Att Minnas Att Leva - ett kortfilmsmanus som ska bli film

[Mattias S]

Hejsan!

Detta är ett kortfilmsmanus som jag planerar att förvandla till en kortfilm med början senare i sommar. Detta är seriöst och jag behöver all kritik jag kan få så att jag vet att jag är inne på rätt spår... Är alltså jättetacksam för kommentarer!

 

****

Lägger upp en uppdatering av namnet och innehållet i manuset. Hoppas det intresserar någon... :) Tidigare titel var (Att minnas att Leva)

Att Förlora.pdf

[vetgirig]

Läste första 2 orden och skrek högt!

 

"Vi ser" ???

 

Här ser vi inget - det är bara papper! Beskriv historiern och inte vad biopubliken ser när filmen är klar. Det står faktiskt INT VARDAGSRUM DAG - så hela första meningen är en upprepning av vad som står i scenbeskrivningen.

 

Sedan fortsätter du med en roman över hur vardagsrummet ser ut. Finns det någon anledning till att du gör scenografens jobb ? Sluta med det annars kommer deras fackförbund och fästar en tung stålkula med en boja och kastar dig från en finlandsfärga.

 

I ett manus så beskriver man med så få ord som möjligt. Ta hellre bort en mening än skriv dit det. Meningen är att sidan skall vara så vit som det bara går!

 

I ett manus så skriver man bara det absolut nödvändiga för att berätta historien. Har man ett vardagsrum så behöver man inte beskriva det - om det inte är något särskilt som händer med just den saken av vardagsrummet.

 

Berätta inte vad biopubliken kommer att se på duken - utan vad som händer på duken. Hur det ser ut bestämmer scenografen och regissören - manuset skall bara beskriva historien.

 

Gå igenom manuset - jag är säker att du kan korta det till häften så långt utan att för den skull förstöra historien.

 

PS Jag erkänner att jag bara läst första scenen så det kanske blir bättre senare i manuset.

[Mattias S]

Jag tackar som sagt för all kritik jag får, men jag ber läsaren om att läsa hela manuset först.

 

Jag har läst många "professionella manus" som gör samma "fel" som jag gör, dvs beskriva mycket. (Läs manuset till Psycho...) Men tänk nu på att det som beskrivs i inledningen beskrivs på grund av att det har ett syfte. Detta är en av endast tre platser i hela filmen och den måste beskrivas. Tyvärr kan jag inte vänta med den utan måste ha beskrivningen i början.

 

"Vi" används f.ö. ganska ofta och är vad jag har läst inte helt fel för att kunna sätta in läsaren i handlingen.

[gorse]

[citat=vetgirig] "Vi ser" ??? Här ser vi inget - det är bara papper! Beskriv historiern och inte vad biopubliken ser när filmen är klar. Det står faktiskt INT VARDAGSRUM DAG - så hela första meningen är en upprepning av vad som står i scenbeskrivningen. [/citat]

Ledsen att klaga, men nu pratar du väl i nattmössan? I voodoofilms filmskola, http://www.voodoofilm.org/artikel/avancerad-manusskrivning-del2.aspx , andra stycket står det;

 

"Kameran blir "vi"

Ofta går det bra att byta ut kamerainstruktioner med beskrivande text. Kameran är ju publikens öga, så varför inte skriva vi i stället för kameran? Beakta följande exempel:..."

 

Vilket stämmer överens med de böcker jag läst i allafall. Kanske är det inte så snyggt att skriva "Vi ser" men det är helt okay och felfritt.

 

"INT VARDAGSRUM DAG" är scenrubrik och är endast till för att namnge scenen, och scenbeskrivningen har inget med scenrubriken att göra. Scenbeskrivningen av vardagsrummet är felfri, tycker jag.

 

[citat=vetgirig] ...du gör scenografens jobb ? Sluta med det annars...

