Bästa/sämsta slutet

[Alexanderthegr8]

[citat=pekivan]Slutet i Lord of the rings va ju bara bögscener med hoberna...I love you hahaha.

 

Missförstå mig inte. Jag tycker trilogin är j-vligt bra![/citat]

mmmm.....hade du vart en av karaktärerna så skulle du nog oxå vart bögig i slutet.....efter d helvete de gick genom tills ring jäveln förstördes..

[_nemo_]

Finding neverland hade ett perfekt slut, ingen tvist eller liknande, bara underbart och perfekt.

 

Vilket tycker ni är det bästa army of darkness slutet då? En har ju världens coolate repik, den andra ett mer intressant upplägg för en fjärdr film.

[TDA]

[citat=_nemo_]Finding neverland hade ett perfekt slut, ingen tvist eller liknande, bara underbart och perfekt.

 

Vilket tycker ni är det bästa army of darkness slutet då? En har ju världens coolate repik, den andra ett mer intressant upplägg för en fjärdr film.[/citat]

 

Svårt, jag skulle gärna se en Ash i en zombie-apokalyps rulle men å andra sidan e ju S-Mart slutet också bra. Måste man välja? :) Isåfall tar jag nog framtidslutet, mest för att jag vill se en film på temat.

 

Eftersom jag lobbat för Devils rejects i en annan tråd gör jag det här också. Ett riktigt sjysst "last stand" slut, låten gör allt.

[TomStac]

Blade Runner (Dir cut)

[hea]

De Palmas ”Blow Out” med John Travolta och ”Get Carter” (originalet) med Michael Cain har bra och skönt nihilistiska slut. Fulcis ”Beyond” och ”City of the Living dead” är trevliga också. Mörkt och tröstlöst…det får inte vara för gulligt och hoppfullt. Det känns så orealistiskt, liksom...life is shit and then you die, är mera sant!

[TDA]

Är det City of living dead som sluter med att allt bara var en dröm o sen händer det igen? Dom är på en flygplats, eller tänker jag på Zombie Holocaust nu, kanske...

[rakel_maria]

yckeln till frihet- har asbra slut. Överraskande och bryter mot det lugna tempot som genomgående är i resten av filmen. För övrigt är filmen en av mina absoluta favoriter!

[Spartacus]

Som sagt, Lost in Translation. Också Apocalypse Now Redux, Raging Bull.

[tuco]

Håller med om Brian De Palmas ”Blow Out”. Skriket där i slutet.

Sen gillar jag slutet i "Sjätte sinnet" hur det hela sys ihop.

"If..." av Lindsey Anderson har också ett skönt slut.

Märklig men skön film.

[trancedanne]

Heat, älskar det slutet

[Ronnie]

[citat=TDA]Är det City of living dead som sluter med att allt bara var en dröm o sen händer det igen? Dom är på en flygplats, eller tänker jag på Zombie Holocaust nu, kanske...[/citat]

 

Är det inte Nightmare City som slutar så?

[DeCaf]

Måste bara säga att förutom "De Misstänkta" och "Fight Club" som tidigare nämnts tycker jag "Romeo och Julia" har ett av de bästa sluten. (Inte så mycket filmens förtjänst som manuset det baseras på, men i alla fall).

[TheBrotherOfLight]

Första Rambo eller The Cable Guy skulle jag säga.

[Clown]

A Clockwork Orange har ett riktigt skönt slut :-)

[_nemo_]

Alltså den första Apornas planet måste ju ha ett av världens bästa slut, vilken chock det var första gången man såg det!!!

[DanyaelX]

Har precis kommit hem från Lunda Karnevalen och har sett karnevalsfilmen, som var riktigt bra gjord (lite många whitehout klipp men det kan jag leva med) och slutet på den var mer eller mindre genigalisk och fick stående ovationer...

 

Se den säger jag bara, speciellt om ni kommer från malmö =)

 

C.

[MaiM]

"Butch Cassidy and the Sundance Kid" och "Vanishing Point" (1971) är två filmer med helt OK slut. Gillar även slutet i "The Maltese Falcon" (1941)...

 

[citat=_nemo_]Alltså den första Apornas planet måste ju ha ett av världens bästa slut, vilken chock det var första gången man såg det!!![/citat]

Håller med om det är originalet du menar, nyinspelningen hade väl inte direkt så bra slut...

[_nemo_]

[citat=MaiM]"Butch Cassidy and the Sundance Kid" och "Vanishing Point" (1971) är två filmer med helt OK slut. Gillar även slutet i "The Maltese Falcon" (1941)...

 

[citat=_nemo_]Alltså den första Apornas planet måste ju ha ett av världens bästa slut, vilken chock det var första gången man såg det!!![/citat]

Håller med om det är originalet du menar, nyinspelningen hade väl inte direkt så bra slut...[/citat]

 

Självklart originalet ;)

[Munthe]

Blowout var ett bra förslag. Riktigt bra.

