Gå till innehåll

Vilken utbildning ger bäst framtidsmöjligheter?


Hell_Sven37

Recommended Posts

I vissa kurser får man manus från manusutbildningen att filmatisera. När jag gick gällde det kursen som då hette "Filminspelning". Numera verkar det gälla även fiktionsfördjupningen, ett bra val tycker jag.

 

Okej, vad bra. Nu börjar Dalarna bli intressant igen.

Hur är det med redigeringsbiten? Använder man både Avid och Final Cut Studio? Hur är det med tillgång till datorer? Finns det datorer så alla elever kan redigera en film samtidigt eller måste man boka tid för att kunna få en dator redigera på? Hur många var ni i din klass när du gick där?

 

/Jesper

Länk till kommentar
Share on other sites

Okej, vad bra. Nu börjar Dalarna bli intressant igen.

Hur är det med redigeringsbiten? Använder man både Avid och Final Cut Studio? Hur är det med tillgång till datorer? Finns det datorer så alla elever kan redigera en film samtidigt eller måste man boka tid för att kunna få en dator redigera på? Hur många var ni i din klass när du gick där?

 

/Jesper

Både Avid och Final Cut finns, men i större delen av kurserna så är det Final Cut som gäller, men i flera kurser kan man välja. Det finns totalt 14 redigeringsrum som är bokningsbara 24h om dygnet, 365 dagar om året. Eftersom det är flera terminer som kan komma att behöva datorerna samtidigt så bör man boka dator i god tid :) På natten brukar det inte vara några större problem med att få dator, när det är någon stor redovisning på gång så är det inte ovanligt att alla grupper sitter sista tiden över ett dygn i skolan, vilket kan vara ganska kul socialt sett. I nödfall går det också att sitta och redigera i 3D-labbet som är en datorsal med After effects, 3D-Max och liknande... Som dock också har både Final Cut och Avid.

 

Min klass var 14 personer, men det är ganska irrelevant eftersom vi var den sista vårstarten, det är alltid fler på hösten.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag deltar i grillningen av Mattihp med en sista, inte allt för utbildningsrelevant fråga, men, hur är könsfördelningen på just filmsidan? När det gäller Media och kommunikation så har jag uppfattningen att det brukar vara rätt finfördelat mellan tjejer (kvinnor) och killar (män), men när det kommer till det här med film, och ja, på högskolan dalarna, hur ser det ut där? Rent generellt sett bara, då det inte går att säga precis. Eftersom jag går en IT-utbildning just nu, där tjejerna kan sträcka sig från allt mellan 0-3 personer, så skulle det onekligen vara skönt med lite variation, visserligen är annat inget hinder dock.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag deltar i grillningen av Mattihp med en sista, inte allt för utbildningsrelevant fråga, men, hur är könsfördelningen på just filmsidan? När det gäller Media och kommunikation så har jag uppfattningen att det brukar vara rätt finfördelat mellan tjejer (kvinnor) och killar (män), men när det kommer till det här med film, och ja, på högskolan dalarna, hur ser det ut där? Rent generellt sett bara, då det inte går att säga precis. Eftersom jag går en IT-utbildning just nu, där tjejerna kan sträcka sig från allt mellan 0-3 personer, så skulle det onekligen vara skönt med lite variation, visserligen är annat inget hinder dock.

 

Min klass var väldigt liten eftersom vi började på våren. Vi hade 3 tjejer i början av 14 pers och 1 tjej som tog examen. Men klassen som började en termin efter mig har nog ca 40% tjejer så relativt jämn blir könsfördelningen skulle jag tippa på. Jag själv är också av uppfattningen att grupper med vuxna människor i regel blir mer harmoniska med relativt jämn könsfördelning.

Länk till kommentar
Share on other sites

Så, nu har man sökt till Malmö, Praktiskt Filmkurs 1 + fått resultatet från högskoleprovet. Nu är de ödet som bestämmer :).

 

Någon annan som hoppas komma in?

 

Jag har också sökt in där. :) Får hoppas på det bästa! Har du någon aning om hur högt man behöver ha från hp för att komma in?

Länk till kommentar
Share on other sites

Självklart går det jättebra. Jag gick Sam med sam-inriktning i gymnasiet. De flesta högskoleutbildningar inom medieproduktion börjar från grunden, men förkunskaper gör givetvis att du kommer kunna accelera ditt lärande på ett helt annat sätt.

