nämligen så att jag blir väldigt besviken när det aldrig blir som man vill… Att skapa ny vänskap ska heller inte kosta pengar anser jag.

[Tolin]

[video=youtube;1ltMh4-ipOE]

 

David var 33 när han gjorde sin kortfilm "Lights Out" 2014 och idag jobbar han för fullt med att regissera långfilmer i Hollywood. Han har en hel del kortfilmer på sin Youtubekanal ponysmasher som perfekt illustrerar hur det går att fånga publiken på så liten tid som 14-sekunder (se

)

[Daniel Hållquist]

Ett tips: Gör en film helt själv. Inte lika kul som att göra film med andra men du slipper kompromissa & kan leka och göra som du vill. Det gäller förstås att hitta rätt historia men det borde inte vara så svårt, i alla fall inte när du helst vill göra filmer som bara är några minuter. Kanske kan du binda ihop historien med en berättarröst?

 

Ge inte upp.

 

/D

[Herakel]

Jag har sysslat med film sen jag var väldigt ung och det jag gjorde var att experimentera mig fram på egen hand. Detta betyder också att jag var tvungen att lära mig grunderna inom alla områden, dvs filmning, klippning, effekter osv. Du säger att du läst mycket om film vilket naturligtvis är bra, men jobbar man på egen hand så tror jag nästan praktik är den bästa lösningen. Jag har aldrig gått på filmskola eller läst särskilt mycket om film utan jag har kollat vad som skiljer en hollywood film från en b-film och kopierat det jag sett och till slut har jag förstått vad som krävs för att göra en bra film.

 

Min senaste film gjorde jag på egen hand och vid en scen så närvarade så mycket som 30 personer. Den har nu vunnit på filmfestival och ska konkurrera på fler.

 

 

Min senaste tråd här på forumet var faktiskt häromdan där jag söker folk till ett nytt filmprojekt och vi är 7-8 pers hittils. Vilken är din starkaste sida inom filmproduktion?

[JohanK]

Att göra film är njutning och hårt arbete. Som ung gjorde jag barnfilm med en grupp i Göteborg. Men efter samtal med I Bergman och C Leluche så insåg jag min verklighet.

Jag filmar fortfarande, det som intresserar mig, för mig och utan tidplan.

 

Rådet båda ovan gav mig var vad avser du leva av under de 6-10 år som du du arbetar gratis. Roy Andersson finansierade de åren genom reklamfilm. Det andra tipset är att ha en mencenat. Vilken och i vilken form får du tänka ut själv.

 

Jag valde en annan intressant livsväg och fick ett innehållsrikt yrkesliv som är avslutat så nu kan jag leka med allt jag orkar.

 

Lycka till i ditt val.

 

JohanK

[JonathanJohansson89]

Tackar! Det är bara det att jag har också letat väldigt mycket efter hur man kan göra en bra kortfilm helt och hållet ensam. Ska man själv spela huvudrollen eller kan du ge exempel? Jag vill helst inte dokumentera om nåt just nu utan göra en enkel kortfilm, det är allt.

[JonathanJohansson89]

Du frågade även om min starkaste sida i filmproduktion. Kanske manus, filma eller fotografera. Har varit på några inspelningar och fotat nämligen ;-)

[ghijohansson]

Jag lärde mig filma på den dåvarande lokal-TV-stationen i Lund. De lokal-TV-stationer som ligger närmast dig är Växjö, Karlsborg, Skövde, Linköping, Norrköping. Kontakta gärna dem.

 

Om du blir medlem i Sveriges film- och videoförbund så kan du skapa en lokalförening tillsammans med andra medlemmar i din närhet.

 

Jag började som dokumentärfilmare. Dokumentärfilm har den fördelen att man kan vara ensam när man skapar film. Varpå jag övergått till humor. Senast har jag skapat två nollbudgetlångilmer, för 5,000:- per film. Antal medhjälpare bakom kamera? Jag och min granne, och han anser sig vara djupt okunnig (Ja, det är ungefär så han sagt när tidningarna gjort reportage). Skådespelare har jag värvat främst på Filmcafe. Men jag har även utnyttjat lokal amatörteater respektive Stagepool.

 

Hoppas du anser mina erfarenheter uppmuntrande.

 

Alternativt, bli medlem i amatörteater. Filma deras föreställningar så du blir god vän med dem. Många världsberömda filmregissörer har teaterbakgrund.

[Daniel Hållquist]

Fördelen med att göra film helt själv är att du (förmodligen) tvingas öva upp ditt visuella berättande, något som jag tycker många svenska filmare skulle behöva göra.

