Zarakow

Tittar man på kortfilmerna här nere i Cannes känns det som man lägger alltför mycket tid - helt klart. De tävlande kortfilmerna är riktigt bra, men alltför mycket tid verkar läggas på regin och allför lite på manuset. Har man en riktigt bra idé borde det gå ganska snabbt. En långfilm tar däremot tid. Party! /H

Moore inledde med att medge att han, och hans team, varit dåliga på att marknadsföra sin film, medan republikanerna gjort allt, genom ogenomtänkt illvilja, för att svartmåla honom... och all publicitet, oavsett härkomst och syfte, är ju bra. Vidare var han j_vligt trött på att, som han kände det, själv driva kampen mot sjukvårdssystemet och hans mål var att filmen skulle vara ett embroie till något större - naturligtvis... vem är beredd att ansluta, ungefär... Jag ställde frågan om hans blandning mellan tragik om komik var för att det kunde vara svårt för folk att smälta ett sånt tung ämne och han svarade kort och gott att smockan alltid tar hårdare om det finns komiska aspekter i det hela. Vidare hade han önskat haft tid att belysa den Svenska sjukvården ur ett historisk perspektiv, men tyckte att vi, på senare år, fått en naiv inställning till hur det borde fungera. Anyhow, coolt seminarie och ännu schystare efterfest. Dock inte med MM. Deathproof väntar - hoppas den blir bra. /H

No country for old men: Bröderna Coens senaste film om en jägare som kommer över en väska med 1,5 miljoner dollar efter en urspårad knarkdeal där alla utom en ligger död. Han tar pengarna och drar men kan inte låta bli att åka tillbaka för att ge den svårt skottskadade mannen lite vatten. BIG misstake! Han blir upptäckt, lyckas fly, men blir jagad av den mest brutala hitman man kan tänka sig. Tommy Lee Jones spelar gammal sheffif som tar sig an fallet, men vars uppgift snarare blir att försöka hålla antalet offer nere. Berättarstilen påminner en hel del om Leones västernfilmer. På god väg mot en solkar 10-poängare, men slutet blir lite väl abrupt. 8/10. Sicko: Michael Moore’s dokumentär om det amerikanska sjukvårdssystemet som blir allt sämre och är rankat som nummer 37 i världen. Försäkringarna är svindyra och det är de fattigaste som drabbas hårdast. Försäkringsbolagens vars utredare får bonus på att inte dela ut pengar till drabbade tjänar storkovan medan en fattig, utan försäkring, får välja att behålla pekfingret för 60000 dollar eller ringfingret för 12000 dollar. Moore blandar tragik med komik på ett lysande sätt och ger det amerikanska sjukvårdssystemet en fet smocka när han tar med sig ett gäng hjälparbetare från 9/11, som inte fått hjälp eller ersättning för sina efterkommande problem eftersom de inte varit anställda för att hjälpa till, till USAs värsta fiende Cuba där de får hjälp och kan köpa läkemedel för en tusendel av vad de kostar i USA. Mycket varm och human film som garanterat kommer väcka stor uppmärksamhet!!! 10/10. U2-3D: Först spelar U2 två låtar på röda mattan och sedan visas U2-3D på lumiére. Rock´n´roll – vad mer kan man önska sig (primal scream kanske). 10/10 (för upplevelsen i alla fall).