 

Ok, det var skönt att höra. :D

 

Vill inte "peka ut" dig på något sätt nu, men jag undrar bara hur mycket/bra du har lyckats inom filmbranschen, efter att du, så som du skrev, gick sam med sam-inriktning på gymnasiet? Har du fått några bra jobb eller så?

Länk till kommentar
Share on other sites

Ok, det var skönt att höra. :D

 

Vill inte "peka ut" dig på något sätt nu, men jag undrar bara hur mycket/bra du har lyckats inom filmbranschen, efter att du, så som du skrev, gick sam med sam-inriktning på gymnasiet? Har du fått några bra jobb eller så?

De flesta som fått jobb har kunnat utnyttja sina kontakter från praktiken. Jag hade lite otur med stället jag hamnade på, de hade väldigt lite projekt och jag fick därmed sitta och researcha för mycket. Så jag har fortsatt plugga. Men många av mina klasskamrater har fått jobb! Även sådana som gått Hotell och restaurang osv ;P

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 2 veckor senare...

Kom på två frågor angående Filmutbildningen i Dalarna:

 

1. Vart ifrån plockar man skådespelare till sina filmer under utbildningen?

 

2. Är film och TV fördelat 50/50 under hela utbildningen eller läser man mer av den ena än den andra?

Länk till kommentar
Share on other sites

Kom på två frågor angående Filmutbildningen i Dalarna:

 

1. Vart ifrån plockar man skådespelare till sina filmer under utbildningen?

 

2. Är film och TV fördelat 50/50 under hela utbildningen eller läser man mer av den ena än den andra?

1. Överallt där man hittar. På de senare kurserna när man har lite budget så kan man betala reseersättning och mat. Annars kan de olika amatörteatrarna vara något. Men oftast så blir det att man utnyttjar sina bekanta...

2. Det är ungefär 50/50. Kursmässigt så är det nog övervikt på filmliknande grejor, men eftersom TV-kurserna innebär hårdare arbete sett över hur mycket man måste hinna med osv. så blir det nog ganska lika.

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 2 veckor senare...
Finns det några elevfilmer tillgängliga för folk utanför högskolan? Kvalitén på filmerna brukar ju säga en del om eleverna och utbildningen, så det vore intressant att se några filmer.

 

Sök på högskolan Dalarna på youtube så dyker det upp en hel del. Men vissa filmer är från folks första terminer och kanske inte så intressanta xD

 

Här har du exempelvis några av mina klasskamraters examensprojekt:

Länk till kommentar
Share on other sites

Tack för det! Kom på en till fråga angående fördelning. Hur är det teoretiska och praktiska fördelat?

 

By the way, har sökt till Film och TVproduktion i Dalarna som förstahandsval. Så nu är det bara vänta till mitt av juli för resultat:)

 

Edit: Vad är det generellt för spridning i åldrar och ursprung på studenterna?

Länk till kommentar
Share on other sites

Tack för det! Kom på en till fråga angående fördelning. Hur är det teoretiska och praktiska fördelat?

 

By the way, har sökt till Film och TVproduktion i Dalarna som förstahandsval. Så nu är det bara vänta till mitt av juli för resultat:)

 

Edit: Vad är det generellt för spridning i åldrar och ursprung på studenterna?

MYCKET mer praktiskt än teoretiskt men ändå en hel del matnyttig teori som folkisarna och KY-utbildningarna inte har kompetens att ha. Åldrar är lite blandat, numera är det mest yngre, men fortfarande några som (liksom jag) söker några år efter gymnasiet.

Länk till kommentar
Share on other sites

MYCKET mer praktiskt än teoretiskt men ändå en hel del matnyttig teori som folkisarna och KY-utbildningarna inte har kompetens att ha. Åldrar är lite blandat, numera är det mest yngre, men fortfarande några som (liksom jag) söker några år efter gymnasiet.

Tack, där stillade du min oro. Är mer praktisk lagd, så jag var lite orolig för att det skulle bli mycket teori eftersom det är högskola (men det kanske bara är något jag har fått för mig).

Jag skulle tro att jag tillhör samma grupp med mina 23 år;)

Länk till kommentar
Share on other sites

Tack, där stillade du min oro. Är mer praktisk lagd, så jag var lite orolig för att det skulle bli mycket teori eftersom det är högskola (men det kanske bara är något jag har fått för mig).

Jag skulle tro att jag tillhör samma grupp med mina 23 år;)

 

Det finns teori, som lägger en grund för ett analytiskt tänkande och en förståelse för vad man gör. Vilket blir allt viktigare med multiroller och videografyrken osv.

