Josse

Är du bara intresserad av min feedback så kan du hoppa över spoilern. Tycker du att min kritik är orättvis så läs gärna spoilern. Dialog Mycket är redan nämnt men jag tycker du har ett genomgående problem med dialogerna. Dialekter, sociala och geografiska, är tight sammankopplade med människors personlighet. För att karaktärer ska kännas trovärdiga så måste dom tala i enlighet med sin sociala status, yrke, bakgrund osv., förutsatt att de inte har anledning att dölja vilka de egentligen är givetvis. Dessutom så finns det nästan alltid en distans mellan vad folk säger och vad dom menar. Här följer några exempel på dialog som antingen är för övertydlig eller helt enkelt inte passar ihop med karaktärerna i övrigt: NICKE Kan du ge dig på. För min del var det kärlek vid första ögonkastet. Jag skämtar inte. Jag brukade hänga på ett gammalt fik förut. I retrospekt fattar jag inte riktigt varför. Att Nicke är en sån mjukis som direkt avslöjar allt för en person har inte känner (och dessutom använder ord som retrospekt) klingar dåligt med att han driver en (illegal?) strippklubb. FLICKA Men det är också det att hon inte vill att jag är uppi hennes umgängeskrets, vänner som ovänner. För mycket nödvändig (om ens det?) och formell förklaring 1.0 och för lite inlevelse från en 16-åring. LAYLA För stor rumpa? Ha! Trodde inte du kunde vara avundsjuk på en annan kvinnas utseendemässiga egenskaper. Sättet hon snackar på är för grabbigt. RICHARD Jag förstår. Jag uppskattar omtanken. LAYLA Hur kan du vara så säker på att hon vill knulla med dig? RICHARD Be henne säga sitt pris. LAYLA Okidoki. Två exempel på obalans i karaktärerna. Richard funkar bra som självupptagen skojare med glimten i ögat som snackar mer med sig själv än med andra men ibland kommer det sådana där väldigt platta repliker från hans sida som sabbar flytet. Samma sak med Layla, hon funkar som ironiserande smådryg bitch som kör sitt eget race men ibland faller hon platt och blir allt för mesig. Ska detta funka så måste den osäkra sidan hos henne antagligen utvecklas mer och ha ett syfte. Följande är ett exempel på en väldigt typisk och bra Richard-replik där han snackar på mest för sin egen skull och man märker att det samtidigt pågår febril aktivitet inne i hans huvud: RICHARD Tja, det är en lång historia. Eller ja, lång och lång. Medel kanske. Halvlång. Sedan så har vi sextemat och sexreferenserna som är återkommande. Sätter de talar om sex på känns också det väldigt grabbigt och barnsligt. Sex är absolut ett intressant tema som man kan göra mycket med, men som det är nu så får jag mest intrycket av att det är kåta tonårs-fantasier, exempel: LAYLA Så vart kommer jag in i bilden? Vill du göra det till en trekant? Att Layla skulle säga så till sin "far" känns bara fel. Hennes inställning till sex känns väldigt omogen och fjantig vilket inte passar med bilden man får av henne i övrigt då hon framstår som en väldigt självständig 22-åring som har varit med om en hel del. Ovanstående är dock bara exempel, problemet med dialogerna är genomgående för samtliga karaktärer. Det finns dock bra bitar också, och med bättre utvecklade karaktärer så tror jag att det blir enklare att inse hur karaktärerna skulle reagera och tala i olika situationer. Just nu är de allt för lika och de flesta faller allt för ofta tillbaka på ironiska dissar eller platta utläggningar. Handling Jag gjorde följande noteringar medan jag läste: Raka spåret, transportsträckor är ointressanta om de inte tillför något nytt. Måste skalas av mer, för mycket skoluppsats och för lite manus Som jag tror någon tidigare nämnt så är det ett väldigt rakt manus, det går från början till slut utan att egentligen stöta på några hinder. Jag vill rekommendera dig att läsa detta inlägg: http://johnaugust.com/archives/2009/burn-it-down Det händer egentligen aldrig något oväntat under hela manuset. Några små komplikationer uppstår men de är, som Layla själv uttrycker det, endast fartgupp på väg till slutmålet. Slutligen så tycker jag att motivet är allt för klent. Varför skulle Layla utsätta sig för allt detta bara för att Richard ska få ligga med nån våt tonårsdröm? Varför är det så förbannat viktigt för Layla? Återigen känns sättet sex hanteras på lite omoget. För att Layla så tveklöst ska lägga ner så mycket jobb på att hjälpa Richard med en sådan narcissistisk sak som att få ligga med nåt stackars flickebarn så måste hon ha en väldigt bra anledning, kanske fick hon det under tiden i Sthlm men det framkommer inte i filmen. I min mening finns det dock så många andra sidor av sex som är mer intressanta, skuld, makt, kärlek osv. Slutet funkar inte heller, att Richard skulle dödas för att han har kopulerat med en gangster som inte vill fläcka ner sitt rykte är ett bra sätt att använda sex, däremot så funkar följande inte alls: RICHARD Vad jag ville fråga henne, det vill säga Fiona, var vad tabletten hon gav mig hette, så att det kanske var möjligt att hitta något slags motgift. För det första så skulle läkarvetenskapen antagligen tämligen enkelt kunna avgöra vad Richard lider av genom ett enkelt blodprov, för det andra så känns det lite naivt att tro att Fiona skulle veta exakt vad det var för gift hon gav honom, varför skulle någon berätta det för henne? Det får räcka, hoppas du inte ser det som att jag totaldissar ditt manus. Det finns en stomme där inne någonstans men det är mycket filande och slipande kvar att göra. Jag gillar definitivt att den utspelar sig i Östersund, kanske kan det vara något att utveckla mer, spela på lokala mentaliteter och miljöer. Nåväl, tack för att du delar med dig av ditt manus, alltid lärorikt att läsa andras arbete.