I ett manus så beskriver man med så få ord som möjligt. Ta hellre bort en mening än skriv dit det. Meningen är att sidan skall vara så vit som det bara går![/citat]

Kanske vore lika bra att lämna manuset helt tomt på text så regisören får fritt utrymme att tolka filmen efter eget huvud? Vi vill väl inte göra regisörens roll?

 

[citat=vetgirig] I ett manus så skriver man bara det absolut nödvändiga för att berätta historien. Har man ett vardagsrum så behöver man inte beskriva det - om det inte är något särskilt som händer med just den saken av vardagsrummet. [/citat]

Jo, att beskriva vardagsrummet är väsentligt precis som man beskriver kläderna på personerna. Med en rumsbeskrivning så ger man karaktär till beskrivningen, tex har en gammal man annolunda vardagsrum än en tonårspar, eller en barnfamilj. Det är riktigt att man inte behöver beskriva varenda detalj, men denna beskrivning tycker jag är klockren. Jag hade inga som helst problem att se scenariot framför mig. Pendylen återkommer ju senare.

 

Andra scenen däremot har beskrivningen lite i fel ordning och är lite knapphändig. Är det en gammal veranda från 30-talet med takpannor och falu-färg eller en modern uteplats av impregnerat virke och korrugerat plasttak? Det är inte scenografen som skall bestämma... Natalies röst behöver kanske inte vara off screen utan faller rät naturligt om det bara är händerna som skall synas.

 

 

INT. HALL - DAG när FRANK går och öppnar dörren;

Knapphändig beskrivning. Vaddå för korridor? Vad fanns i andra ändan av korridoren? Eller kan scenen slås ihop med föregående scen? Jag skulle nog klara att filma detta som en scen. Man kan följa FRANK till ytterdörren om skulle vilja. (men man behöver inte)

 

 

Jag är bortbjuden så jag hinner inte skriva klart utan måste gå nu. Jag hann läsa till ca mitten, och är nyfiken hur det kommer att gå. Det enda stora klagomålet jag har är scenbeskrivningarna kommer lite i o-ordning mot mitten, att händelsebeskrivninarna kommer före miljöbeskrivningen. Jag skall läsa klart när jag kommer tillbaka. Låter skitspännande.

[Asterix]

"När han vidrör den hör vi en

åskknall och får en tillbakablick i hans minne".

 

Vad för tillbakablick? Det beskrivs inte. Eller är det kommande scen som är tillbakablicken?

[gorse]

Ja, det är nästa scen.

 

Just hoppen mellan förr/minnesbilder och nutid är lite svår att "se" när det är skrivet men jag hade det för ögonen när jag läste manuset. Men hur man skall skriva det, vet jag inte riktigt. Jag tänkte kommentera det, men det blev inte så. Jag har fortfarande inte läst klart....

 

Det var blandannat därför jag tyckte det saknades lite miljöskildring när det är minnet som skall beskrivas. I dåliga teveserier "svajar" de med övergången för att man skall fatta att det är minne/tankar men just nu sviktar mitt eget minne...

[Mattias S]

[citat=Asterix]Vad för tillbakablick? Det beskrivs inte. Eller är det kommande scen som är tillbakablicken?[/citat]

 

Det är precis som gorse säger att nästa scen ska vara tillbakablicken.

 

Anledningen till att jag valde att ta med meningen: "...och får en tillbakablick i hans minne." var att jag redan från början ville förtydliga för läsaren att det som händer i den nya scenen är en tillbakablick. Det tittaren ska se är givetvis en helt ny scen, som han/hon senare ska inse är händelser ur Franks minne. Detta blir tydligt senare i historien.

 

Jag måste kanske se över beskrivningen lite trots allt - kanske förtydliga i nästa scen? Jag är bara rädd att skriva för mycket då det kanske inte blir "snyggt" i manuset... Jag får fila på hur jag ska lösa den biten...

