Josse

Jag röstar på Rummet Innanför! Det låter som en intressant och nyskapande idé. Jag tror den kan bli väldigt snygg och ge ett starkt intryck. Den lilla staden vid Nissan låter ganska ljum i mina öron. Visst kan det bli en bra film men jag tycker själva idén känns lite för allmän och uttjatad för att det ska vara värt att försöka. Bekämpa orättvisor känns så 1968. ;)

Råkade också jag av en slump googla mig fram till den och tänkte posta den här på sidan men såg att det redan var gjort. Därför bumpar jag denna tråd i stället. Otroligt bra sida. Läs exempelvis denna redogörelse för vad man ska tänka på när man introducerar karaktärer: http://johnaugust.com/archives/2007/how-to-introduce-character Han har även en Youtube-kanal med mycket bra information: http://www.youtube.com/user/johnaugust

Nu har jag läst manuset två gånger och funderat över påsken på vad jag egentligen tycker om det. Detta är vad jag har kommit fram till: Det här manuset gillar jag mer än Norrländska präriens gudinna. Jag tycker det har ett bättre, mer medryckande språk. Beskrivningar likt dessa är väldigt bra: Bandet öser på. Sångaren har lindat in sig i sladden till mikrofonstativet och sjunger som en allmänfarlig dåre. Gitarristen vevar hejvilt på sin gitarr. Basisten pryglar sin bas. Trummisen slår hårdare och hårdare och hårdare. Det kommer EN VAKT, 33, rusandes emot dem. Han är storväxt, med rakat huvud, och aggressiva grisögon. Humorn faller mig också mer i smaken, metahumorn med Tommy från Scandinavian Telecom och Lennys apatiska reaktioner: LENNY Hej på dig. LENNY Kan du dra åt helvete? LENNY (CONT‘D) God jul, Thomas! Dock så lider det här manuset också lite av samma problem som NPG. Jag skrev "bra grå vardag med blek magi" i mina anteckningar. Det är lite den känslan jag får. Du berättar om vanliga människors vardag på ett mycket trovärdigt sätt men det saknas något för att det ska bli en intressant film. Nu är detta förvisso tänkt att bli en novellfilm så då behöver den ju inte vara lika "tung" som en långfilm, men jag får känslan av att jag inte lärt mig något efter att jag sett filmen. Jag skulle i princip lika gärna kunna göra något vardagligt på riktigt i stället. Det är dock inte så illa som det låter, som sagt så har du talang för att skildra det vardagliga livet vilket är en mycket bra grund. Det som behövs är lite finlir med dramatiken och tyngden så att filmbudskapet framgår tydligare och starkare. Scenen på krogen är mycket underhållande, Lenny får spö av en brud och Peter kastar spyor på en vakt innan de flyr fältet! Få resten av filmen att kännas lika intressant som den så kan det här bli en mycket bra liten film. Slutligen lite korrektur: "Be my wife". sid 6 Låttitlar skrivs med versaler. Lenny öppnar till dörren till biblioteket sid 7. Lenny öppnar dörren till biblioteket Det finns mänskor sid 15 Uttalet mänskor är dialektalt för Gävle så om det är syftet ska det stå kvar som det är, annars människor. mittibland sid 20 mitt i Jag känner knappt ingen. sid 27 Jag känner knappt någon/Jag känner i princip ingen Det dröjer i någon sekund. sid 29 Det dröjer någon sekund Det är en riktigt stor blandning på de resande sid 31 Det är väldigt stor variation på de resande/De resande är av väldigt varierande slag

Funderade på om det stämmer att tyskarna kallade alla kvinnliga judar för Sarah? Det visste jag inte i sådana fall, "rolig" kuriosa. Känner att jag kanske var lite negativ i min framtoning i tidigare inlägg, vill förtydliga att jag tycker det är ett manus av hög klass och jag tror det kan bli en mycket bra film. Visserligen är jag något av en sucker för filmer om Tyskarna och andra världskriget men ändå. Jag tycker du har ett målande språk så det är oftast lätt och intressant att läsa och följa med i manuset. Läste det igen och hittade lite fler korrekturfel: You have noting to worry about Nothing. We see a TODDLER, CRYING and SCREAMING being grabbed by the neck by a Guard. Här hade jag nog ändrat ordningsföljd för att förtydliga till "We see a guard grabbing a CRYING and SCREAMING TODDLER by the neck." his strident cry‘s and screams his strident cries and screams. 2.)A Women hugging her crying child Woman The truck stops besides a birch grove The truck stops beside a birch grove 6.)Walk‘s slowly towards a huge red brick building. Walk (Googla på "genitive case" eller "possessive case" om du är osäker på när man använder ´före s i engelska) with showers in the sealing ceiling a young women embracing her infant woman. (One woman, many women). The room fills slowly up Låter försvenskat. The room is filled slowly?