http://www.filmpedagogik.nu/documents/Material%5CHandledningar%5CFilmhandledningar%5CAtt%20ber%C3%A4tta%20med%20film/filmkompendium.pdf Sidan 11 i dokumentet, men det är i princip en likadan bild som valen och inte är den speciellt tydlig heller. Är ju dock inte speciellt svårt att rita av och göra den snyggare i valfritt bildbehandlingsprogram.

Man tackar! Har tyvärr inga filmjobb att dela ut för stunden men när jag fått igång min filmstudio (om hundra år) så ska jag ha dig i åtanke :D

Jag är faktiskt intresserad av fler bilder. Inte för att jag tror att jag kan hjälpa dig så mycket med filmen tyvärr men jag gillade ditt sätt att visualisera scener.

Genomgående väldigt bra musik och ljud i era produktioner (i alla fall av det jag såg på hemsidan). Filmen ni vann filmmarathon med förstod jag inte riktigt, men grattis i alla fall:D

Det kan funka därför att det är så töntigt så det blir dråpligt. Att den dessutom slutar helt abrupt vilket gör det totalt meningslöst är också humor. Manuset får mig att tänka på denna serie: http://4chanarchive.org/images/132201993/1239984695779.jpg Skulle även kunna tänka mig att mecenaten Percy Nilegård skulle kunna skapa något sånt här. Detta är inte menat som en diss mot Ryans kompetens. Det är svårt att få till humor och speciellt sådan humor som bygger på att plocka bort element i stället för att sätta dit. Jag skulle gärna se ett försök från Ryans sida där han utvecklar detta och skriver något längre.