 

Angående korridoren - tack för påpekandet gorse! Den biten har jag missat på. Det är ju självklart att jag måste beskriva mer av korridoren, särskilt då jag beskrivit vardagsrummet på det sätt jag gjort. Detsamma gäller även för verandan.

[Riverman]

kan ni alla inte ha överseende med alla detaljer och "vi" i hans manus..? om han personligen ska filma manuset så är det ju ändå ok att han skrivit ut allt sånt eftersom han sedan kommer använda det och ta det till hjälp i förberedande arbete.. självklart håller jag med om att det blir jobbigare att läsa det, men jag tycker ändå det är ok att skriva ut alla dessa detaljer och kamera rörelser.

[Mattias S]

Vad jag skulle vilja tillägga är: - Det som är viktigt i ett manus måste först och främst vara historien som berättas, inte femtioelva detaljer som ska vara sådär si och sådär så. Visst är det viktigt att det finns någon slags struktur, men det ska inte gå till överdrift.

Meningen är att handlingen ska få huvudrollen i ett manus, inte dess struktur. Vi vill ju inte ha manus för att de ska vara fina att titta på, inte heller för att de ska vara underordnade något slags totalitärt enhetssystem som inte en enda kotte kan reda ut helt och hållet. Om man knyter fast sig för mycket i regler kommer man aldrig någonstans i sitt skrivande, utan sitter istället och tappar bort sig i struktur och form.

 

Hoppas också att nån läser klart, trots att det är många sidor att läsa... ;)

[dreeze]

Jag tycker inte att "vi" förstör manuset. Det stör inte alls, fast jag är av uppfattningen att manuset ska "visa" filmen för läsaren och då är "vi" nödvändigt ibland. Film har ju möjligheter att berätta saker med bilder och klipp som ibland måste skrivas ner i manuset.

 

Så, till manuset då. Jag tyckte det var välskrivet och dialogen var intressant hela vägen genom. Farten trissas upp bra mot slutet (iaf i den halva där farten går att få upp).

"Fet kossa"-grejen kändes dock lite omotiverad, om du inte verkligen vill att han ska vara så taktlös. Jag tror det skulle fungera bättre om hon började bråka på honom om det så att han blir lite upprörd, för han verkar inte vara den typen av person som säger en sådan sak till någon utan anledning. Det där är lite av en balansgång antar jag.

 

Lisa är ju mot mitten omtänksam mot Frank, fast mot slutet borde det övergå mer i rädsla tycker jag. Frank blir ju väldigt hotfull, om än inte fysiskt, men det känns som att det är på gränsen. Om hon skulle försöka ta sig därifrån skulle han kanske försöka få henne att spela färdigt med våld. Hon borde känna av det. Jag fick inte intrycket av att hon var speciellt rädd för honom.

 

En sak till. Varför är hatten i ett skåp när schackpjäserna ligger på golvet?

[Alex.V]

Jag tänker inte kommentera ditt sett att skriva manus på eftersom jag inte kan någonting om det.. dessutom känns det rätt ointressant :)

 

Jag tror det här kan bli en riktigt fin kortfilm! bara du och skådespelarna vet hur replikerna ska levereras så allt verkligen känns äkta (då det verkligen är vad det handlar om här).. då tror jag det blir jättebra! vissa repliker kändes kanske lite för gramatiskt korrekta för att låta äkta, heh.

 

Slutet kändes lite abrupt.. men å andra sidan så är det väll så kortfilmer ska sluta, heh.

 

Helt klart rörande...

 

/Alex

[Mattias S]

Tack för kritiken. "Fet kossa"-grejen var en sak jag fastnade för eftersom den faktiskt har verklig bakgrund, hur vrickat det än låter. Det är nog tillfälle att använda "kill your darlings" här....

 

Har även funderat på att byta ut hela vinterdelen och istället göra en händelse som utspelar sig under Natalies och Franks schackparti istället. Då slipper man även den kanske lite smått förvirrande tillbakablicken i tillbakablicken...

