Désirée

Det skadar inte att visa att man kan skriva i andra situationer också, men det är givetvis ditt val. Om man varje gång man skriver något funderar över sina ordval och försöker finna det perfekta uttrycket för det man vill säga, så övar man sig också. Inköpslistor anser jag undantagna.

Jag ser inget problem i att du brainstormar och diskuterar idéer på forumet. Det är jättebra att få in funderingar från flera håll. Så skäms inte för det. Du behöver inte svara mig på frågorna. Det viktiga är att du funderar på dem. Sen blir jag lite fundersam på "filmen blir så lång som den behövs". Bortsett från det grammatiska felet så hoppas jag att du menar att filmen blir så lång som historien tillåter, inte att du gör den så lång den behöver för att räknas som långfilm. Nu har du inte bett mig om korrläsning, men jag ber dig ändå i all välmening, att tänka på din stavning och grammatik. Det ger inget bra intryck av en författare att skriva med så många fel. Vi skriver alla fel ibland och i forum går det ibland fort, men tänk ändå på att alltihopa sammantaget är det intrycket du ger. Det spelar ingen roll om du har dyselexi eller ej - tyvärr gäller det skrivna intrycket ändå.

Det är frågor du måste ställa dig. Det måste finnas någon intressant frågeställning.

Om du har en idé och har storyn klart för dig, är det inget som hindrar att du skriver alla avsnitt helt själv. Men för att sälja konceptet behöver du bara skriva ett eller ett par avsnitt och ha synopsis klart för resten.

Och vad är haken? Är alla människor som går omkring inte riktiga? Vad spelar det för roll om de har en riktig själ eller en konstgjord? Om man bara märker det när man dör, vad är haken med det i nuvarande livet?

Det är jättekul att du faktiskt fått gehör för en av dina idéer, även om du inte fick skriva manus själv. Jag hoppas verkligen att det blir något bra. Det är tråkigt att du inte lyssnar på den feedback du får, för ingen här, vad jag känner till, vill dig något illa, utan vill bara att du ska lyssna. Som projektet du la upp ovan. Himla trevligt att faktiskt se något du har bidragit till, men så klämmer du i med att det är ett Hollywoodprojekt utan att visa eller berätta något som ger några belägg för att det är det. Produktionsbolaget är svenskt. Då faller din trovärdighet igen. Vill du ge ett trovärdigt intryck, så ska du inte flasha med mer än det finns belägg för. Det hade räckt med länken i sig.

Shaarken har en poäng faktiskt. Ena stunden flashar du med dina kontakter, dissar all feedback som inte är i linje med vad du redan tycker och har en allmän översittarattityd och anser att du kan allt, och nästa stund ställer du en fråga och förväntar dig ett vänligt sinnat svar.

Jösses vad många kontakter jag har med det sättet att definiera "kontakt". Förutom att jag har har ätit frukost med en Hollywoodregissör i LA så har jag dessutom fått personlig feedback från två internationellt kända svenska skådisar. Man kan flasha med det bäst man vill. De flesta vet att om man skriver bra så syns ens namn utan bling-blinget av andras namn.

Du skrev att det var en final version på försättsbladet, inte jag. Säger mig inget. Men ett manus ska kunna läsas fristående, och så som du har skrivit det så är det inte trovärdigt. Det är klart att det kan hända, men sannolikheten är så liten så att vi måste förstå att kvinnan är efterbliven först.

Det är lite intressant att du skriver "slutmanus" på första sidan när du har fyra sidor som är början på ett manus. Det går inte riktigt ihop. Dessutom ger det inte direkt intryck av att du vill ha feedback, om du redan bestämt dig för att manuset är färdigt. Jag triggar inte positivt på "kameran startar". Börjar det surra? Vilken kamera? Jag ser ingen kamera. Att det är svart en stund är egentligen helt intressant ut filmmanussynpunkt också. När du skriver att Anna lägger sig ner på marken, får jag en väldigt märklig bild i huvudet. Hon är knivhuggen, blodet rinner - och hon bestämmer sig för att lägga sig på marken (vilket borde vara ett golv eftersom vi är inomhus)? Hon borde vara mer angelägen om att försöka ta sig ut, så rimligtvis sjunker hon ihop på golvet. Att lägga sig ner är ett aktivt val. Sen, om jag har förstått det rätt, går det inte så fort att dö om man blir skuren i magen. Det är en ganska långsam process, relativt sett. Och andningen är det inget problem med heller. Sen kommer Garbriel in i historien. Enbart som namn. Med tanke på hans första replik, trodde jag att han var en voiceover, men tydligen sitter han i bilen med Melker. Här är det väldigt otydligt. Borde inte Melker veta vart de är påväg och vad de ska göra? Repliken känns vädligt på näsan. Du måste skriva ut allt som sägs och inte bara "alla presenterar sig". Alla karaktärerna pratar med samma förkastliga grammatik. Är det ofrivilligt från författarens sida, eller försöker författaren säga något med att få dem låta obildade? Det skulle kännas trovärdigare om karaktärerna var lite olika varandra. De är orealistiskt lika nu. Det är lättare att förstå en text med kommatecken på lämpliga ställen. Det känns inte trovärdigt att Malin skulle tro att avskurna händer är något hon måste vara bunden på en stol med särskilda kläder på sig för att uppnå. Dessutom, om hon vill bli skådespelare så borde hon också veta att man i regel får provläsa en text och agera, inte vara fastbunden och skrika. Hon borde dessutom vara mera på sin vakt tillsammans med två okända killar som vill köra iväg med henne i en bil och binda henne på en stol. Nog för att det finns blåögda personer, men någon form av misstänksamhet tycker jag ändå hon borde visa. Det skulle vara rimligare om det är ett förtroende som långsamt byggs upp som sedan killarna missbrukar. Det är så de flesta tjejer som t ex poserar nakna drabbats utav. Det är inte en okänd kille som ber dem klä av sig och posera rakt upp och ner, utan en som lurar till sig ett förtroende. Om det väcker intresse? Nja... Det är uppenbart vad killarna håller på med. Vari ligger spänningen? Om de kommer att åka fast? Titta på skvättande blod? Historien är väldigt lik en serie jag läste i en Fantomen från 80-talet. Där var det en känd regissör istället, men summan av kardemumman var att han i slutänden fick till de fina dödsscenerna var för att de var verkliga.