Det jag reagerar mest på i den här tråden är att du tycks vara en person utan speciellt mycket självförtroende som blir väldigt glad över att folk visar dig sin uppskattning. Jag kan bara tala (skriva) för mig själv nu men en anledning jag ser till att du får utstå glåpord och gliringar är för att du blottar dig själv väldigt mycket. Att skriva att man ska få Lindsay Lohan på rätt bana igen när man är obeprövad svensk som ännu inte har ett färdigt manus är förvisso en väldigt god ambition och tanke men den uppfattas i alla fall av mig också som väldigt naiv. Må så vara att du inte menar allvar men minns att du bor i landet lagom och här får man inte sticka ut eller ha ambitioner, då får man räkna med att bli motarbetad. Det är tragiskt men sant. Just därför tycker jag också att du gör helt rätt i att åka till USA där man faktiskt uppmuntras till att försöka bli något. Lägger du bara manken till så kommer det gå bra, så länge man inte ger upp kan man inte förlora och till sist kommer du ha räddat Lindsay om inte någon av er hinner dö innan det sker. Vad jag var lite inne på i mitt förra inlägg är dock att jag inte tycker du ska lita så blint på denna Matthew Dickins. Inte bara för att han antagligen säger åt alla att dom har talang och borde fortsätta lägga pengar på hans verksamhet genom att delta i fler av hans evenemang utan främst för att jag tycker det är väldigt ineffektivt att bygga sitt självförtroende och sin självbild på vad andra tycker om en. Du skriver att du gör det som en kul grej men det följs direkt upp av att du ska visa dom här hemma att du duger till nåt. Du gör givetvis som du själv vill men hade jag varit du så hade jag skitit i vad andra tycker och så hade jag åkt till LA och börjat med att gå den där kursen och satsat på att slå mig in som skådis eftersom att jag själv ville det och visste att jag kunde klara av det. Om sen Matthew Dickins eller någon annan vill rida på din framgång så får dom väl visa att dom förtjänar det först. Å andra sidan så är väl detta mycket det som Hollywood handlar om. Skyhöga förhoppningar, tomma löften, yta yta yta, slit & släng och krossade drömmar. Så lyder i alla fall min fördom anno 2009. Men nu slutar mitt skift som präktig amatörpsykolog så nu lämnar jag dig och den här tråden till era respektive öden.

Hmm, ärligt talat så tror jag faktiskt att den här filmidén redan ligger ganska nära min bästanivå då zombiefilmer inte riktigt är en favoritgenre. Således tror jag att jag har gjort mitt i den här tråden, men lycka till! :)

Läste igenom den igen och kom ju på, vilket du också påpekar, att Lars redan har en fling för Elin. Dock så framgår det inte riktigt om och i sådana fall hur den romansen utvecklar sig.. Vill du ha en twist på slutet så skulle ju det klassiska vara att avsluta med en scen där zombiemutationen lyckas sprida sig utanför Ålderdomshemmet/kyrkogården och man som tittare förstår att historien kommer upprepa sig någon annanstans. Det är ju kanske inte det mest spännande slutet då det redan har gjorts ett flertal gånger som sagt. Det går ju att göra ännu tydligare om t ex nationella insatsstyrkan eller militären kommer och spärrar av hela området på slutet men trots den rigorösa bevakningen så lyckas en smittad person/ett smittat djur/någonting som smittar enligt Zombieöverlevnadsboken du följer ta sig förbi avspärrningarna och ut i friheten. En annan idé på slut är om det hela visar sig vara en dröm. Egentligen är det bara Lars som sitter och drömmer på sitt rum om hur han räddar Elin undan alla läskiga zombies och hur hans vän Kevin offrar sitt liv. På slutet kommer han tillbaka till verkligheten då middagen serveras, han tar mod till sig och visar äntligen sina känslor för Elin vid middagsbordet där alla är samlade. Detta slut skulle ju visa att skenet bedrar och att fantasin hos gamlingarna fortfarande lever i allra högsta grad. Det blir en rätt skarp kontrast till det där deprimerande och glädjelösa livet som man kan tro råder på ålderdomshem. Annars kan det sluta med att alla dör, eller att dom kommer tillbaka till ålderdomshemmet och har fått en ännu värre kommandora än Britta, eller att det blir inne med pensionärer och gamlingarna blir lokala hjältar med autografskrivande, besök dagarna ända, kids som går i gubbkeps, rutig väst och allt vad det nu innebär att bli idol. Det var väl vad jag kom på på rak arm sådär. Nu ska jag se på hockey.

Oj, ser nu att jag råkade blanda ihop användarna Usarpe89 och Lump. Trodde det var Lump som postat idén och blev rätt förbryllad av det aggressiva svaret eftersom att "han" trots allt frågade om kritik i första inlägget. Hehu. Ber om ursäkt för det. Anledningen till att jag endast hade den lilla kritiken om sprinklersystemet att komma med är för att jag tycker filmidén känns väldigt komplett redan. Att vattenstrålarna blir röda av blod när Berit hamnar i tanken är en jättebra lösning!