 

Ska även gå igenom dialogerna lite till. Det är en av de svåraste sakerna jag vet att få till och tyvärr lika viktiga som de är svåra...

[Mattias S]

[citat=dreeze]En sak till. Varför är hatten i ett skåp när schackpjäserna ligger på golvet?[/citat]

Pjäserna slår han ut på golvet precis när Lisa går ut. Troligen slutade hans förra parti exakt likadant... därför ligger pjäserna på golvet i början. Huvudbonaden är han rädd om och den vill han inte mista för allt i världen.

[dreeze]

[citat=Mattias S]"Fet kossa"-grejen var en sak jag fastnade för eftersom den faktiskt har verklig bakgrund, hur vrickat det än låter.[/citat]

Oj, det var ju... möjligtvis ärligt om än kanske lite otrevligt :)

[citat=Mattias S][citat=dreeze]En sak till. Varför är hatten i ett skåp när schackpjäserna ligger på golvet?[/citat]

Pjäserna slår han ut på golvet precis när Lisa går ut. Troligen slutade hans förra parti exakt likadant... därför ligger pjäserna på golvet i början. Huvudbonaden är han rädd om och den vill han inte mista för allt i världen.[/citat]

Anledningen bakom varför jag frågade var detta: "Han tar där fram huvudbonaden som Natalie lämnade kvar på bordet. Han lutar sitt ansikte i den. Svett blandas med tårar."

Att han lutar ansiktet i den fick mig att tänka att han samtidigt skrynklar ihop den, och därför fick jag intrycket av att det var hans käraste ägodel men att han av förtvivlan inte var så försiktig med den som han borde vara. Det var även därför jag tyckte att den borde vara på ett något närmare ställe än i ett skåp.

[giulietta masina]

Min enda kommentar just nu (jag har inte läst manuset än) är att du ska skita fullständigt i vad man "får" och "inte får" skriva i ett manus. Ett manus behöver inte ha ett speciellt syfte eller vara på ett givet sätt om du skriver det för din egen skull. Om det är du själv som ska regissera och producera så ska du skriva ett manus som hjälper dig i ditt arbete, på det sättet som du vill ha det. Sedan kan du skriva en alternativ version av manuset som t.ex. skådespelare kan få, där du har tagit bort alla scenografianvisningar och liknande. Men min poäng är att du ska göra precis som du känner för.

[Mattias S]

[citat=dreeze]Att han lutar ansiktet i den fick mig att tänka att han samtidigt skrynklar ihop den, och därför fick jag intrycket av att det var hans käraste ägodel men att han av förtvivlan inte var så försiktig med den som han borde vara. Det var även därför jag tyckte att den borde vara på ett något närmare ställe än i ett skåp.[/citat]

 

Jag ser detta lite som en beskrivning av Franks förvirrade tillstånd. Jag har bilden framför mig om hur han, när han är vid sina sinnens fulla bruk, putsar och dammar av huvudbonaden och sköter om den som vore det den mest dyrbara ägodel på jorden. Då skulle han förmodligen aldrig få tanken att använda den för att torka sina tårar, men då han är förtvivlad tänker han inte på vad han gör och misshandlar den istället. Frågan är också var han annars skulle förvara den...

 

giulietta masina, jag håller med om det du skriver, men är också av uppfattningen att ett manus ska vara läsbart av andra - det får alltså inte innehålla för mycket som inte hör dit.

[Mattias S]

Jag ville bara meddela att jag lagt upp en ny Revision av manuset i vilken jag har tagit bort vinterdelen och lagt dit en annan händelse. På så sätt känns manuset mer sammanknutet och fokuserat än innan.

[Black Star]

[citat=Mattias S]Hejsan!