 

Är man så begränsad som du är så är det också bra att tänka utanför ramarna. Du har kanske massor med historier som du skulle vilja göra men som kräver att du har ett team & skådespelare, då får du tänka ut något annat som du kan göra.

 

En film som gjorde intryck på mig och som fick mig att se på film annorlunda var Mia Engbergs Belleville baby, http://bellevillebaby.com/trailer/, en visuellt spännande film med en intressant berättarröst.

 

Om jag var du så skulle jag göra något liknande…

 

Till exempel: En ung man har blivit lämnad av sin flickvän, kanske har hon varit otrogen? Han är arg & förtvivlad. Driver runt på gatorna. Går runt på platser där de upplevt saker tillsammans. Kanske strosar han runt utanför hennes hus? Men vågar inte prata med henne.

 

Typ…

 

Nu vet jag ju inte vad du gillar för filmer men om jag var i din situation så skulle jag göra något sånt. Men som sagt, tänk utanför ramarna, glöm vad du skulle vilja göra och tänk istället på vad som är möjligt utifrån din situation just nu.

 

Lycka till!

 

/D

[Jimsan]

Som med allt annat så gäller det att öva och öva om man vill bli bra. Förvänta dig inte att alla filmer blir Oscar-material eller att någon ens ser dem. Våga misslyckas och en vacker dag så kanske någon av dina filmer får uppmärksamhet och sen rullar det på.

Jag har massor av nonsensfilmer hemma som jag gjort. Dessa kommer jag fömodligen aldrig visa för någon, men jag har gjort dem för min egen skull, för att öva.

Strunta i avancerade kameror och häftig ljussättning till en början. Gör det enkelt så att du inte fastnar i teknikträsket.

 

Den här filmen är en av mina favoriter och är gjort med en iPhone: 5AM: A Short Film Shot on IPHONE 6 - JUSTIN ESCALONA,

Eller den här filmen som jag filmade och klippte med min iPhone på en lunchrast:

En nonsensfilm, men en kul övning.

[hozay]

Lite det som nämnts ovan om att du måste öva på ditt egna visuella berättande etc, men också något viktigt som någon var inne på - se saker som en skapande person och inte som en kritiker, du skriver att "Med det menar jag att jag gör mycket research och bland annat tittar på filmer som inte är bra för att sedan anteckna vad som är fel osv", vilket de flesta kan göra. Det alla inte kan göra är att hitta sin egen röst och allt vad det innebär. Det är i slutändan väldigt lätt att konsumera enormt mycket film och peka ut rätt och fel, de har ju redan regisserats för oss att bara kolla på. Det viktigaste är, tycker jag, att själv veta vad man inte vill ha. Det kan man nog få ut av att kolla på väldigt mycket film.

 

Du skriver att dina starkaste sidor är manus, filma och fotografera. Detta är ju de starka sidor man vill ha bakom kameran, speciellt i sökandet efter sin egen röst och visuella berättande.

Läs saker som inte har med film att göra och se hur du kan få in det i dina verk. Filmskola kommer i slutändan bara att lära dig film, men tar du tillexempel en filosofi-kurs så får du en helt annan aspekt i ditt filmskapande som filmskola inte hade kunnat ge dig just för att det inte har något med film att göra.

Detta tillsammans med extrem disciplin skulle jag säga är det som fått mig att ens tro att jag kan regissera. Vet inte om detta ger något men här är mina två kortfilmer jag gjort.

https://www.youtube.com/channel/UCn-ZWyvVa80f467e75zOZtw

[Sarista]

För att göra film så måste man kunna samarbeta och kommunicera.

Kanske du kan dela med dig av din kompetens till andra för att få erfarenhet och skapa kontakter?

[JonathanJohansson89]

Tack för svaret! Jag såg dina kortfilmer och de var väldigt bra gjorda! Den ena påminner om Terence Fletcher i Whiplash, han försöker puscha människor

utöver vad som förväntas av dem.

Visserligen håller jag på med ett par dokumentär, jag gör intervjuer och försöker dokumentera dom så gott det går, men det är ju mest kortfilm jag vill göra.

 

Alla lär sig olika. Jag kan säga att jag har velat göra film sen jag gick i 7:an på högtstadiet, men jag hade inga vänner som var intresserade av att hjälpa mig. Likadant då som nu... Och Jag försökte verkligen göra film med mig själv i rollen, men det gick ju inte. Det var helt omöjligt... och är det fortfarande

[ghijohansson]

Jag får snarast intrycket att du fortsätter påstå att du saknar medarbetare för att göra spelfilm. Jaha, lite tips.