Jag anser att bristen mellan succé och flopp ofta ligger i detaljerna men det är givetvis bara min åsikt så det står dig helt fritt att tycka precis vad du vill om sprinklersystemet. På det stora hela så är det ju en klassisk zombiefilm med de vanliga ingredienserna förutom att huvudpersonerna är pensionärer vilket gör det hela mycket intressant. Här kommer i alla fall en lista på fyra saker som man kan slänga in eller göra twister på: * En kärlekshistoria mellan två av pensionärerna som får motstå hårda prövningar pga. zombie-insjuknande. * En nemesis till någon av pensionärerna vaknar upp ur sin grav och utkräver hämnd. * Någons avlidna familjemedlem vaknar till liv och moraliska svårigheter uppstår när denne ska dödas. * Det visar sig att någon terroristgrupp, stat eller annan mörk makt har spridit zombie-viruset med flit, dessa måste stoppas innan det är för sent. Slutligen tycker jag att Kevin är ett lysande namn på en gammal gubbe som har livsglädjen i behåll. Nu ska jag införskaffa Shaun of the Dead och spendera aftonen i dess sällskap. Note to self: Lump är inte Usarpe89, inläggsredigering var av nöden.

Kan bli riktigt kul! Kände direkt att scenen där ingen av gamlingarna vet hur en mobiltelefon fungerar kan bli en klassiker. :D Det enda som spontant kändes ogenomtänkt var följande: "När de tar sig igenom kyrkogården på ålderdomshemmets framsida går sprinkler systemet igång. Berits kropp har smittat ned vattnet som regnar över gravarna och snart vaknar de döda och gräver sig upp ur sina gravar." Vattnet ska ju leta sig igenom några meter jord och sen komma i kontakt med kropparna och hinna smitta dom och efter det så ska de levande begravda lyckas ta sig upp till ytan. Jag går inte med på att allt detta hinner ske medan gamlingarna vandrar över kyrkogården, minst 5 timmar tycker jag borde krävas för denna process. Detta skulle ju dock enkelt åtgärdas genom att sprinklersystemet redan är igång när dom kommer ut, så att man får intrycket av att det vattnat gravarna ända sedan Berit hamnade i vattentanken.