Detta är ett kortfilmsmanus som jag planerar att förvandla till en kortfilm med början senare i sommar. Detta är seriöst och jag behöver all kritik jag kan få så att jag vet att jag är inne på rätt spår... Är alltså jättetacksam för kommentarer![/citat]

 

Jag tyckte personligen att manuset var extremt bra. Manuset var bra skrivet man kunde se filmen framför sig när man läste det. Bra Jobbat!

[Mattias S]

Glad att du gillade manuset Black Star! Om det är någonting som du skulle velat ha ändrat/borttaget ur manuset får du gärna skrika till... Det är inte dags för filmning riktigt ännu, så ändringar är fortfarande möjliga.

[Black Star]

Nä, jag tycker inte att du ska ändra på något, det bra som det är...

[jykken]

Har ingen stor kunskap om hur manus ska skrivas på korrekt sätt, tycker att det inte är det viktigaste heller, bara man inte störs av det, vilket inte jag gjorde!

 

Jag tyckte manuset var jättebra! Det kändes proffsigt och man får pussla ihop och tänka litegrann själv, väldigt bra! Tror det kan bli en väldigt vacker film! hoppas att man får chansen att se den nån gång!

 

kommit på den slutgiltiga titeln?

[Getost]

Jag gillade detta skarpt. Skön känsla och dialogerna där Natalie och Frank retas med varandra är särskilt bra.

 

Däremot:

 

LISA

Tack, så mycket , öhm?

 

FRANK

Frank. Kalla mig bara Frank. Det räcker gott.

 

Detta känns otroligt krystat. Finns det någon i hela Sverige som tilltalar någon annan med mer än bara förnamnet? Känns som detta är väldigt engelskainfluerat där man faktiskt använder Mr i dagligt tal.

Lisa kallar även Frank för Herr Frank vilket och låter falskt i mina öron.

Behöver de veta varandras namn överhuvudtaget?

Om ja, så tycker jag att det är bättre att de hälsar på varandra med handen.

 

En annan tanke jag hade var man fattade lite tidigt hur det hela hängde ihop. På sida 17 kan man förutspå att Natalie vinner och kommer aldrig tillbaka, så det blir lite som en mycket långsam bilkrasch, lång, smärtsam med ett förutsägbart slut. Är detta meningen?

Ett alternativ skulle vara att de inte gör uppgörelsen under matchens gång. Istället blir han sur efteråt för att han förlorat och tvingar henne att åka istället.

[Getost]

...fast då blir det ju förståss ologiskt att han är så besatt av att vinna... så det kanske inte är så bra.

 

kanske skulle man kunna banta dialogen om pappan också något?

[gorse]

[citat=Getost]Finns det någon i hela Sverige som tilltalar någon annan med mer än bara förnamnet? [/citat] Just nu sitter jag på jobbet med alla konstormöbler ihopskjutna till ena hörnet av rummet och hantverkare fixar med värmen och ventilationen. En hantverkare sitter på knä på golvet fixande med någonting. Den andra hantverkaren kom in i rummet och tilltalade den knäsittande hantverkaren med efternamnet.

När jag gjorde lumpen tilltalade vi varandra enbart med efternamnen eftersom det var det som stod på namnskyltarna. Undrar om jag ens lärde mig vad alla hette i förnamn?

De som är över 60 kan nog tänkas tilltala folk till och med i tredje person, de som känner till Ni-reformen.

[Getost]

Jo, men i lumpen blir det ju mer som smeknamn=tilltalsnamn=förnamn och jag tror att den hantverkare du skrev om också använde efternamnet mer som ett smeknamn och inte som en vördnad inför sin eventuelle chef. Men jag uttryckte mig kanske lite väl hastigt.

Kanske använder man också herr och fru i äldrevården, jag vet inte har aldrig jobbat där. Min poäng var att jag inte kan låta bli att tycka att det känns onaturligt för en äldre herre att uppmana en tolvårig flicka att inte använda MER än hans förnamn. Det vill säga inte tilltala honom som Frank Karlsson, Jonas Frank, Herr Frank, eller Frankieboy.