Pehrbau

Eftersom ingen svarat så gör jag ett försök. För att bilden skall kunna röra sig utanför bildfönstret så kommer det att ske mot en bakgrund t ex svart eller en annan bild. Dvs du måste ha två videolager där det övre kan förskjutas i förhållande till det undre. Om det går att göra i moviemaker eller Edius Neo vet jag inte. Jag använder själv Edius Pro version 5 och där är det inte några problem. Jag brukar ibland när jag har en stillbild inlagd över en annan bild (rörlig eller fast) låta den röra sig långsamt en aning åt något håll eller också en långsam in- eller utzoomning beroende på sammanhanget. I speciella program kan du också använda en mycket stor stillbild - kanske flerdubbelt mot bildformatet i video 720*576 - och panorera över den. I t ex Canopus Imaginate kan du göra detta och behålla videoupplösningen när du zoomar in i bilden. Det går normalt inte i en vanlig editor men förmodligen i AfterEffects.

Själv använder jag Canon XH A1 som är lik JVC-kameran. Canon kameran har dessutom en utmärkt optisk stabilisering som tydligen saknas på JVC kameran. Möjligen kan HDV-formatet ha en nackdel vid mycket snabba bildförändring på stora bildytor pga komprimeringsmetoden som har fasta avstånd mellan referensrutorna. Det krävs också bra kvalitet på tapen eftersom packningstätheten på tapen är hög. Det talas ofta om drop-outs för tape baserad HDV. Jag har under det senste året filmat ca 30 fulla HDV kassetter och har totalt haft 2 - 3 drop outs som gjort att jag tappat ca 2 sekunder vid varje tillfälle. En fördel med JVC-kameran är att det är en axelkamera, som natuligtvis gör att det är lättare att hålla kameran stabilt om man någon gång är tvungen att filma utan stativ.

Standardformatet på PAL DV 4:3 är 576*720 pixlar. Om det gäller stillbild så är det nog bäst med 576*768 pixlar. Om det gäller 16:9 format så skall pixelformatet för DV ändras från 1,067 till 1,33 och för stillbild 576 *1024 pixlar med kvadratiska pixlar som är det vanligaste i stillbilder. DV formatet använder rektangulära pixlar där förhållandet för en pixel är längd/bredd = 1,067 för 4:3 och 1,33 för 16:9. TV-apparaten däremot använder kvadratiska pixlar men det fixar mottagaren eller digitalboxen till själv. Det hjälper om du talar om vilket redigeringsprogram du avänder.

Är det inte enklast att göra en framsida i Phoshop som ser ut exakt så som du vill och sedan spara den i ett format som HP-skrivaren vill ha? Det har jag gjort i åratal men för Epson.

Om du har kameran ansluten till firewire (1394) ingången så bör du kunna se den från Premiere genom kommandot Capture. Om det inte går så prova med att stänga av och på kameran med ansluten firewire kabel och när kameran står i uppspelnngsläge (VCR). Du kanske också måste prova med att koppla in och ur firewire kabeln. Om detta inte fungerar så kan du prova en annan firewire ingång om du har sådana. Läs också i XM1 manualen om vad instruktionerna för överföring av data till datorn säger. I Windows ingår ett program som heter MovieMaker. Du kan ju prova att föra över filmen till det programmet om det inte fungerar i Premiere.

P=progressive, i=interlaced

Det vanliga är väl annars att ändra hastigheten i ett normalfilmat klipp i redigerigen. Det innebär att programmet konstruerar extra bilder vid uppspelning som då ser jämn ut. För att se ett vanligt förlopp (t ex ett höjdhopp) i slow motion så räcker det bra. Om du skall filma t ex en gevärskula vid utloppet så gäller andra exponeringstidee och ljusstyrka. Har själv sett likande filmning med ljuspulser från en 50MW (!) laser som "blinkande" belysning synkront med en ström mycket snabbt passerande objekt. Prisklassen är dock en annan!

Du klarar inte mycket mer än 10ggr zoom utan stabilt underlag t ex stativ. Dessutom vid mer zoom behövs mer ljus. I övrigt håller jag med Team fagott.

Har du ställt in rätt format vid export till tape? Dvs samma format som den spelar in i antingen det är DV eller HDV.

Skönt att höra att man inte var ensam!

Eftersom du bor i Lund så kanske Mattsons har något? Scandinavian Photo lär ha butik i Malmö och jag vet att folk har fått prova kameror där så du kan ju fråga.