Nu vill inte jag vara den som kommer och sprider smolk i glädjebägaren men för din egen skull så tycker jag att du ska försöka få lite perspektiv till det här manuset och denna Matthew Dickens. Om vi börjar med manuset så anser jag att det finns mycket jobb kvar. Även om du har skrivit nyare versioner och rättat alla stavfel, grammatiska fel och särskrivningar så finns det fortfarande dramaturgiska problem med det. Jag kan bara komma på ett sätt att få det här till en naturlig första akt. Det skulle vara om du la upp det så att det här är en liten episod i karaktärernas liv och efter att Kim har kastat pistolen i containern så hoppar filmen 5-10 år framåt i tiden och Kim har återigen flyttat för att försöka fly från sitt onda alias Johnny. Den här första akten blir då en liten prolog till huvudkonflikten liksom. Om filmen i stället fortsätter med dagen efter så känns inte den här första akten optimal pga. att den har en början, en mitt och ett slut. Kim kommer hem och skaffar jobb > Kim jobbar och blir Johnny > Kim kramas med Sofia, blir sig själv igen och slänger bort pistolen. Om filmen ska fortsätta härifrån och konflikten bygger på att Kim inte kan kontrollera Johnny så kan du i stället testa att accelerera utvecklingen genom att ändra eller ta bort scenen där han kastar bort pistolen. I stället skulle han kunna gå ut till containern och vara på väg att slänga i pistolen men likt Bilbo med ringen inte lyckas göra sig av med den på eget bevåg. Han håller den över containern men stoppar till sist tillbaka den i fickan igen och går in. Jag tycker också att du ska testa att sänka tempot på "kärleksutvecklingen" mellan Sofia och Kim och se vad som händer. Nu har han ju redan vunnit hennes hjärta i slutet av första akten. Testa dra ut på det och väv in det som en större del av huvudkonflikten. Visserligen blir det väldigt mycket Me, Myself & Irene om det blir så att Sofia räddar Kim ur Johnnys grepp men jag har svårt att se vilken roll Sofia får i resten av filmen om de blir "ihop" redan nu. Det skulle väl i sådana fall vara om Kim blir Johnny och beter sig som skit mot Sofia, Sofia flyr och sen är huvudtemat att han försöker vinna henne tillbaka. Kort sagt så tycker jag du ska testa att leka lite med följande variabler i denna akt och se hur resultatet blir: 1. Hur långt hinner Kims utveckling mot Johnny gå? 2. Hur långt hinner Sofia och Kim komma i sitt kärleksförhållande? Som det är nu känns det liksom som en färdig liten film även om handlingen är för tunn för att stå på egna ben. Mycket hänger dock på hur du har tänkt dig att filmen ska fortsätta utvecklas men om man går efter "standardmallen" så tycker jag inte det är optimalt i nuläget. Du ska dock ha en eloge för att manuset faktiskt rör sig framåt och inte bara står och stampar så att man hinner bli uttråkad. Sen har du som du själv påpekar vissa problem med dialogen. Ta dessa två exempel: SOFIA Du har varit där inne i circa femton minuter. KIM Det är ju trots allt en liten stad. Dom är alldeles för övertydliga. Publiken ska inte märka att dialogen finns till för deras skull vilket dom garanterat kommer göra här. Det om manuset. Angående dina förväntningar på Matthew Dickens och hans potential så tycker jag för din egen skull att du ska sänka dom väldigt mycket. Du skriver att "Det lutar väldigt mkt till Hollywood", Men det jag ska göra, ge Lindsay Lohan den kvinnliga huvudrollen. och Har jag riktigt tur så kanske jag får rollen som Kim/Johnny. Jag säger inte att du inte ska försöka lyckas, du har helt rätt inställning att man ska våga försöka och våga lita på karma. Dock så tycker jag, för din egen skull, att du ska sänka dina förväntningar. Risken finns att du blir otroligt besviken om du pyntar 20 000 för att åka på språkresa till LA med tron att du bara ska glida in och bli kändis. Personligen får jag genast intrycket av att Matthew Dickens är någon som snackar mycket men gör lite. Även talang VM känner jag mig skeptisk till, jag menar titta bara på deras header, en jpeg-bild sparad i så usel kvalitet att pixlarna grötar sig runt bokstäverna. Nu är jag visserligen bara en glad amatör men ärligt talat så hade jag tackat nej till detta manus om jag erbjudits att spela in det, risken är stor att Hollywood säger detsamma. Jag skriver inte det här för att vara elak utan för att jag tycker det skulle vara onödigt om verkligheten visar sig passa så dåligt ihop med dina förväntningar att du ger upp. Men känns det rätt så försök för all del, även om man inte lyckas första gången så lär man sig alltid något.

Nope, har inte sett Out of the Ashes, lägger till den på "vill-se"-listan. The Grey Zone hade just svagheter i att den inte kändes så korrekt alla gånger. Att de pratade engelska var väl det jag störde mig mest på men jag är inte så påläst om detaljerna i ämnet så jag kan tänka mig att du som läst på mer om ämnet störde sig ännu mer på den. Som sagt så tycker jag att just trovärdigheten i sådana här filmer är viktiga och om ditt manus lyckas bra med det vilket jag tror att det gör så blir det nog bra så länge de andra delarna av produktionen håller måttet. Det enda jag är lite osäker på är rymningen på slutet, svårt att säga i förväg hur det kommer bli. Kan bli den dramatiska kick filmen behöver men kan också ta fokus från det tragiska och göra slutet lite för hollywood-lyckligt. Detta baserar jag givetvis bara på outlinen så det är möjligt att man får en helt annan uppfattning om man läser manuset.