Ett försök att skildra jakten på the Zodiac-killer, kanske en av USAs mest okända seriemördare. Filmen är baserad på en roman av Robert Graysmith, huvudkaraktär i filmen och spelad av Jake Gyllenhaal. Filmen är en dramadokumentär och kändes ganska splittrad eftersom den utspelade sig under väldigt många år, från -69 till -91. Hade hoppats på att filmen skulle vara mer av en thriller, men spänningen fanns liksom inte där. Mycket av handlingen matades fram via dialog och huvudkaraktären försvann under stora delar av andra akten. Det var ingen "upptäcksfärd" som kändes spännande att följa med på, snarare en skildring av hur det verkligen var. Kan hända för att manusförfattaren höll sig för strikt till boken. För 2 timmar och 36 minuter krävs det lite mer av storyn för att hålla kvar intresset. Nu blev man, liksom huvudkaraktären, väldigt passiv som tittare under stora delar av filmen. Mot slutet tog filmen dock fart när Robert mer aktivt själv började utreda då polisen själva i princip hade lagt ner utredningen. För de som har hört/läst om fallet kan nog filmen ha varit intressant, men förväntar man sig en spännande film i stil med Se7en, blir man nog ganska besviken. 2 av 5 /H

Jude Law sliskade av Nora Jones två gånger. Inledning och avslutning. Happy together och in the mood for love är rena mästerverken i jämförelse. Men, det var kul att se Natalie Portman som halvmisslyckad pokerhaj. En väldigt lååångsam film - som målarfärg som torkar ungefär. /H

Gillar det starkt - ett av de bättre jag läst här. Bra bildberättande framförallt. Händer väldigt mycket på slutet. Fattar inte varför det behöver stå något på kortet - man fattar ändå... Väntar med spänning på fortsättningen! /Henrik

Vad ska vi köra för genre då? Kanske bra att komma fram till det för att folk ska var sugna på att skriva överhuvudtaget... /H

Det var bara min minnesbild av hur det var. Har inte lagt så mycket tid på karaktärsfördjupning heller. Åldern jag valde, 12-13 år, var för att det är en period då man måste kunna agera lite vuxnare även om man inte vill och därför ville jag att dialogen skulle kunna skifta lite. Möjligt att det är "mognare" dialog/sätt bland 12-åringar nu. Den som tar över stafettpinnen är fri att dra det åt ett lite annat håll om så önskas. Hoppas bara någon gör det! :-) /Henrik

Missade visst att postningen behövde godkännas, så jag hoppas att manuset kommer upp snart. Har inte bifogat något tidigare. "Pojken utan bollsinne" ska det vara också... /Henrik

Titel: Pojken utan bollsinne Voodooversion: 1 Manuset tänkt för novellfilm och är påbörjat för att tas över enligt staffetmetod. Skulle vara intressant att se var det slutar. /Henrik Pojken utan bollsinne (inledning).rtf

Hej! Postade precis "Mannen utan bollsinne" och hoppas att någon/några skriver vidare. Skulle vara intressant att se var det slutar... /Henrik

På grund av kvaliten (eg. brist därav) på svenska filmmanus. /H

Spider & The Mothman Prophecies Spider fann jag fruktansvärt tröttsam och när det väl började bli intressant blev ändå upplösningen ett stort mysterium. Vem var mamman egentligen - fattar inte... För mycket vin? Var han schizo redan som barn? Intressant att Cronenberg gjorde "A history of violence" efteråt ...var det för att reparera misstaget med den typen av story? The Mothman Prophecies började spännande och hade en schysst avslutningsscen. Däremellan var den fruktansvärd seg och manuset var pinsamt uselt emellanåt. De som berättade om sina upplevelser kunde ha upplevt det istället för att berätta om det - sen kunde John fått höra det / reagera. Sättet som karaktären (gurun) kom in och presenterade merinformation kring malmannen var fruktansvärt ospännande, men intressant för att veta hur man inte ska göra. /H

Hej! Skulle vilja få exempel på fler filmer, gamla som nya, där det kommer in en karaktär för att förmedla information som inte huvudkaraktären kan få till sig på något annat sätt (utan att det skulle ta en jädrans massa tid). Typ X i JFK. Även i The Mothman Prophecies och i Omen förekommer sådanna här karaktärer. Nån som kan komma på fler filmer? /H

trodde de skulle satsa på att bli manusskribenter (med tanke på filmens titel). /H

skön idé! Vem springer förstasträckan?