 

Är det någonting som är uttjatat till döds så är det alla dessa "ingenting var som man trodde men tvärtom"-sluten. Usual Suspects, Angel Heart, Jacobs Ladder, The Others, Sjätte Sinnet och tusentals kopior. -"Ojdå, var det HAN som var död" eller -"Ojdå, var det HJÄLTEN som var mördaren" osv osv. Den typen av filmer är sjukt irriterande för att det är så otroligt uppenbart. Jag hajade fem minuter in i The Others att Nicole Kidman var ett spöke.

 

Ett riktigt bra filmslut är De Sju Samurajerna. Härligt misantropiskt. Jag gillar slutet på Liftaren också. Mest för att det är så snyggt och stämningsladdat. Psycho är en annan favorit. -"Why; he couldn't even hurt a fly..." Genialt.

[StenR]

[citat=Munthe]Blowout var ett bra förslag. Riktigt bra.

[/citat]

 

Jo, Blowout är ok, så kunde De Palma luta sig mot Vilmos Zsigmonds foto och Paul Hirshs klippning också :) Men "originalen", Antonionis Blowup och Coppolas Avlyssningen (The Conversation) är inte så dumma heller...

[_nemo_]

[citat=Munthe]Blowout var ett bra förslag. Riktigt bra.

 

Är det någonting som är uttjatat till döds så är det alla dessa "ingenting var som man trodde men tvärtom"-sluten. Usual Suspects, Angel Heart, Jacobs Ladder, The Others, Sjätte Sinnet och tusentals kopior. -"Ojdå, var det HAN som var död" eller -"Ojdå, var det HJÄLTEN som var mördaren" osv osv. Den typen av filmer är sjukt irriterande för att det är så otroligt uppenbart. Jag hajade fem minuter in i The Others att Nicole Kidman var ett spöke.

 

Ett riktigt bra filmslut är De Sju Samurajerna. Härligt misantropiskt. Jag gillar slutet på Liftaren också. Mest för att det är så snyggt och stämningsladdat. Psycho är en annan favorit. -"Why; he couldn't even hurt a fly..." Genialt.[/citat]

 

Är inte psycho också ett exempel på ett "ingenting var som man trodde men tvärtom-slut"? Typ.

[Munthe]

Nä, mer "det var betjänten som var mördare - och han var riktigt twisted". Psycho sätter inte filmens "verklighet" ur spel som exempelvis The Others där den långsammare delen av publiken trodde att dom sett en story om en kvinna som bodde i ett hus som var hemsökt. Psycho gör ingen twist på verkligheten utan twistar bara en karaktär i berättelsen så att publiken ryser inför det faktum att någon man känt en viss empati för är en sinnesjuk dåre. För att Psycho skulle kvala in i Usual Suspects dramaturgi skulle berättelsen ha skett ur Norman Bates perspektiv. och det gör den aldrig och det är en del av det geniala. Filmen byter ju berättare på ett sätt som fortfarande är unikt. Filmens första berättare blir ju dödad i slutet av första akten och sedan berättas storyn av hennes pojkvän. Den berättas aldrig av Norman och vi får aldrig uppleva filmen ur Normans perspektiv. Isåfall hade vi fått se scener där vi ur Normans fantasivärld hade fått möta mamma (som inte finns) och det var en jäkla tur att Hitch sket i för det hade blivit väldigt sunkigt.

 

Det valet gjorde Hitchcock garanterat för att hans fortfarande oöverträffade känsla för thriller följde idén att det vi inte ser är mycket intressantare än det vi ser. Det finns fortfarande ingen thrillerregissör som så totalt greppat genren som Hitch. han t o m uppfann den och det mesta vi ser idag är bleka kopior som fokuserar på fel element av vad som verkligen är spännande.

[Munthe]

Den konstigaste avarten av filmare som påstår sig vara influerade av Hitchcock är dom som använder spöken och övernaturligheter i sina thrillers. Hitchcock gjorde medvetet aldrig en enda film med övernaturliga inslag. Han tyckte inte att det var särskilt skrämmande och ett alldeles för enkelt knep.

[_nemo_]

Jadu, missförstå mig inte. Jag gillar psycho, den tillsammans med Vertigo är mina favorit hitchcock-filmer. Men jag måste väl erkänna att jag tillhör den långsammare delen dessvärre eftersom jag anser att The others är en helt klockren film. Hela filmen har en härlig stämning och skådespeleriet och fotot OCH slutet tyckte jag var underbart.

Jag gillar inte heller att den här "twisten" har blivit så populär, tack vare Shyamalan (han var ju inte först men den började komma mer efter sjätte sinnet). Jag gillade den i sjätte sinnet men den blev för mycket och helt ologisk i t.ex The village, dock gillade jag den filmen i helhet också =).

[Munthe]

Jag skulle säga att den där trenden startade mycket tidigare och att det var Angel Heart som var trendsättare. "Twist end" var ett filmiskt modeord i slutet av 80-talet. I den filmens kölvatten kom massor med thrillers med den typen av twist - att "ingenting var som publiken trodde". Wolfgang Petersens Shattered var bara en av en lång, lång rad sådana thillers. Det som gjorde Usual Suspects framgångsrik var att den tog Quentin Tarantinos independentkänsla och korsade det med twist-thrillern. Jag tycker att Usual Suspects är en av 90-talets absolut mest överskattade filmer.