Jag såg nyligen The Grey Zone (http://www.imdb.com/title/tt0252480), handlar om Sonderkommando XII och deras arbete och uppror på Birkenau. Det var en film som gick i moll och slutade med att alla hjältar dog. Till upplägget var den väldigt lik den outline du presenterar där man får se judarnas ankomst till Birkenau, ledvandring in i gaskamrarna ackompanjerade av en orkester bestående av lägerfångar, avklädnad med order om att hänga upp kläderna på rätt kroknummer, gasning och kremering. Detta varvas med bl a. förhörsscener av kvinnliga lägerfångar som arbetade på Union-ammunitionsfabriken. Tycker upplägget fungerade bra med varvandet av händelserna i anslutning till Sonderkommando och kvinnorna som förhörs under tortyr. Det blir aldrig vidare spännande men det är inte heller avsikten som jag tolkar det, i stället byggs bara tragedin på mer och mer genom hela filmen. The Grey Zone var godkänd. Som sagt så slutade den med att hjältarna dog och den kändes inte så mycket Hollywood (förutom att alla pratade engelska). Den var smutsig, mörk och tragisk och man mådde stundtals ganska illa. Tror AUSCHWITZ PROTOCOLS kommer leverera samma känsla och budskap om hopplöshet och brutalitet. Dock så får den förmodligen en lite positivare twist på slutet när dom faktiskt lyckas rymma. Tror och hoppas också att den är mer autentisk vad gäller detaljer som korrekt språk då det gör mycket för trovärdigheten. Så summa summarum: Upplägget är inte nytt men fungerar dramaturgiskt om man vill berätta en tragisk historia. Möjligt att rymningsscenen på slutet gör att den inte enbart efterlämnar en känsla av illamående. För filmer som skildrar verkliga händelser så ligger mycket av vikten vid känsla för detaljer, lyckas den bra med det så kan det bli en väldigt stark film.

Tycker det låter som ett bra val att lägga fokus på ryttarna, kan bli fyra väldigt starka karaktärsporträtt som det blir en fröjd att bygga en film kring. Visst ställer jag gärna upp och bollar idéer men jag kan inte lova att jag är till någon hjälp. Jag är blott amatör inom ämnet och jag tycker som tidigare nämnts att dina manus redan håller en rätt hög nivå. Men om det är av intresse så är det bara att höra av sig. Angående outlinen i tråden scenes så kommenterar jag det i den tråden.

Tänkte på en grej till som jag tycker är viktig att tänka på med utgångspunkt i detta "God seals were placed on earth and combined together would grant mankind the entrance to the kingdom of God.". För att det ska beröra på bästa sätt så får inte framställningen av t ex. himmelriket kännas bristfällig. Himmelriket ska ju vara den ultimata platsen för en människa att hamna på så att säga och jag skulle personligen aldrig våga mig på att försöka visualisera himmelriket, helst inte ens försöka beskriva i tal eller text vad som finns där. Här tycker jag att ju mindre man får veta desto bättre eftersom varje försök att beskriva himmelriket skulle vara bristfälligt och inte i närheten av de förväntningar folk har. Nu menar jag inte att bara för att du skrev som du gjorde så har du för avsikt att ha med himmelriket i filmen men vad jag skrev gäller också för helvetet och all form av total och absolut ondska, godhet, visdom osv. Det blir lätt parodi om man inte besitter insikt i vad som faktiskt är absolut ondska eller vishet vilket nog ingen levande människa gör. Därför tycker jag att denna typ av ämnen oftast berättas bäst i så vag form som möjligt.