Tycker att Jerry ska vara en plant och Christoffer en shaper. Christopher är snygg och intelligent medan Jerry är ful som stryk. Jerry's bror var en monitor evaluator och det var därför Christoffer mördade honom för sju år sedan. Christoffer älskade nämligen att äta krabbor, men efter att Jerrys bror funderat timtal över vilket fångredskap som skulle användas ilsknade Christopher till, tog åran och drämde till honom, skickade sedan in honom i frysen och hoppades sedan på att resten av frysutrymmet senare skulle fyllas med krabbor. Allt visas förstås i en flash present i utrymmet för Christoffers tankar inför den nu stundande turen med Jerry som Christoffer vet är intresserad av krabbfångst. Introverte Jerry har vridit sig länge i sängen natten innan sömnen långsamt smyger sig på. Han var tvungen att tänka ut det rätta fångsredskapet innan han tillät sig somna. Extroverte Christoffer somnade så fort huvet nådde kudden med sköna bilder på läckra krabbor och lik. Efter en lång natts sömn vaknade Christoffer upp - redo att piska på Jerry till storfångst. Jerry ser ut som en nyvaken kalle anka när han sitter på sängkanten. Han läser igen minnesanteckningarna från innan han somnade - hans lysande fångstredskap. Väl ute på sjön blir Christoffer snabbt otålig. Han förväntar sig något av Jerry som slits mellan att patentera sin idé (vilket dock innebär för mycket krångel och regler), testa den på en gång, och att förklara den för Christoffer för att imponera lite. Han väljer det sista alternativet. MEN, han blir för långrandig och har svårt att formulera sig. Christoffer blir åter irriterade och skriker "Kom igen nu din förbannade lilla mus - fram med prylen du har i väskan". Förtvivlat börjar Jerry staka sig. Christoffer plockar bort ena åran som är lite mörkröd längst ner och fullbordar sin gärning. Team är inte starkare än sin svagaste länk. Inga krabbor, men två lik i frysboxen. /H

"Who will survive and what will be left of them?" - The Texas Chain Saw Massacre /H

ja, såvida vi (kameran) inte följer dem hela vägen genom skogen fram till den "ruskiga" platsen. /H

Berodde segheten på att han intog en grotta i några år? /H

Tre solar Skrattade så jag grät emellanåt, vilket säkert inte var intentionen med filmen... /H

Ren filmmagi! Fick nästan lite dokumentärskänsla. Otroligt realistiskt. Storyn har visserligen sina svackor, men mot slutet var närvarokänslan så påtaglig att jag helt slukades upp av filmen. /H

...4. Storyn: Framåtrörelse=0, stentrist, repetetiv subplot mellan morsan och sonen som bara står och stampar... Morsan: "Hur hade du det i skolan idag?" Sonen: Rycker på axlarna "Vet inte..." Morsan: "Nehe"... Ingenting händer! /H

En av de sista jag såg var i alla fall första delen av brandvägg - och nu, en vecka senare, ska jag se andra delen. Om jag vore ironisk skulle jag säga att det är för att jag inte kan bärga mig för att se hur det kommer att gå. Men, jag är realistisk och säger istället att det är för att ytterligare försäkra mig om hur jag inte ska bygga upp ett drama. Men, ...lite intressant ska det ju ändå bli att se hur det går med diabetesen och diabetesdoktorn... Var det A-ploten? ;-) /H

louis, hur spännande tror du att en producent skulle tycka att det var att läsa ett manus som "the usual suspects" om det klargjordes att verbal kint var keyser soze i början? Eller, om det i manuset till "saw" stod att den blodiga mannen i mitten av rummet heter John. När Zep säger (om John) "He is a very interesting patient" - hur spännande skulle det då vara att läsa resten? Skulle man inte få dölja något kunde det ju i manuset till "sjätte sinnet" stå, 'typ': Two years later: Malcom rises from the bench, he seems fully alive, but in fact, he is dead. He died from the gunshot. Let's continue with the story... /H