 

Sam J. Lundwall har helt ensam skapat två långfilmer. Här i Lund har jag träffat en tjej som helt ensam skapar animerad långfilm.

 

Googla "inspektion i Grönköping" så ser du vad jag gjorde när jag inte kunde besätta alla roller i min senaste långfilm.

 

Prova att göra dockfilm eller skuggspel.

[Tegelhuve]

Tack alla för en mycket intressant diskussion. ghi skuffar dig tillbaka till ditt grundproblem - ensam få något bra färdigt. Grundregeln är att du skall slå igenom genom att utveckla på din största styrka. Om din största svaghet bromsar detta, kan du inte ignorera detta. Nyckeln till ditt stora genombrott kan mycket väl vara just det som du nu beskriver som olösbart. Är det inte.

[Rosewindow]

Jag tycker att studera film va ett väldigt bra sätt att träffa människor som man sen kunde jobba med.

Men när jag gjorde min senaste film detta året så blev det ju så att jag gjorde mest själv, även med film intresserade kompisar så har de ju egna liv och jobb.

Så även med film vänner så kommer man ju behöva göra väldigt mycket själv för att få något att hända och göra det bästa av situationen.

Mitt motto blev hellre göra en film än ingen film alls. (oftast om man lägger så mycket energi man kan så brukar det ju inte bli allt för dåligt, fast de första filmer man gör suger ju oftast)

Man får väl också fundera på vad man vill ge upp eller inte för att göra film. Annars kommer man nog aldrig göra någon film.

 

Kanske skriv här om du har en film ide och försök få folk att jobba på den eller kanske det finns någon facebook sida?

[Holck]

Vad du säger är extremt intressant.

 

Själv filmar jag och är hyfsat trött på att behöva vara "one man band" för allt som ska göras.

Hitta folk som intresserar sig för manus är mycket svårt.

Hitta dem som faktiskt dyker upp på avtalad tid, där de ska vara "talents" är svårt.

 

Gör en del musikvideos och varken artisten, dess managers eller liknande förefaller vara ett dugg intresserade

av vad som ens ska vara med på videon.. "hitta på nåt"...

 

Så, ja, jag förstår vad du menar..

 

Just nu gör jag mest instruktionsvideos på jobbet (då jag eg. jobbar med teknisk forskning) och det är ju inte särskilt krävande..

 

// A

[JonathanJohansson89]

Ja, precis. Idag fick jag veta att en av de två killarna jag planerade att göra en enkel kortfilm med inte visste om han ville vara med längre eftersom han hade så mycket annat på sitt schema. Sitt jobb och sin teatergrupp.

 

Väldigt tråkigt men så är det. Visserligen kan jag inte kalla varken honom eller den andre för att han gjort tillräckligt mycket själva. Visst, de har läst in manuset och kan det väl nästan utantill, de gjorde även en liten video där de spelar upp mitt manus. Det ser rätt ok ut men det är ju klart att jag som regissör direkt efteråt vill komma med förslag och synpunkter på det de spelade. Det går inte att göra så en eller två gånger i månaden utan man måste nästan dagligen ha kontakt.

 

Men de har inte kommit med egna idéer, ringt upp eller mejlat mig och diskuterat, inte verkar visat stort intresse för nåt de själva ville vara med i. Det är rätt dåligt tycker jag. De ville ju själva vara med!

 

Ska visserligen träffa en annan ung skådis på fredag. Hoppas han är mer ansvarsfull.

[ghijohansson]

Aha, ditt problem är att medarbetarna försvinner. Då missförstod jag. Jag trodde du hade svårt för att rekrytera medarbetare eftersom du bor på en mindre ort.

 

Problemet är vanligt. Jag kom igång med att filma genom att tillbringa två år på en föreningsdriven lokal-TV-station. Jag skulle vilja påstå att 4/5 av de filmare som försöker få andra att ställa upp har samma problem som du.

 

Ett alternativ är att du satsar på att göra sådana projekt som minimerar ditt behov av medarbetare.

 

Alternativet är att du blir en bättre administratör. Om du börjar hjälpa andra filmare så märker du vilka som har lättast för att behålla sina medarbetare. Lär av dem, så blir det lättare för dig att behålla dem som vill samarbeta med dig.

