Shelly

Nja, vet inte om jag tycker att det är en särskilt ”bra” konflikt, den måste bli starkare. Bara det ordet du använder dig av här, ”arg”, jag blir arg då brevbäraren lämnar min brevlåda öppen och det regnar in, jag bli arg då grannarnas ungar springer över min tomt och trampar i min rabatt (nej, faktum är att jag blir rosenrasande). Det bör vara en starkare, konflikt, gärna med tidspress på ett eller annat sätt. Varför ska de döda generalen? (Visst, de är yrkesmödare men vilka är deras arbetsgivare?) Snål konflikt med en uppretad general (visst jag hade inte heller blivit glad om någon försökte döda mig men det är i verkliga livet och inte film). Tex om yrkesmördarna blev skickade på ett uppdrag, gör ett snyggt jobb, tog hand om vad de trodde ett drogsyndikat eller liknade och sedan kom hem och inser att de istället för att likviderat en badguy så hjälpte de just badguyen att bli ännu mäktigare genom att göra slut på ett par legosoldater utsända av ett litet centralamerikansktland för att ta hand om drogproblemet (badguyen) eller liknande så nu är de inte bara skyldiga till oskyldiga människors död samt eftersökta av legosoldaternas allierade, banden från sina egna allierade har blivit klippta eftersom de just brutit mot den oskrivna regeln att aldrig beblanda sig i drogkrig och nationella konflikter eller liknande. Nu måste de bevisa sin oskuld, ta hand om den riktiga badguyen och ställa allt till rätta innan de själva blir dödade av antingen det lilla centralamerikanskalandet eller badguyens utsända. Mera press blir det naturligtvis eftersom badguyen sakta men säkert håller på att ta makten över det lilla centralamerikanskalandet då han med säkerhet kommer att gå in en grannlandet och ännu mera oskyldiga kommer att dö. Det är en konflikt. (inte särskilt originell eller bra men klockan är halvtvå och det är bara för att visa skillnanden) Desto fler hinder desto bättre. (denna post är ej svammelcheckade pågrund av trötthet så jag ber om ursäkt om det förekommer svammel och andra märkligheter. MVH Shelly)

Tihi :p

Hm… inget riktigt driv för min del. Vem är den där Opata, är det meningen att jag ska ogilla honom? Det finns ingen riktigt konflikt.

Kanske skulle kolla http://www.voodoofilm.org/filmskola/manus-dramaturgi/ och se hur man skriver manus. Tex så måste du skriva allt som sägs och görs och kan inte skriva att Alan pratar om hur han började skådespela och att det pågår i 5-8 minuter. Du måste skriva allt som han säger.

Tycker inte att idé säger särskilt mycket. Ungefär som att säga, ”Det ska vara en cool action film med typ ett bankrån eller nått och lite snabba bilar och balla killar som slänger ur sig häftiga repliker” Säger inte särskilt mycket om det är en bra filmidé eller ej. Tänk igenom vad filmen ska handla om, att bad med kläderna på är igen handling utan en händelse. Här finns det en massa bra tips på hur man skriver filmmanus, läs igenom och kanske posta ett manus senare? (ps, posta i samma tråd, en tråd per projekt.) http://www.voodoofilm.org/filmskola/manus-dramaturgi/

Möjligt men det blir inte särskilt spännande om filmens bad guy inte har ett syfte med det han gör

Har någon redan nämnt den? Har JAG redan nämnt den? John Woos ”Hard Boiled” från 92, sjukhusscenen. Egentligen är jag inte mycket för våld och en massa skjuta men jag gillar scenen, även om man ser att hissdörrarna tycks vara gjorda av kartong eller liknande :p

Ja förstår tanken. Kan inte vara kul att se att ett dussin har laddat ner men ingen kommentar. Men många gånger så… märker jag att det är flams och trams, någon ”unge” som har skrivit något på taskig engelska bara en massa pang pang och ingen handling alls annat än att folk är ”coola” så… Jag vill inte säga fel saker (vilket jag lätt gör, folk brukar bita huvudet av mig på andra forum/communities då det gäller noveller och liknande) så att någon tappar lusten att skriva. Att säga, du kan inte stava, karaktärerna är tråkiga, det är ingen handling och dialogerna är dåliga hjälper väl knappast? Jag vill inte att någon ung (känns som lite äldre personer kan ta lite mera ”skit” än andra) person (eller någon vuxen för den delen) ska vara rädd för att posta saker bara för att jag har råkat säga något. Jag försöker vara snäll och förklara så tydligt jag kan vad det var jag inte gillade (men jag är ganska flamsig) men en del människor är väldigt känsliga. (fast det enda jag gör här på forumet är att läsa manus, jag rör mig knappt bland andra trådar)

Paul Newman har gått och dött... http://www.imdb.com/news/ni0574069/ Visst, han blev 83 men jag tycker att det är synd i alla fall. "You just keep thinkin' Butch. That's what you're good at"

Gillade det, mysigt och mystiskt. Saga är ett perfekt namn på karaktärer. Men det jag hade problem med var nog slutet då ”riktiga” Saga bestämmer sig för att elda upp trädet, kändes lite hux flux för mig. Saga trodde ju att hon blivit galen, det hade varit kul om hon blev lite övertalad, bevisad på något sätt att den andra världen faktiskt fanns. Katten eller hunden tex, kanske kan det inte prata här i våran världen men kanske ger de henne en blick eller så som göra att Saga förstår vad som ska göras? Hur som helst skulle jag vilja ha lite övertalning här, annars var det kanon! PS. Klart att det ska vara ett träd, en stort ont träd som i Sleepy Hollow.

