Endast tur att ens karriär går bra?

[JonathanJohansson89]

Detta kanske är fel tråd, men jag försöker ändå här.

 

Jag har länge undrat vad det är som gör så att en skådespelare eller regissör får fler jobb och karriären går bättre och bättre. Är det som jag hört? Att det är endast, helt och hållet, bara TUR för att lyckas inom det? Och att talangen inte egentligen spelar så stor roll? Absolut! Det är en stor konkurrens idag, men jag anser att man kan lyckas själv med och inte bara med hjälp av någon annan.

 

Såhär: Vissa går det bra för och andra går det mindre bra för. Vissa jätteduktiga skådespelare får inga roller och andra får roller. Men har mycket att göra med t ex att jag som är regissör, att jag ger en skådespelare RÄTT roll, vilket sedan leder till att den rollen blev både känd och bra, så att den skådespelaren sedan har tur och får rätt roll en gång till, och rätt roll en gång till, osv. Med ”rätt roll” menar jag att det är en bra roll med en intressant karaktär som skådespelaren gestaltar på ett mycket trovärdigt sätt. Fortsätter man så, så lyckas man.

 

Jag har frågat några skådespelare och teaterlärare varför de som inte får några roller inte börjar med något själv. Varför försöker de inte skriva någon handling eller pjäs själva? Teaterläraren sa att det är ytterst få skådespelare som gör det. De försöker inte skriva något själva utan letar jobb som någon annan har skrivit till dom.

 

Själv anser jag att för att lyckas måste man faktiskt börja med något själv och inte vänta på att någon annan ska göra något åt dom. Har jag rätt eller fel? Varför liksom inte försöka skapa sin egen karriär och ge sig själv roller? Drömroller som de drömmer om att spela och så vidare?

 

Men har det med TUR eller skicklighet att göra för att lyckas? Turen kan man inte gå och vänta på, den får man skapa själv, anser jag.

[Désirée]

Det är klart att turen spelar in, men utan skicklighet räcker inte turen långt, skulle jag säga.

 

Jag skriver filmmanus. Låt oss säga att en person i Hollywood läser mitt filmmanus. Detta är ingen omöjlighet. Sen kommer resten: personen ska gilla det och ha rätt resurser för att omvanda det till film. Det är många steg av tur och skicklighet från flera inblandade. Så låt oss säga att det blir en film och att den - wow - går plus första helgen. Nu får jag erbjudande om att skriva ett annat manus och jag tackar glatt ja. Turen kan inte göra att jag skriver ett bra manus. Tur (?) kan möjligen göra att regissören gillar ett dåligt manus av olika orsaker och även detta manus blir film, men i det långa loppet krävs det skicklighet i att skriva manus för att jag ska ha en karriär. Och hur skicklig jag än är, så är det inga garantier för att jag någonsin kommer att tjäna en spänn på mina manus, för det handlar fortfarande om att rätt person måste läsa manuset vid rätt tillfälle och ingen skicklighet i världen kan avgöra när det är och vem det är. Allt du kan göra är att försöka få dina manus lästa.

 

Sannolikt är det ungefär samma för regissörer och skådespelare. Av de som hållit på länge så skulle jag säga att de är duktiga på det de gör. De kanske inte gör film som intresserar mig just, men de är skickliga inom sitt område. Och när du kommit dithän att du "earned your stripes" så att säga, är etablerad och ansedd kompetent, det är då du kan göra en och annan dålig insats - det gör alla inom alla yrkesområden då och då - och ändå få jobb.

[Tegelhuve]

Det har väldigt lite med tur att göra, utan det finns ett väldigt väl organiserat system där de intressanta talangerna upptäckts. Kan man sin sak behöver man inte gå väldigt långt för att telefonen skall börja ringa.

 

Om att själv skapa sina chanser. Att komma ut med en produkt där du marknadsför dig själv är enormt omständigt och speciellt tärande när medverkande plötsligt uteblir. Och det händer mycket eftersom alla måste ställa upp utan att få lön.

 

Ibland blir dock sådana projekt färdiga, där praktiskt taget allt lyckas nära på optimalt. Läs Jonathan tex om filmen Safety Not Guaranteed, hur den blev till och vad som hände med regissören efteråt. Om vilken detalj som gjorde att Spielberg ringde honom osv. Där lyckades så gott som allt, men lägg märke till att manuskriptet håller en så hög klass att inte tex en skådis hade klarat av detta. Utan ett bra manus faller allt annat.