Ja det kändes som att du var väl påläst inom ämnet så det tycktes mig märkligt om du skulle begå ett sådant fel. Angående engelskan så är det bara småsaker som stavfel och liknande. T ex. som dessa: We never see Sarah‘s face, we only hear her voice, a young women‘s voice.. Borde inte det vara woman's voice? only proof of that i‘ve ever existed Ska vara "I've". push with their riffles Ett f i rifles. The situation is tensed, confused and terrifying Borde väl vara tense? constantly terrorized by bawling GUARDS, repeatedly pushing and hitting the passengers.. Borde väl vara repeatingly? The situation is chaotic, mayhem and turns violent and deadly for the ones who resists Mayhem går väl inte riktigt att skriva in på det där sättet? Jag hade skrivit nåt i stil med: "The situation is a chaotic mayhem..". Om du syftar på mayhem i bemärkelsen misshandel så måste det ändå formuleras om lite. Som sagt så är det bara småsaker och slarvfel och är i övrigt behagligt att läsa.

Jag gillar det, lite felaktig engelska här och där men på det stora hela så är det bra språklig nivå. Lite förvirring råder på sina ställen: Only a few walks to the right, one man do: one we know. A MAN in his 30‘s, dark short hair and big brown eyes, sad eyes: they speak what words never can.. A SILENT NARRATOR.. Det där var jag tvungen att läsa några gånger innan jag förstod det och jag greppar inte riktigt hur montaget med punktuppspaltningen är tänkt att visas. Är det liksom tänkt som korta scenarion som tonar in och ut i bild? Dock så funderar jag på en sak. Dom kommer ju med tåg, sen hoppar de på lastbilar som kör dem till gaskammaren. Gick det verkligen till så? Tågrälsen går ju i princip hela vägen fram till gaskamrarna i Birkenau så jag har svårt att tro att man körde judarna med lastbil den lilla biten mellan avlastningen och gaskamrarna. Det handlar ju bara om några hundra meter som jag minns det. Annars är det en intressant början!

Alright, här kommer två förslag på dialog: DEN NERVÖSA VARIANTEN ------------------------- KILLEN RINGER på dörren. TJEJEN öppnar. KILLEN Hej.. TJEJEN Du!? KILLEN Stör jag? TJEJEN Ja, eller jag menar nej! Jag lagar mat. Oj, vad vill du? KILLEN Eh, jo alltså jag tänkte.. är du ensam hemma? Hon ser honom i ögonen. Hon ler. TJEJEN (paus) Ja. Vill du komma in? Han ler tillbaka. KILLEN Absolut. DEN SJÄLVSÄKRA VARIANTEN ------------------------------ KILLEN KNACKAR två gånger på dörren. TJEJEN öppnar. KILLEN Tjenare. TJEJEN KILLENS NAMN! Hej, vad gör du här? KILLEN Jag hade vägarna förbi och tänkte se om du var hemma. TJEJEN Vad roligt! Hur är det? KILLEN Jo då, bara fint. Så, tänker du bjuda in mig eller kommer jag få gråta mig till sömns ensam i natt? Hon står tyst ett tag och betraktar honom fundersamt i dörröppningen. Sedan ler hon inbjudande mot honom. TJEJEN Kom in.

Kom även på att han skulle kunna träffa nån svensk tjej och bli kär medan han väntar, hon börjar lära honom svenska och han kommer mer och mer in i det svenska samhället osv. Men sen kom jag på att det det är ju typ precis vad Det nya Landet handlar om så atteeehh...

Som jag förstår det så kommer killen fram till porttelefonen och ringer upp tjejens lägenhet. Hon svarar och han förklarar vem det är och att han vill komma upp. Det du vill ha hjälp med är att ta fram en dialog för detta och utifrån den dialogen ska man förstå att det är på väg att hända något opassande. Eller menar du att de kommer träffas utanför hennes port båda två? Eller att han ska tala i porttelefonen, bli inbjuden och sen ska de tala lite inne i lägenheten? Eller att han helt enkelt smiter in genom porten när nån annan går ut och plingar på hennes dörr och dialogen kommer först när de står öga mot öga i dörröppningen? Det är två saker som kommer påverka dialogen mycket i denna scen: 1. Vet hon om att han är på väg till henne? Hans repliker kommer ju behöva vara ganska olika beroende på om hon väntar på honom eller om han kommer helt oinbjuden. 2. Kommer de tala över porttelefon/mobil eller öga mot öga? Står de öga mot öga kan ju deras kroppsspråk säga mycket som man över telefon skulle behöva sätta ord på. Förtydliga gärna detta så kan jag ge ett förslag på dialog. :)

Ja då, släng upp det bara eller så kan du skicka ett PM om du vill ha min mailadress i stället