De jag har sett har varit vanliga indexkort - sånna där som "förr" användes i kartotek, kortlådor. Jag tror att de är väldigt personliga från programledare till programledare hur de är utformade och vilket storlek som föredras, men många verkar gilla A5. Sök på indexkort på Google. 120g papper är nog tillräckligt stadigt för att funka som indexkort, men samtidigt gå att köra i en vanlig skrivare.

På Byllans profil står namnet Jonas Byllan Bylund angivet. Bylletski har även diskuterat användarkontona Byllan och Bylund med denna moderator, som om de tillhörde samma person.

Jag hoppas vid alla gudar att jag inte har samma översittarattityd som bylletski har i sin historik. Säg ifrån i så fall.

Apråpå "ordningsregler" om att ALLA manus är skrivna med miljöbeskrivningar först. Första stycket ur 1492: Conquest of Paradise: "We start on a man's elegant slipper. He is seated in a splendid chair. Moving up the stocking leg, we pass the garter of Castile, coming to rest on a pair of delicate hands. His fore finger impatiently plays with a large topaz ring. Over this, we hear distant footsteps, echoing on marble floors." (http://www.angelfire.com/movies/ridleyscott/script/1492-ConquestOfParadise.txt) Första stycket ur The Addams Family: "A GROUP OF CAROLERS, their eager faces upturned, SINGS an endless and cloying roundelay of "Little Drummer Boy." They sing with self-righteous good cheer. As they pompously begin their umpteenth verse[..]" (http://www.dailyscript.com/scripts/the_addams_family.pdf)

1) Jag har i allafall nått en nivå så att jag har nio sålda kortfilmsmanus, okunnig om din sk regel. "Walking the Graveyard" är ett av dessa (mitt första sålda) vars resultat ligger på imdb.com. Mina tio första år som manusförfattare (av ca 20) ägnade jag åt att tro att jag kunde allt och alla andra hade fel. Hoppas att det inte tar dig lika lång tid att komma förbi det stadiet. 2) Det är INTE en regel. Däremot så kan vissa författare ha direktiv från de som köper deras manus, eller ha egna idéer om hur ett manus ska vara upplagt. Som t ex när jag agerade manusdoktor en gång fick jag strikta order att inte plocka bort känslobeskrivningar som jag lärt mig inte hörde hemma i ett filmmanus. 3) ALLT är inte uppbyggt så. Svenska manus kanske, men de är i regel ganska dåliga ur mer än en aspekt.

Det var ett väldigt kort och koncist manus. Sponant undrar jag om film verkligen är rätt medium. Du berättar mer än du visar. Sen har du diverse stavfel, som "grund stadie". "ett doft sus" blev ganska kul, men utgör ändå ett störande moment i läsningen. Beskrivningen av rummet var för detaljrik, beskrivningen av huvudpersonen obefintlig. Om hon suckar över människans liv som bara slutar med att dö, så är det märkligt att hon sen själv tycker att hon är färdig och måste dö. Om hon tycker att människans liv är så värdelöst på grund av detta, så borde hon själv ha andra meningar och mål och inte begå självmord.

"Scenbeskrivning" i ett ord. "Lampan är tänd". Du ska kanske vara lite försiktig med att se flisor i andras ögon, bylletski. MEN jag håller inte med bylletski om att scenbeskrivningen ska komma först och en karaktären och sen "köra på". Nu har jag inte läst manuset, så jag refererar inte på något vis till det. I ett filmmanus beskriver du vad som syns och hörs. Om det första som syns är en person, så beskriver du personen - det som syns och är relevant. Med diskreata medel guidar du kameran. Det handlar inte om att stolpa upp först det ena och sen det andra, utan att skapa en atmosfär och en stämning och en helhetsbild.