[ghijohansson]

Nja, skicklighet i sig är inte tillräckligt. Möjligheten att få jobb beror ju på var i landet du bor eftersom filmjobb är geografiskt ojämnt fördelade.

 

Jag är benägen att säga så här. För att komma in i branschen behövs tur eftersom konkurrensen är så hård. Men det är skickligheten som avgör om du sedan lyckas stanna kvar. Därför att i längden så lär du ha lika mycket tur som otur.

[JonathanJohansson89]

Det kanske inte spelar så stor roll hur bra man är. Jag vet inte men en klasskompis och jag gjorde mkt filmer när vi gick i högstadiet och gymnasiet. Han hade aldrig stått på scenen och spelat något utan var bara väldigt bra på att spela, eller som jag brukar kalla det "Ljuga och låtsas vara en annan människa."

 

För mig som regissör/arbetsgivare spelar det inte så stor roll om jag ska anställa någon skådis om hen har teaterutbildning eller inte. Det finns många därute som är mästare på att ljuga och vara någon annan. Men det är klart att jag måste vara säker på att de är duktiga på det med. Vissa skådespelare har kanske lyckats den vägen med?

 

Jag tror hela tiden fortfarande att man bara måste vara Oscarsnominerad eller Oscarsbelönad för att kunna slå igenom stort. Troligen har det filmpriset ingen betydelse. Det finns inga garantier för att man ska lyckas bättre bara för att man nomineras eller vinner. För vissa, men inte för varendaste en...

[JonathanJohansson89]

Man gör sitt första jobb jättebra, sen vill publiken se att man är lika bra om inte ännu bättre en andra gång. Och ännu mer bättre en tredje gång och så vidare. Vissa är duktiga på att lyckas lika bra hela tiden, andra inte. Så ser jag det hela som.

 

Så, ja. Det har mycket med talang och göra med. Beroende på vad man gör. Nu vet inte jag vilken genre du är bäst på att skriva, men det har kanske med det och göra med. Peter Jackson t ex är en mästare på att göra fantasyfilmer, men rätt dålig på att göra dramafilmer, tycker jag.

[Spaceromancer]

"Luck is when preparation meets opportunity".

[Pace]

"Luck is when preparation meets opportunity".

 

Tänkte precis påpeka det! :)

 

Om man inte har färdigheterna kommer man sällan långt med enbart tur. Färdigheter är förmodligen ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor för att lyckas med något över huvud taget. Åtminstone i längden.

[JonathanJohansson89]

Vad jag har hört nu är att det inte finns så många skådespelare som både skriver sina egna roller och spelar dom. Dvs, de kan inte sköta två jobb samtidigt.

[Tegelhuve]

Två jobb samtidigt? Att lära sig skriva manus som får positiv respons av dom som räknas kräver en tiotusen timmars satsning. Sedan brukar först tionde långfilmsmanuset bli bra.

 

På tal om tur. En studioläsare sade att varje manus som började med en voice over berättarröst flög rakt i soptunnan. Oavsätt hur bra manus, blev det alltså helt oläst. Otur ifall ditt manus hamnade på hans bord, alltså. Hans motivering: "studioläsare är problematiska, men hur annars skulle han hinna med 40 manus i veckan?"

[Désirée]

På tal om tur. En studioläsare sade att varje manus som började med en voice over berättarröst flög rakt i soptunnan. Oavsätt hur bra manus, blev det alltså helt oläst. Otur ifall ditt manus hamnade på hans bord, alltså. Hans motivering: "studioläsare är problematiska, men hur annars skulle han hinna med 40 manus i veckan?"

 

Fast jag förstår honom. Att börja med en voiceover tyder på nybörjare, och det finns alldeles för många manus på bordet för att man ska hinna med något som sannolikt inte är bra, när ens jobb är att hitta bra manus.

[Tegelhuve]

Ja exakt. Och man kan inte skylla på otur här heller, att sitt manus slumpaktigt landade på just hans bord, egentligen, eftersom man förväntas se till att många läsare tar sig an sitt manus. Så om det står ut, hittas det i alla fall. För övrigt kan konstateras att en jädrans massa bra filmer börjar med just voice over.