Ska läsa så fort jag får tid, i helgen kanske (om jag skriver att jag ska läsa så är oddsen betydligt större att jag faktiskt gör det)

Kanske ska människan göra något som demon inte kan klara av på egen hand. Kanske ska människan öppna en ”dörr” så att demonen kan komma in i människans värld när den själv vill och inte enbart via sömnen… :/

Dåså, efter mycket om och men Känns som mycket text, kanske städa upp lite. Att Lovisas rum är ”halvstort” känns inte särskilt intressant eller viktigt, inte heller vart alla saker är placerade. Mycket text men väldigt lite av värde gör att det blir jobbigt att läsa. 2 montage i en kortfilm känns helt klart som ett för mycket så tre stycken… Jag orkar knappt läsa de tredje och skummar mest igenom det. Um, en matta på däck? Låter som en dum idé, någon kan ju snubbla. Skriv sånt vi ser, ”Han tror att hon ramlat över bord och är chockad över det.” detta blir svårt att visa visuellt men det är överflödigt eftersom Robin sedan säger, ”Vem?” så vi förstår ju att han inte vet att det är någon mer i vattnet. Känns lite segt, mycket i början som känns ganska onödigt. Kanske hade det varit roligt om historian började en bit in, ”Vad hände på båten egentligen?” Det finns ingen egentlig handling, inget som driver historian framåt. Vill inte vara elak eller så, kanske var det helt enkelt inte min typ av historia? Kanske finns det någon annan här som gillar den bättre.

Det är ett docx dokument, spara om det som word 97 och lägg upp det igen. Alla kan inte läsa doxc. (Jag kan och ska läsa det ikväll)

Jag har samma problem, jag skriver ofta deppiga saker och blir det jag skriver, ingen bra kombo... Det var någon författare som sa att alla som skriver behöver en hobby vid sidan av så att man kan koppla av skrivandet, gärna något fysiskt. Kanske skulle kunna vara något? Satsa på någon sport eller liknande och ta en paus mellan varven? Att träna sägs vara bra om man är nere, samma sak men solsken så... (jag har inte testat det själv eftersom jag A) är alldeles för lat B) har börjat undra om att vara nere och "svår" kanske är en del av min personlighet.)

Det är din historia. Börja med att bestämma vilken typ av historia du vill berätta. Låt oss ha väldigt höga tankar och låt oss låtsas att vi sitter och tittar på din film på en stor duk i en film gammal biosalong. Skrattar folk, gråter folk? Vad vill du att folk sa säga då filmen är slut? Försök komma på en idé, ”en skolavslutning” är inte en idé till en film utan enbart en tidpunkt, ett event, inget mera. Kastar man in, ”Edvard bestämmer sig för att hämnas på skolansöversittare” eller liknande så finns det en handling. Finns det någon/några filmer så du gillar och vill att din ska ha samma stil eller känsla? Se på dem och försök se vad det är som du gillar.

Nej nej nej... det handlar inte om vad jag vill ska hända utan om vad du vill berätta.

Försök att göra allt lite enklare och kanske byta namn på personerna. Alla börjar på E samt att Erik och Ebbe är väldigt likt. Vad är det tänkt att det ska handla om? Det hände ingenting, vimsiga vuxna och lite blandat skitsnack sedan var utkastet slut.

Så länge du inte bryr dig om någon läser det eller ej så spelar det ingen roll hur det ser ut, men som någon sa så är det bekvämast om man följer reglerna, lättare att läsa då. Ska läsa manuset senare i kväll

Stavningen är ju… har du möjligen stavningskoll på datorn? Vore klokt att använda den tycker jag. Att folk pratar på ett avslappnat sätt är en sak en jag men allt detta med ”ah hörru” och så vidare retar gallfeber på mig. Vet inte hur andra ser på saken men, jag gillar det inte. Att folk pratar släpigt, säger ”ah” istället för ”ja” kommer av sig själv. Alla denna slag/gröt dialog tillsammans med alla stavfel får mig att undra om du menar allvar eller ej. På ett ställe har du skrivit ”BLABLABLa” så min uppfattning är att detta är ett skämt eller att du inte bryr dig (och då kommer ingen annan heller göra det). Gör aldrig avbrott i en dialog och sedan fort sätt den på detta vis. Om det är en paus mitt i så skriv det så här, (paus) och fortsätt. Man blir lätt snurrig då det är en ny dialog av samma person. "BJÖRN Vi har inte fikat nå, vi har inte festat så mycket. Alla har bara vait hemma. Det käns som om våran kompis krest splitrade när du drog.. Det är fett synd tycker ja. De va du som drog samman oss, du var draganin kraften mellans oss. BJÖRN Så vad gjorde du hela dagarna i kina" Precis innan slutet så trodde jag dock att du hade något. Patrick springer ifrån olyckan, irrar ut i skogen och kommer sedan ut på vägen och det är han som blir påkörd av Björn. Riktigt goda David Lynch vibbar tänkte jag men icke. Börja med att renskriva det, bort med alla stavfel.