Lite seriösare kritik då: Tycker som vanligt att du har ett väldigt levande språk även om detta bara är en kort idébeskrivning. Gillar absolut när det finns förankring i verkligheten vare sig det är en film om andra världskriget eller en fantasifull alternativ historisk händelse som tar avstamp i saker som t ex. religion, legender eller berömda personer. En grej jag tänkte på är att jag vill ha en bra motivering och intressant bakgrund till varför det utvalda barnet är utvalt. Visst hans blodslinje förenar Israels tolv ursprungliga stammar och det håller som motivering men hans bakgrund får inte framställas som för ogenomtänkt. Tycker ofta det är ett problem i filmer som handlar om superhjältar och utvalda personer. T ex. Spindelmannen som blir biten av en radioaktiv spindel och får dess krafter (wtf?), sedan tar han på sig att börja bekämpa brottslingar klädd i spindeltrikåer (wtf igen?). Eller Neo som helt enkelt är en datornörd som av nån oförklarlig anledning ska rädda mänskligheten enligt nån dammig gammal profetia (om jag minns rätt). Jag vill ha en solid grund för den utvalde att stå på utan att den för den skull ska kännas krystad och kliché. Egentligen är detta inte ett så stort problem att det motiverar hur stor del av detta inlägg det tar upp men det var i alla fall en sak jag kom att tänka på så jag tyckte det var lika bra att förmedla den. Vidare så har jag länge fascinerats av apokalypsens fyra ryttare och att se dem komma ridande som en del av den stundande undergången skulle kunna bli en fantastiskt mäktig scen. Gillar också trumpeterna, får sjuka rysningar av Rohan's stridshorn som nyttjas i LOTR-filmerna. Det är ju en väldigt kortfattad idébeskrivning så jag vet inte hur stor vits det är att gå djupare in i spekulerandet, dessutom så är jag rätt så dåligt påläst vad gäller de abrahamitiska religionerna. Kände just att det kunde vara väldigt intressant att se en äventyrlig film som berör Islams uppkomst och/eller utveckling, vet egentligen ingenting om Islam. Nåväl, en bra idé med potential för många episka och storslagna scener. Dock så tror jag en Hollywoodbudget är av nöden för att lyckas uppnå tillräcklig storslagenhet.

Kanske det bästa manuset du har publicerat hittills. En grej alldeles i slutet tycker jag är lite märklig. Anna tittar först chockat på Nadja som chockat ser tillbaka på Anna. I nästa stund är Anna mållös och likgiltig. Varför blir hon helt plötsligt likgiltig?

Låter ju lite som den däringa Da Vinci Koden och den boken blev ju mäkta populär bland ungdomarna så nog tror jag det här kan bli bra. För att utveckla diskussionen lite om du inte har något emot det: Hur upplever du feedbacken man får här på Voodoofilm? Jag anser att dina manus redan håller en så pass hög klass att kritiken härifrån kan kännas aningen överflödig. Vad får du ut av kritiken här på forumet? Jag insinuerar inte att folk här på något sätt är dumma och dåliga men det känns som att de manus som publiceras här oftast bara är delar av första utkast och kritiken blir därefter, relativt halvhjärtad och kortfattad. Personligen gillar jag verkligen att läsa de manus som publiceras här och utveckla min förmåga att analysera, kritisera och skriva men jag känner lite motstånd till att publicera mina egna alster då jag tror mig få större utbyte av folk med specialkompetens inom de områden jag eftersöker information samt seriösare och mer djupgående diskussion och feedback från människor på annat håll. Ger det något mervärde att publicera ett manus här, något jag gått miste om då jag ännu inte har testat? Antalet övriga kritiker i mitt liv är trots allt begränsat.

När man vet om det så tycker jag nästan att man ser att den inte är gjord på digital väg. Ljuset rör sig liksom lite för snabbt och stelt för att vara datoranimerat. Samma sak med effekten där det övergår från ljusklot till att gatulyktorna tänds. Ljusbanan känns väldigt analog på nåt sätt.

Ja jag, jag har flera veckors dötid och ingenting att göra. Ge mig något att sätta tänderna i.

Du min gode herre förtjänar ett pris! Fungerar hur bra som helst. Som tack så ska jag börja sympatistöra mig på att pdf-funktionen inte längre är gratis.

För att inte trilla av ämnet så kan vi väl nöja oss med att säga att jag inte gillar svensk politik oavsett färg, vilket i och för sig kan vara intressant att veta då Den lilla staden vid Nissan i högsta grad känns politisk. Vilket kanske gör att min åsikt om filmen blir ett argument FÖR att skapa just den. Hmm.. förvirrande.

Dock väldigt störande att Celtx börjat ta betalt för online-funktionen. Ò_Ó 50 dollar per år för att med ett knapptryck kunna slänga upp en back-up online, en funktion som var hur perfekt som helst när den var gratis.