 

Sen kommer ju givetvis de obligatoriska uppsatserna för kandidatexamen, B & C. Men dessa är inte direkt svåra att klara av..

Länk till kommentar
Share on other sites

Stackars Mattihp, som blir bombad med frågor :(

 

Tyvärr måste jag än en gång bidra lite. När du började prata om hur mycket praktiskt det var etc. så tänkte jag genast att det blir betydligt mer schemaförlagd skoltid än på det hårt teoretiskt drillade programmen, är det så? Ungefär hur många timmar snittade det i veckan?

Länk till kommentar
Share on other sites

Stackars Mattihp, som blir bombad med frågor :(

 

Tyvärr måste jag än en gång bidra lite. När du började prata om hur mycket praktiskt det var etc. så tänkte jag genast att det blir betydligt mer schemaförlagd skoltid än på det hårt teoretiskt drillade programmen, är det så? Ungefär hur många timmar snittade det i veckan?

Det schemalagda håller ändå ganska högt snitt, men det som tar tid är alla uppgifter som man måste göra. Det går inte att glida runt på ett bananskal när man inte har schemalagd undervisning. Schemalagt skulle jag tippa mellan 15 och 20h, men med arbete så skulle nog snittet ligga på 50h i veckan om man inte vill släppa ifrån sig skräp :)

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 4 veckor senare...

Jag sitter och funderar lite på det här om min framtid. Till och från har jag varit fast inställd på att göra karriär i USA, men på något sett kommit fram till att se det mer som en önskan och en bonus om man en dag skulle slå stor i Europa och sedan bli kontaktad av amerikanska agenter..

 

Siktet har istället flyttats till England och en stor bidragande orsak till det är för att de gör så mycket bättre filmer i England jämfört med Sverige. This is England och The Kings Speech bara för att nämna några.. Och givetvis att landet är anslutet till EU, vilket gör det lättare att arbeta där.

 

Så vad jag funderar över är om det vore helt idiotisk att då plugga Film och TV i Dalarna i 3 år med 150.000kr i lån, om jag kommer in det vill säga, med tanke på att utbildningen ligger i Sverige och mitt karriärintresse ligger i England.

 

Är man fri att söka praktikplast som man vill på den utbildningen? För jag tänker att man i så fall kan söka en plats på någon TV-kanal eller filmproduktion i England för att på så sätt komma in i branschen där.

 

Eller borde jag kanske hellre söka Filmproduktion på något universitet i England?

 

Det vore intressant att "höra" era funderingar. Kanske är det någon här som har varit i samma situation och hur har det gått för er, hur har ni gjort?

 

Hur eller hur, tack på förhand!

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag har varit och framförallt är i samma sits som dig Laston, skillnaden är dock att jag inte bryr mig om var jag slår igenom, bara mitt arbete blir uppmärksammat utomlands, eller att jag någonstans på vägen lyckas snirkla mig in på ett företag utomlands, inom film eller TV spelar för mig ingen roll - alls, jag vill leva på något jag tycker är hyfsat kul, fast i ett varmare land och där går "the bottom line" för vad jag siktar på.

 

Jag har intalat mig att 3 år i Dalarna "will do it", men jag som i jag ställer mig ytterst tveksam till detta så jag ska ge det ett försökt - ett år, det är min tanke, är det vad jag förväntar mig eller kanske ännu sämre, så tänker jag ta steget utomlands, så är det bara. Men får jag den utbildningen som jag tycker mig behöva så är jag naiv nog att tro att jag faktiskt har en chans att komma någon vart.

 

Hur är det för dig? Vill du bara vara med i Engelska produktioner för att de facto, de är Engelska? Eller är det något annat som hägrar, t ex. landet? vill du bo och leva där? eller vill du jobba med vissa, speciella regissörer, eller hur ser du på det? Är det så att du vill bo i det landet, och bestämt kan säga "här vill jag bo, här vill jag leva, här vill jag uppfostra mina barn" osv. tycker jag att du ska söka dig utomlands, om du inte har några "problem" som håller dig tillbaks. Annars så gör som jag tänkt, prova Dalarna först och se hur det är, hoppa av om det suger, ta chanserna året efteråt. Det är ju inte så att du har mindre erfarenhet efter ett halvår/år på HiD än du hade innan, utan du kommer ju att söka dig till nästa skola med ännu mer kött på benen än du redan har.