Överlag blir jag påmind om att det är en konst att formulera en enkät så att man får in data som faktiskt går att använda. Många enkäter har en förutfattad mening som förstör resultatet. T ex i samband med trängelskatten i Göteborg så fick jag en enkät om huruvida detta skulle ändra mina resvanor. Svar: Nej. På frågan om jag skulle kunna tänka mig att åka mer kollektivtrafik på grund av trängselskatten: Svar Nej. Dessa två nej, innebär det att jag är enveten och fortsätter köra bil oavsett kostnad, eller innebär det att jag redan åker med kollektivtrafiken så mycket jag kan? Den ena gruppen behöver en morot för att byta betende, medan den andra gör precis så som man ska för att minska biltrafiken.

Några funderingar: "Vanlig biofilm" kan för mig mycket väl vara en animerad långfilm. . . Men tecknad film ingår inte? "Arbetstagande" var en väldigt ovanlig benämning på "anställd". Fråga 3.1 "Hur ofta ser du på spelfilm" och sen är alternativen hur många filmer jag ser i veckan, inte hur ofta. Jag ser på spelfilm ungefär fem gånger i veckan, men det blir bara 1-2 filmer i veckan. Fråga 4.3 - Här skulle ett "övrigt" passat väldigt bra. Inget av alternativen passar mig. Fråga 4.8 "Skulle du köpa tillgång till spelfilmen istället för att ladda ner den illegalt?" Man kan inte köpa sig tillgång, men kan betala för tillgång. Köper gör jag om jag får en fysisk vara.

Du gör det väldigt krångligt för dig själv om du ska se det som regler. Om du förstår varför det finns viss praxis, varför ett mainstream Hollywood-manus har en viss struktur osv så ter sig mycket som ganska givet och inga regler som måste kommas ihåg och följas. Att skriva filmmanus är inte som att följa de 615 bud som finns i Toran.

Sen observerar jag också att flera av frågorna är formulerade som om jag laddade ner film illigalt. Som "Vilka är de främsta anledningarna till att du laddar ner illegalt?" och "Vad krävs för att du ska sluta/ minska att ladda ner illegalt?" utan några alternativ att kryssa i om jag inte gör det.

Det saknas också en del alternativ. T ex så kan man hyra/låna en film och kopiera den. Det är överlägset streaming och nedladdning som ofta är komprimerat men också är illegalt.

Det är en intressant apporch som jag inte har hört från annat håll. På sätt och vis håller jag med dig. Samtidigt så är det en omständig väg att gå. Och har man inte intresse av regi eller kunnig i teckning (animerad film) så betvivlar jag starkt att slutreslutatet på något sätt skulle kunna spegla manusets kvaliteter. En bra film kräver ett bra manus, men en dålig film kan också grunda sig på ett bra manus. Det finns manusanalytiker man kan vända sig till och man kan diskutera manuset med regissörer och skådespelare för att få en känsla för om ens manus är bra och filmbart. Att filma sina egna manus säger egentligen inte så mycket om man skriver manus som andra kan använda, utan snarare mer om man har hittat en bra struktur och bra dialog.

Det är alldeles för lätt att fejka ett e-postmeddelande. Det bevisar ingenting. Det som verkligen kan fungera som bevis är ditt förarbete, dvs dina anteckningar, tidigare versioner, feedback från andra m.m. samt din allmänna kunskap om manuset och dess karaktärer. Det är i praktiken ingen som snor manus, för det ger för mycket badwill. Det är enklare och billigare att köpa manuset av författaren. Och om en författare snor ett manus och säljer det som sitt, så kommer ingen någonsin att våga köpa något från den författaren igen.

Jag hade så gärna velat skriva något snällt och uppmuntrande när det är ditt första manus och så sätter jag teet i halsen när jag öppnar filen. Det här är inte självklart för en som aldrig skrivit manus förut, men det finns ett standardformat på hur ett manus ska skrivas. Det finns en bra tråd om detta här: http://forum.voodoofilm.org/filmmanus/8466-hur-man-formaterar-manus.html Ja, jag vet, det är inte kul att höra ordet "ska" men ja, du SKA skriva manus enligt standradformat om du vill få det läst. Och det finns en skäl till att det finns formatregler och det är bl a för att det blir lättläst. Jag rekommenderar Celtx, som är en ordbehandlare för att skriva manus. Den hjälper dig mycket och är gratis. Men läs på lite först om hur ett manus ska se ut, så att du förstår vad programmet gör. *** Inga "kap" i filmmanus. Det är scener. Och en scen börjar med en kort beskrivning. Int/Ext för inomhus/utomhus, plats och dag/natt. Första gången vi ser en karaktär skrivs namnet med stora bokstäver. Du kan bara skriva vad vi ser och hör. Vi kan inte se eller höra om Tom vet att det inte hjälper att trycka på snoozeknappen, eller att golvet är kallt. Vem är Peter? Han börjar bara prata utan att vi vet var han är eller vem han är. Tajta till dialogen. Inte så mycket småprat, utan bara sånt som har betydelse. Ska de småprata så måste det ha ett syfte. Jag återkommer gärna när manuset är ett manus :) Hoppas du inte känner dig alltför överkörd utan fortsätter skriva.