Jag har uppenbarligen börjat ta skada av alla manus jag läser för jag irriterade mig på alla närbilder. Om du vill att vi ska se ett anteckningsblock och en bläckpenna som skriver för fullt, skriv det. Försök att lura oss till att se saker i närbild genom att bara skriva det som ska visas. ”Ett anteckningsblock, en bläckpenna far fort över sidan.” Hoppa sedan till tex ”Intensiva mörka ögon, fokuserade.” och sedan ”Pennan klottrar över allt som nyss blev skrivet” tex alltså. Så känner jag och jag kanske är den enda men föredrar det istället för en massa närbilder. Som lite wannabe författare själv så måste jag säga att jag gillar det fast det känns inte riktigt som om du nått hela vägen. Eric borde vara ordentligt på botten, det borde vara värre än så här så att han verkligen känner att man måste ge upp drömmen för att kunna överleva. Krossa honom ordentligt, nu känns det som om (visst han blev av med jobbet) det bara är ett refuseringsbrev och syrran som skriker på honom, det behövs lite mera för att det ska gå hem hos mig. Men jag gillar det, att välja bort en dröm kan inte vara lätt, svårt val så visa hur svårt det är för Eric att ta det beslutet.

AJ!! Men det är coolt med ärr så du får tänka på det :)

Om du skriver färdig manuset så kanske du ser vad det handlar mest om och kan skriva om det? Just nu ser jag egentligen inte så mycket. Om det ska handla om ”vad hade du gjort i samma situation” så kanske du kan ha med lite olika alternativ som Gabriel kan göra men sedan väljer en annan väg och varför? Skriva är att skriva om så att säga :p PS, lägga upp hela manuset nästa gång (om du har möjligheten), det är lättare då.

Ja! Fladdermusen är tillbaka :) Tycker att det är bra eftersom det var en av detaljerna som gav det något extra, lite personlighet, inte bara en gullig historia om en unge utan detta är något man måste se (läsa). Det slog mig att blommorna borde gå från mörk färg till ljus, mörka färger syns bäst i solsken, rött lyser i solsken medans vitt inte syns alls men där emot skiner i skugga. Istället för den kvistliknade handen så hade jag nog föredragit om det kom en skugga, en skepnad över kortet istället. Då man visar monstret på ett eller annat sätt så trubbas man av. Scen 8 så har du skrivit ”så” istället för ”om”, eller så pratar fladdermusen men en väldigt märklig dialekt som jag aldrig hört. Jag vet ju att det är mamman på kortet men skriva det kanske då man ser mamman första gången. Nu tänker jag vara petig, scen 17 och 18 står det bara sovrum kanske skriva Amandas sovrum och mammas sovrum? Jag gillade slutet men jag skulle vilja ha en anledning till varför mamman först är lite elak och sedan blir snällare, för mig räcker det inte med att titta i ett fotoalbum men. Spånare lite… Kanske på vägen till sitt sovrum knuffar Amanda ner ett glatt kort av hela familjen, mamma pappa barn och vampis, kras, och mamma plockar upp detta på väg till Amanda? Lite symboliskt om glaset går sönder, mamman kanske ställer den trasiga ramen och koret på nattduksbordet tillsammans med blomman eller nått. I det stora hela så gillar jag det, precis som det är :)

Dialogen låter lite stel, tex då Gabriel säger, ”Jag är så förbannat trött på detta samhället”, alldeles för formellt, tex ”Jag är så förbannat trött på samhället” låter i så fall bättre i mitt tycke. Då Gabriel går in i köket och inte är i bild, för jag tror att det är så det var tänkt(?) så kan du använda dig av O.C. så att det verkligen framgår vad du menar. Det är lite stavfel här och där men det är inte hela världen. Att Gabriel bara spottar ur sig sin historia för Karl vet jag inte om jag köper. Först brusar han upp och sedan börjar han snacka, kanske blir bättre då man ser det. ”Din hämnd är nu fullbordad” låter som någon Darth Vader skulle kunna säga. Karl verkar lite knepig, visst han är en knarkare men i alla fall. Varför hjälper han Gabriel? Detta var inte hela manuset och kanske får man klarhet i det hela då man ”sett” hela filmen men just nu så känner jag att jag inte riktigt förstår Gabriel idé till att hämnas, känns inte som om han har en tillräkligt stark anledning. Det är väldigt mycket snack i början som känns ganska meningslöst eftersom det inte bidrar till ”hämnd” historian som filmen efter en stund verkar handla om. Posta hela manuset så är det lättare att tycka till.