Tja om du vill ha det episkt så behöver du ju inte följa den dramaturgiska modellen riktigt men i sådana fall skulle jag nog fortfarande vilja att han råkar ut för lite fler prövningar eller att det händer nåt lite mer spännande så att man finner det intressant att följa hans episka resa så att säga. Men det du skriver om att "När allt liksom höll på att lösa sig och han hade hittat huset så kom bakslaget." tycker jag inte riktigt framgår i nuvarande manus. Jag menar bara för att han har rymt från migrationsverket och hittat hem till sin polare så har det ju inte löst sig för honom. Han är ju fortfarande efterlyst av polisen och han har inget jobb, inga pengar, ingen plan för framtiden osv. Det kan absolut sluta negativt, t ex. att han blir tagen av polisen och återförd till Irak, men i sådana fall så vill jag liksom se att han först har kommit längre på sin väg att fixa ett liv i Sverige. Han kanske lyckas fixa så att det ska komma nån släktings barn från Irak som ska söka asyl i Sverige eftersom att det är enklare för barn att få asyl, och sen när barnet fått asyl så tänker han söka uppehållstillstånd med hjälp av lagen om anhörigsinvandring. Grejen är att han måste hålla sig gömd till barnet fått asyl så att han kan söka sitt uppehållstillstånd. För om polisen tar honom före barnet har fått asyl så kan han inte söka uppehållstillstånd och då blir han tillbakaskickad till Irak och i Irak så kommer han bli dödad eftersom att han har blivit lurad och är skyldig nån gangster där nere en massa pengar. Men något går fel, barnet får inte asyl av nån anledning (kanske dör barnet innan det får asyl eftersom det har haft en allvarlig sjukdom en längre tid vilket också var anledningen till att föräldrarna gick med på att skicka barnet till Sverige så att det skulle få medicin & vård). I en handvändning krossas Yosefs drömmar, utan barnet kan han inte söka uppehållstillstånd. Filmen slutar med att polisen knackar på dörren, dom har hittat honom! Typ nåt sånt kanske?

För all del. Tack för att du lagt upp ett helt manus (och inte bara 5-10 sidor som folk brukar göra) så att man har något vettigt att ge feedback på. Jag ser fram emot nästa version.

Ska det sluta sådär eller är det inte färdigt? Det hinner ju aldrig hända nånting, jag saknar konfliktupptrappningen, upplösningen och avtoningen så det är svårt att säga så mycket om den än. Även om det är tänkt som en kortfilm så måste det ju finnas ett slut. Här har du en bra artikel att läsa för att lära sig lite mer om dramaturgisk uppbyggnad: http://www.voodoofilm.org/artikel/filmens-struktur.aspx En liten grej jag tänkte på annars är att svenskar inte kommer fatta det där när han misstar 500kr för 3 lire. Svenskar har ingen aning om hur mycket 500 lire är och kommer förmodligen bara bli förvirrade när han slänger fram femhundralappen för pastan och springer därifrån.

Sådär nu har jag läst det. Kritiken blev sju sidor lång i Word så jag blev tvungen att bifoga den som en separat fil. Som jag påpekar i inledningen av kritiken så skrev jag den till stor del för att utveckla min egen kunskap om manus och förmåga att kritisera. Du avgör givetvis själv vad du vill ta åt dig av och inte. Hoppas det är till nån hjälp i alla fall. Lycka till med filmen! kritik - norrländska präriens gudinna.doc

Vad jag menar är att meningen "eftersom han skäms över sin hårlösa hjässa" är överflödig i ett manus eftersom det enda som kommer synas när man ser filmen är att han kvickt tar på sig sin keps. Dylika beskrivningar tycker jag ej hör hemma i ett manus. Jag är på sidan 32 nu och tycker fortfarande dialogen känns lite konstgjord. Den får mig att tänka på typisk svensk film med Michael Nyqvist i huvudrollen och det är tyvärr inte en komplimang från min sida. Vidare så har du skrivit "Vi ser" vid nåt tillfälle och det tycker jag inte heller hör hemma i ett manus, "vi ser" är egentligen bara en omskrivning av en kamerainstruktion. För att balansera det lite så kan jag komma med lite positiv kritik också så att du inte känner att du blir helt sågad. Jag gillar beskrivningarna av den norrländska miljön och det känns verkligen som ett dött och öde ställe (vilket är positivt i detta fall). Jag gillar också Sami, han känns som en trovärdig karaktär! Men jag läser vidare som sagt=)

Har tankat hem och börjat läsa det nu, återkommer med ett mer heltäckande omdöme när jag läst hela. Efter att ha läst de tre första sidorna så är jag försiktigt förväntansfull. Hängde endast upp mig på "eftersom han skäms över sin hårlösa hjässa" (hur är den meningen relevant att ha med i manuset) och "ser längtansfullt ut genom fönstret där det fortfarande regnar utanför" (ut & utanför känns repetativt formulerat). Dialogen har känts en aning konstgjord hittills men Katarinas första replik pekar i rätt riktning. Småsaker ja, men sån är jag:P Återkommer när jag läst det som sagt.