 

Lite så ser jag på saken. Jag vet att du skrev England/USA, så som att du på sikt vill komma till USA, men vi håller det här så länge.

Länk till kommentar
Share on other sites

I grund och botten är jag av samma åsikt som du. Jag slår gärna igenom i Sverige om det betyder att jag får uppmärksamhet utomlands. Vad jag sitter och föreställer mig är: Vad händer om jag inte slår igenom i Sverige och det är bara här jag har skapat ett kontaktnät, som jag kanske har ägnat 10-20 år att bygga upp. Då är jag i 33-43 års ålder och personligen anser jag att det är för sent att börja om från scratch i exempelvis England. Speciellt om man sitter med familj, även om de tankarna är långt, långt borta nu, men man vet ju aldrig. Plussa på 10-20 år i England så landar jag på en ålder av 43-63. I början av 40års åldern är det många regissörer som gör sin stora debutfilm (finns undantag).

 

Jag inser i skrivandets hetta att det finns vissa brister med mina spekulationer. Så som att 10-20 år av nätverkande och filmarbetande i Sverige skulle vara helt meningslöst om jag i framtiden vill vidare till England. Kanske en svensk kontakt har en engelsk kontakt osv. I annat fall har man väl ett schysst CV att visa upp. Men samtidigt blir det ändå lite som att börja om, fast med mer i bagaget. Tilläggas ska väl att jag är ganska åldersparanoid, en förklaring till varför jag hänger upp mig så mycket vid ålder och år :P

 

En person frågade mig om jag var nervös inför antagningsbeskedet till Dalarna och jag insåg att jag var väldigt lugn över det. Det finns ingen känsla av "Hoppas, hoppas, hoppas!", utan en ganska så neutral känsla. Men jag blir ändå lite skeptisk när jag försöker föreställa mig 3 år i Dalarna, även om man har fått en positiv bild av utbildningen i den här tråden. Men det handlar inte så mycket om utbildningen, utan om mig och den plats jag vill befinna mig på.

Så jag är väl inne lite på samma spår som du även här. Kommer jag in på utbildningen ger jag den troligtvis ett försök. Känns det helt fel får jag hitta på ett annat sätt.

 

Jag har först nu börjat kolla lite smått på brittiska universitet och magkänslan säger mig att jag väldigt gärna kan tänka mig att plugga filmproduktion på något av dem. Där är kanske svaret på vad jag borde göra. MEN! Vad som sitter i vägen är just universitetsstudier. Jag har aldrig tidigare studerat på en högskola eller ett universitet. Att då plugga på ett universitet, som är nytt för mig, och dessutom på engelska (även om jag behärskar engelska väldigt bra, bara jag får en vecka eller två att vänja mig) känns som en så väldigt stor grej för mig. Kanske förstorar jag upp det..

 

Så, efter en massa svammel går vi till dina frågor om England ;)

 

För det första måste jag göra ett, enligt mig, pinsamt erkännande. Trots att jag är väldigt galen i England (även USA) på många olika sätt så har jag aldrig varit där :o (har varit i USA). Det hoppas jag förvisso få råda bot på nu till sommaren. Men detta gör mig väl lite okvalificerad att svara på om jag vill bo och leva där, men återigen magkänslan säger mig att jag vilja göra det. Bortser man från det, så finns det så mycket med England som jag gillar. Givetvis filmerna, musiken, fotbollen, landskapet m.m. Allt detta har jag såklart fått förmedlat genom elektronisk utrustning, men jag tror ju knappast det blir sämre bara för att man upplever det i verkligheten, snarare tvärtom. Men som sagt hoppas jag på en vecka i England i sommar för att antingen göra hål på bubblan som innehåller mina föreställningar om landet, eller förstärker den.

 

Men om vi ska hålla oss till filmproduktion i England, så tänkte jag punkta upp argument som talar för England och mot Sverige:

 

¤ Ser jag tillbaka 10 år så kan jag garanterat säga minst en brittisk film per år fram till idag som jag tycker är värd att se. Gör jag detsamma med svensk film kan jag med 95% säkerhet bara komma på två under hela 10årsperioden.

¤ Ett väldigt självklart argument för mig är språket. Jag älskar engelskan och har samtidigt lite svårt för svenskan i film.

¤ Jämför man Englands toppskådisar med Sveriges anser jag att de engelska håller betydligt högre klass.

