Rabies

HAHA det där missade jag helt! Tur att jag inte såg det:)

I am legend - Awesome! Helt underbar förutom dom fula animerade monstrena. Dom kunde kört vanlig hederlig makeup istället så hade filmen blivit en solklar 5:a av 5 möjliga

Jag tror helt ärligt inte att det finns nån som inte skulle vilja ha bra foto i sina filmer och som inte tycker att det är viktigt, det handlar väl snarare om att dom flesta kanske inte vet hur man göra för att fota bra, det är nämligen en ädel konst som kräver mycket övning och för att få det proffsigt - ett helt team med kunniga personer.

"Är bra foto viktigt i en film?" va den frågan jag svarade på, står i första inlägget

Om skriket hade kommit direkt när han såg spöket och då varit medveten om att det utgjorde en hotbild så hade det varit befogat även på en kille. men skriket kommer efteråt när han står med sina polare utan nån form utav hotbild, då blir det löjligt. de e vad jag menar

vi säger såhär då så kanske ni hajar, om det hade varit oviktigt så hade inte folk utbildat sej till fotografer, och folk hade inte lagt ner pengar på att filma med 35mm. så svaret är, ja det är viktigt med fotot, utan foto ingen film.

så du menar att en person som inte tycker att det är viktigt med foto skulle lägga pengar på att filma med 35mm då eller? måste va en korkad en som slösar cash på nåt som inte är viktigt

jag röker heroin.

hade det inte varit viktigt så hade alla gjort film med semesterkameror

Du kan ju ge dej fan på att jag inte skulle skrika i alla fall. Men men de e ditt manus och dina karaktärer, du gör som du vill så blir det nog bäst. Fråga bara inte efter ärlig kritik ifall du inte kan ta den

Tjenare kungen - Jag e kär. Skön film, snygg, älskar Ulf Malmros vidvinklar. Punk, synt, 80-tal, male frontal nudity, topless woman, I love it!

En kille som skriker när han har sett ett spöke = komedi. Därför jag undrade

Är det meningen att det ska va en komedi?

This is good feeling, I can like it. It's wery wery nice work.

En kärlekshistora - Totalt osammanhängande och inte nå vidare gripande men underbart att se bilder från ett varmt och somrigt 70-tal

NTG-2 kör vi med, funkar bra för sitt pris.

Skönt att det gick bra! Bilar är inget att leka med. Såg precis en kille bli manglad av en långtradare, ingen rolig syn, man blir bara mos, köttfärs, slarvsylta. Polisen eller fru kan inte identifiera liket, inget ansikte kvar. 12 ton stål vs människokropp, inte bra för modellkarriären

Vad är en lobar-kapsel och vart hittar man det? Ska nog införskaffa en bättre mick snart än NTG-2:an. Har kollat på madeco dom har K6 grundmodul samt ME66 supernjure och ME67 smal kägla. Är det nån av dom?

Det låter icke så trevligt det. Men fackförbund är väl till för att se till den anställdes behov eller har jag fattat fel? Sen att det springer runt en massa folk som lever på bidrag är ju aldrig seriöst.

Är det mediafacket som gäller för all typ av filmarbete/reklamfilmarbete?

Riktigt bra! Keep it up! Props. Gillade svarven i början! Mycket muskler, action, knark och skjuta skallar. BMW. Good work

Det hjälper om du har en klar bild över hur dina rollkaraktärer är och bra personkännedom, då kan du bara gå ut på stan eller vart som helst och leta, du kanske får bra vibbar från nån och frågar om personen vill komma på provfilmning. Sen ge dom nåt att säga och se hur bra dom e på att ta regi. Många börjar ju spela över så fort dom får en kamera i ansiktet, läser repliker rakt från pappret etc. Men ge dom bara en input typ, säg ungefär såhär, så kommer dom ifall dom e naturliga, att agera precis som dom själva gör, och då eftersom dom e castade efter just den rollen som ligger deras personlighet nära så kommer dom att bli trovärdiga. Duktiga skådespelare kan kanske spela ett större register som går utanför deras personlighet men dom som kan det är ytterst få, speciellt här i Sverige, och troligtvis så kommer varken du, jag eller Munthe att jobba med vare sej Ernst Hugo eller Robert Deniro. Amatörer is the shit. Kolla bara på Elin och Johan i Fucking Åmål. Helt perfekta i sina roller för att deras personligheter ligger så nära till hands. Dom två amatörerna är helt överlägnsa många andra professionella svenska skådisar i sina roller. Anton Glanzelius i Mitt liv som hund. Enastående. Det är när det är naturligt som det ser bra ut i kameran. Teater hör hemma på scen.