Den var bra! Finns en hel del att kommentera men det är jag dock för trött för att ta mig igenom nu. Lite kort så var uppvaknandet väldigt stämningsfullt och läskigt, nivån något ojämn då det till en början var väldigt detaljerat och Guy Ritchie/Quentin Tarantino för att sedan tappa lite i det stilistiska, ordvalen var något märkliga ibland ("Dom lade ner mycket besvär på att ingen skulle kunna bryta sig in." Lade ner mycket besvär? Jag skulle nog valt ett annat ord typ möda/energi i detta läge, fanns ett flertal sådana partier), valet av miljö och tid på dygnet kändes intressant och gav mig en väldigt speciell känsla av ångest och hopplöshet. Som sagt så finns det mycket mer men det där får räcka för i kväll. Generellt så höll det hög nivå dock. Tillägg: Nu drömde jag givetvis om zombies i stora villor som hoppade genom fönster och glassplitter som flög åt alla håll vilket torde vara en fingervisning om att det är ett medryckande manus. :D

Jag får lite Elling-vibbar av den vilket enbart är positivt då det är en av mina favoritfilmer.

Jag tyckte den var rolig:D Uppfattade det verkligen inte som att han försökte döda kungen, var hela tiden på det klara med att det var askan han hällde i soppan. Tycker vidare att sättet han tolkar och genomför moderns önskan på ger en tillfredsställande förklaring till hans motiv, han är lite knäpp helt enkelt. Gillade även att han firar det med champagne framför tvn tillsammans med urnan, tror det kan bli en lustig liten film som man lämnar med ett leende. Jag håller således inte alls med om att handlingen är för otydlig och behöver förtydligas. Som sagt så är övertydligt berättande en styggelse. Den enda negativa kritik jag har efter en genomläsning och utan att ha tagit mig tid att fundera över manuset allt för mycket är att där fanns lite särskrivning och konstig meningsuppbyggnad. Lycka till!

Som sagt lite svårt att bedöma efter bara 15 sidor när man inte har en aning om hur det kommer utvecklas. Spontant så känns väl Djurens Hämnare inte som en jättestark karaktär speciellt inte om han har bakgrund som marinsoldat (?) och har det gott ställt. Jag vill ha tydligare MOTIV. Det hela känns väldigt stereotypt för stunden men som sagt så är det svårt att säga nåt vidare konstruktivt när det bara är de 15 första sidorna.

Markus kör alltså på en person och Jerry som sitter i bilen med honom flyr från platsen och blir plötsligt påkörd av Markus? Antar att det hela är nåt knarkrus från Markus sida men det är fortfarande oklart om Jerry faktiskt blev påkörd och varför han i sådana fall var ute och sprang i skogen eller om han inte blev påkörd och det bara var en hallucination. Är det det sista så vill i alla fall jag veta vad som hände egentligen. Vad hände med Johan och juggen? Lite feedback då: Det var ganska många slarvfel och en hel del särskrivningar. Sen så gillar jag inte riktigt allt fade in/fade out. Antar att det är för att ge en sådär lagom knarkdimmig effekt som speglar deras nerknarkade medvetanden men jag tycker det känns lite billigt. På den positiva sidan så gillade jag dialogen, speciellt Jerrys var bra och kändes trovärdig men också Markus tveksamhet och ängslighet speglades i vad han sa på ett trovärdigt sätt.

Klicka för intervju med Jenna angående Zombie Strippers. Hon är en märklig kvinna.

Han räknar inte ner, han räknar upp. :p Den ser faktiskt rätt snygg ut, men det gjorde ju Storm också och den var ju en besvikelse. Det är dock trevligt att det börjar produceras lite alternativ till alla dessa polisfilmer och familjekomedier med romantisk twist.

Jag gillade både Sin City & 300 för de var så snygga och hade tjusig koreografi. Men den här ser lite hattig ut och verkar inte alls lika läcker. Det är ju dock inte rättvist att döma den i ett så här tidigt skede. Enbart det faktum att Scarlett är med gör den ju till ett måste.

Nu blev det ju jättebra!:D Slutet känns mycket naturligare nu och det blev snyggt sammanknutet med fotoalbumet där mamman fulade sig med kvistar, att hon på slutet säger att blomväktaren inte kan lämna skogen osv. Allt kändes helt rätt, kanske skulle vilja att mamman till och med aktivt borde plocka ned fotoalbumet från en hylla som bergman skrev dock.