[Holck]

Ja, precis. Idag fick jag veta att en av de två killarna jag planerade att göra en enkel kortfilm med inte visste om han ville vara med längre eftersom han hade så mycket annat på sitt schema. Sitt jobb och sin teatergrupp.

 

Väldigt tråkigt men så är det. Visserligen kan jag inte kalla varken honom eller den andre för att han gjort tillräckligt mycket själva. Visst, de har läst in manuset och kan det väl nästan utantill, de gjorde även en liten video där de spelar upp mitt manus. Det ser rätt ok ut men det är ju klart att jag som regissör direkt efteråt vill komma med förslag och synpunkter på det de spelade. Det går inte att göra så en eller två gånger i månaden utan man måste nästan dagligen ha kontakt.

 

Men de har inte kommit med egna idéer, ringt upp eller mejlat mig och diskuterat, inte verkar visat stort intresse för nåt de själva ville vara med i. Det är rätt dåligt tycker jag. De ville ju själva vara med!

 

Ska visserligen träffa en annan ung skådis på fredag. Hoppas han är mer ansvarsfull.

 

Det är inte att de inte har tid.

Det är att de inte är tillräckligt intresserade för att spendera sin fritid på denna syssla.

Jag har ett mycket krävande jobb och tvingar inte jag mig själv att åka från kontoret skulle jag ha jobb dygnet runt.

 

Trots detta har jag tid att göra en hel del musikvideos, intervjuer/utbildningsvideos och ska snart dra igång en youtubeserie.

 

Prioritering, brinna för det, prova att inte sätta sig själv i världens center och att inte vara lat/bekväm är för för många en mycket svår mix.

 

Du får helt enkelt leta vidare. Du märker när du hittar rätt. Märker du att det bara är du som försöker driva projektet framåt är du med fel folk.

 

Frugan som också är en mycket upptagen person sattes i en grupp för att göra en kortfilm med en del personer.

Det tog inte lång tid för att se vilka som kom till mötena och vilka som inte kom. Frugan var med på alla..

 

Det var helt omöjligt att få alla att komma och de som aldrig kom gnällde mest.

 

Behöver jag säga att det rann ut i sanden? Och detta är trots allt i Stockholm där utbudet är större än i mindre städer.

 

EDIT:

 

Jag tror att det du ska göra är att du tillsammans med din partner försöker göra kortfilmer baserade på en person.

Det går att få till mycket. Sen är det många som samlas om du använder publika platser för att titta. Fråga om de vill vara med för ögonblicket.

 

Det du försöker göra GÅR att göra och du kommer lyckas. Sluta bara förvänta dig allt för mycket från 70-80% av vårt folk. De är lata/bekväma. ;)

T.om hört från en del att manuset är "dåligt" för att de inte lyckas lära sig några repliker. Folk lägger ingen möda på saker nuförtiden.

 

// A

[JonathanJohansson89]

Ja precis.

 

Visserligen var den nye killen jag träffade i fredags mer öppen och intresserad och framåt. Han visste mycket om skådespeleri och var trevlig på alla sätt och vis. Nu är det ju bara att hoppas att han vi hjälpa mig.

 

Jag känner inga andra filmare i mitt län just nu. Men visserligen ska jag och en till till Film i Jönköping den 12 och prata lite om mina projekt. Där har jag ju chans att träffa andra medarbetare. ;-)

[ghijohansson]

Då du ej känner någon annan filmare i din närhet så undrar jag om du kollat vilka andra medlemmar här på Voodoofilm som bor i din närhet.

 

Dessutom känner du kanske till en annan svensk hemsida där man kan ta kontakt med andra filmare.

 

Och så finns följande alternativ. Vissa gymnasieskolor har filmutbildning. Filmlärare vet ofta om det finns någon aktiv filmare i kommunen. Eller fråga kommunal kultursekreterare. Eller fråga butik som säljer filmprylar.

[Pace]

How to Make A Film All By Yourself – Solo Filmmaking by Darious Britt ;)

[Aettan]

Den här gjorde han själv så vitt jag förstår med en kamera och jag tror ett 50 mm objektiv samt en G7a

[ghijohansson]

Det är nog många som spelat in ensamma. Själv erinrar jag mig följande inspelning. Jag saknade medarbetare bakom kamera. Så jag bad min motspelerska ta plats varpå jag riktade in kameran och placerade mig framför den. Efteråt kollade jag att vi hamnat rätt i bild. Många av er andra har väl varit med om liknande situationer.

 

I sammanfattning, vill du filma och saknar medarbetare, så gör det. Bättre det än att ge upp.