¤ Sen är jag ganska säker på att om det är något land i Europa som har mest kontakt med USA inom filmindustrin så är det troligtvis England. Se bara hur många filmarbetare och skådisar i USA som är uppvuxna i England. Och även att en hel del studioarbete för amerikanska filmer görs i England. Ett känt exempel är förstås StarWars-filmerna. Detta får mig att tror att lyckas man i England är det troligare att folk från USA hör av sig än om man skulle lyckas i Sverige. Jag kan ha fel, men jag tänker mest på språket att England har starkare band till USA än något annat europeiskt land.

 

Det finns säkert många fler punkter som jag inte kommer på nu.. Men enda sedan början av tonåren har jag föreställt mig att jag ska bo i ett annat land. Tror det började med Australien, men då berodde det mest på landets natur och djur. Det var innan filmintresset drog igång på allvar. Så det är ingen ny och främmande tanke, utan något jag har drömt och tänkt på i över ett decennium..

 

Så till slut avrundar jag mitt definitivt längsta inlägg på forumet och hoppas att ni lyckas få ut det viktiga bakom allt nattsvammel :)

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag ser först nu att du fått känna lite på filmen redan i form av att du gått på Ölands dokumentärfilmskola, då kanske du känner dig rätt säker på vilken roll inom en produktion som du vill åta dig också. Något jag inte direkt kan påstå om mig själv, visserligen har jag ett helt år på mig för att bestämma mig, men å andra sidan så lär jag inte få någon större inblick i hur en riktig filmproduktion ser ut innan dess heller. Jag vet inte om jag nämnde det tidigare, men jag sitter liksom fast i "redigeringsträsket", tillsammans med enklare animationer och effekter. Nästan varenda film som jag ser på TV sitter jag och analyserar, huruvida de gjort ditt och datt för att uppnå önska resultat, eller hur jag själv skulle kunna göra en budgetlösning på detta :OO.

 

Nu gör jag visserligen bara "videon" mest dansvideon, men är även på väg in i musikvideoträsket, detta kräver dock att jag skaffar bättre utrustning.

 

Där har vi min meritlista, haha. Men jag läste i ditt inlägg att du inte varit till England, detta likaväl som jag inte varit till Australien eller USA, de två länderna som jag helst av allt skulle vilja bosätta mig i. Jag vet inte hur mycket jag skrev i förra inlägget, men jag kanske nämnde att jag ser filmen som ett kul jobb att försörja mig på och mitt absoluta intresse ligger inte i att jag ska bli en hotshot som bor i en 200 miljoner dollars villa. Däremot vill jag att det ska kunna ta mig utomlands, helst söderut och till ett Engelsktalande land, vilket likaväl för mig skulle kunna innebära England då, mest för att jag vill slippa den svenska gnällmentaliteten, något jag inte riktigt kan utstå.

 

Du får ursäkta att jag centrerar detta kring mig, men jag tror det är det bästa sättet för dig att se hur jag tänker, för i grund och botten kan ju inte jag säga åt dig vad du ska göra, men jag kan ju alltid ge dig råd och tips utifrån mina egna tankegångar och erfarenheter :).

 

Oavsett vad så började jag med att kika på universiteten utomlands, det började någonstans där kring animering och slutade, för drygt 1½ år sedan vid "film" - jag vill plugga film. Jag tror att jag sedan dess länsat varenda Amerikans såväl som Australiensk institution på information, såväl som en del Engelska; t ex. MET. Så på så sätt känns det nästan som jag hittat en avlägsen tvilling när jag läser dina inlägg, jag känner inte heller att min framtid ligger i Dalarna eller Sverige för den delen, så därför känner jag mig lite "meh" över om jag skulle komma in eller inte. Å andra sidan så har ju inte jag någon direkt filmerfarenhet, så att gå där bara ett år för att sedan hoppa av skulle ju vara väldigt givande om man säger så, genom att bara få tillgång till verktyg mm. Jag ställer mig dock tveksam till om jag vill spendera hela 3 år där, det känns mycket och det känns framförallt väldigt vintrigt och trist.

 

Jag vet inte med hur mycket text jag ska plåga dig, men jag kan ju dra till med en liten fråga för omväxlings skull. Vilka Engelska Universitet är det som du har kikat på? För mig, personligen så skulle det kanske vara intressant med att hitta en motsvarighet till Dalarna, fast i England, en skaplig linje på ett normalt universitet och inte en filmskola, som därmed alltså inte kostar skjortan på samma sätt (dvs. inga miljonlån när man går ut).

 

Så det var väl allt jag kunde komma på nu :i.

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.


×
×
  • Skapa nytt...