[Désirée]

För övrigt kan konstateras att en jädrans massa bra filmer börjar med just voice over.

 

Jo. Lord of the Rings är en.

Men, för att tydliggöra för de som inte vet om det, så är det väldigt lätt att en voice over säger det som ska visas i bild. Det är lätt hänt att vi lyssnar på en talbok med illustrationer som tillval, istället för en film. Det är en svår konst att skriva en riktigt bra voice over och så lätt att få den helt fel. Den kan säga vad som ska ses/förstås, den kan vara för pratig, den kan vara för "opratig", dvs att den bara kommer in på enstaka ställen där man har svårt att få ihop det och behöver en förklaring, men själva voice overn blir utan sammanhängande tråd.

 

Som skrivtips skulle jag säga att aldrig skriva med voice over. Åtminstone inte innan du skrivit klart manuset och känner att en voice over verkligen behövs för den historia du vill berätta.

[Tegelhuve]

Jo, voice over är det klassiska tricket man tar till i post production för att rädda en film som klipparen inte annars får att fungera. En nödlösning, som därför förtjänat sitt dåliga rykte.

[ghijohansson]

Jag har det senaste årtiondet ibland använt IMDB för statistisk analys. Ett av mina resultat är att berättarröst fungerar så bra att fler borde använda det. Så jag förstår inte varför det har dåligt rykte.

 

Så jag började undra. Om folk tror att berättarröst är en nödlösning så blir man benägen att använda det sparsamt. Och tänka efter noga hur man använder det. Så det dåliga ryktet skulle kunna bero på att det används så lite som möjligt därför att folk tror att det är en dålig lösning.

[JonathanJohansson89]

Två jobb samtidigt? Att lära sig skriva manus som får positiv respons av dom som räknas kräver en tiotusen timmars satsning. Sedan brukar först tionde långfilmsmanuset bli bra.

 

På tal om tur. En studioläsare sade att varje manus som började med en voice over berättarröst flög rakt i soptunnan. Oavsätt hur bra manus, blev det alltså helt oläst. Otur ifall ditt manus hamnade på hans bord, alltså. Hans motivering: "studioläsare är problematiska, men hur annars skulle han hinna med 40 manus i veckan?"

 

Precis. Kolla på dagens Youtubestjärnor t ex. Har någon Hollywoodproducent upptäckt dom? Nej, de har lyckats att skapa sina egna karriärer och sedan gjort rätt videor som många sedan tittar på!

[Désirée]

Precis. Kolla på dagens Youtubestjärnor t ex. Har någon Hollywoodproducent upptäckt dom? Nej, de har lyckats att skapa sina egna karriärer och sedan gjort rätt videor som många sedan tittar på!

 

Med tanke på hur många det är som försöker bli stjärnor på Youtube är det väldigt få som faktiskt kan tjäna sitt uppehälle på det. Det kräver inte mindre tur och skicklighet än något annat.

[Aettan]

Det är bättre att jobba med nåt annat än att leva ett liv och hoppas på att bli "upptäckt" och om man skulle bli det att upprätthålla myten om sig själv. Tänk att inte kunna gå ut utan att ta på stylingen nä fy f......

 

Jag både finns och kommer att ha funnits även om miljoner av människor inte vet eller visste.

[ghijohansson]

Angående att bli stjärna på Youtube. Jag har ibland försökt göra statistisk analys. Resultatet är ungefär som följer.

 

För varje film som lockar 1-2 miljoner tittare så finns det 10 som lockar 100-200,000 vardera, 100 filmer som lockar 10-20,000 vardera, 1,000 filmer som lockar 1-2,000 vardera, 10,000 filmer som lockar 100-200 vardera. Så de allra flesta misslyckas.

[Smörgåsmannen]

Vidare kan tilläggas att mängder av dessa filmer som lockat miljontals, hundratusentals eller bara tusentalet tittare, ligger i hinken för upphovsrättsskyddat material, och de som laddat upp dessa tjänar inte en krona på det. Och i de flesta fall; inte bryr sig heller. Det är helt enkelt inte värt mödan. Enda sättet att tjäna några pengar via Youtube är att ha kontinuitet, ladda upp grejer varje vecka, göra det år efter år tills man nött in sig i folks huvuden.