Med de planer du har så har du rätt i att ljudet är oerhört viktigt. Tyvärr är inspelning av ljud ibland komplicerat och det gäller att lyssna i de miljöer du tänker göra dina inspelningar i. Miljö ljud som man lätt accepterar på platsen kan senare vid redigeringen vara besvärliga och då svåra att ta bort eller dämpa. Utomhus är det t ex svaga ljud från flygplan eller någon passerande bil även om den är en bit bort. Inomhus är det nog främst eko som är till bekymmer eller rättare det ljud som uppstår i större lokal än vad scenen skall föreställa. Lycka till med filmplanerna och berätta mer på forumet.

De kameror du länkar till skiljer sig avsevärt. Panasonic DVX100 är en av de mest populära DV kamerorna i den klassen men har en nackdel - den kan ej spela in i 16:9. Det finns en optisk försättslins som fixar detta men den kostar också en del. Sony kameran spelar in i både DV och HDV valfritt och är också populär. Helt anmält tycker jag att du är beredd att satsa ganska mycket pengar på en kamera i semipro klass som dessutom kommer att kräva en del tillbehör som stativ, mikrofoner mm utan att ha någon bestämd målsättning. Kravet på XLR utsluter massor av bra billigare kameror. Det var ju synd att du inte fortsatte att "leka" med kameran du hade och bestämde dig för vad du ville åstadkomma och vilka krav du ville ha på kamera och annan utrustning. En bra kamera som klarar HD ställer också krav på både dator och programvaror. En 10-år gammal semipro kamera får du idag för samma pris som du betalar för en hygglig hemvideo kamera - runt 7 - 10.000SEK. Det som skiljer är i huvudsak inställningsmöjligheter, optik och robusthet. Bildkvaliteten i DV är det nog inte så stor skillnad på med reservation för för att de enklare kamerorna i regel har en sensor och inte tre sensorer, som är regel i semiproklassen. Tre sensorer ger bättre färgmättnad och färgseparation. Sedan är det ju alltid frågan om slitage och skick.

Moderna filmer spelas ofta in med rörlig och vinglig kamera. Jag kan se att det kan vara motiverat i vissa sammanhang med snabba händelser i action sammanhang. När det hänger med i lugnare tempo som i en lugn konversation eller i t ex en panorering gör det mig åksjuk! Det verkar bli allt vanligare i t ex TV-produktion. Den danska serien Livvakterna är ett exempel där man ser det. Men det finns många ex också i svensk ny produktion! Är det bara jag som ogillar det?

Du jämför kameror som är dels av 3-sensor typ och dels med 1 sensor. I regel är skillnaden ganska stor i färgåtergivning mellan dessa. En större sensor ger också ett bättre förhållande mellan bild och brus. Själv använder jag mest en XH A1 som jag är mycket nöjd med. Jag använder ibland som andra kamera en gammal XM1 (föregångaren till XM2) som också har 3 sensorer som jag är nöjd men som inte är jämförbar med min A1. Prisskillnaden mellan dem motsvarar också bildkvaliteten och de inställningsmöjlighet som den större kameran har.

Anledningen till att ni använde bandspelare var nog för att skydda kamerorna. Att använda kameran för redigering och köra bandet fram och tillbaka sliter på mekaniken. En bandspelare har bättre mekanik och kostar tyvärr också en hel del. En av de billigare bandspelarna på marknaden är Sony GV-HD700 som klarar både DV och HDV.

Mycket intressant och själv blev jag förvånad över större skillnader i DOF än vad jag väntat mig. Roligt att min XH A1 fanns med.

Encore beter sig märkligt ibland och ibland är bästa lösningen att börja om från början och göra exakt likadant. Det verkar som det finns kvar rester av gamla ändringar som man provat med. Detta märks ibland först när man skall build och det blir helt otolkbara felmeddelanden. Jag har visserligen version 2 men det skiljer nog inte så mycket. Jag har en film med ett antal olika menyer och med loop inställd på 3 på en av dem som fungerar bra. Kan det kollidera på något sätt med end actions på timelines och menyer? Rogge dyker väl upp här hoppas jag för han kan det mesta om Encore.

Har du kontrollerat att källfilerna finns kvar och att det finns plats på det stället du vill spara. Kolla också att du inte har valt ett namn på din slutliga film som är det samma som något som redan finns. För att kolla om källfilerna finns tillgängliga är det nog enklast att spela filmen från tidslinan. Om det går så ligger inte filet där. Videofiler tar mycket stor plats och du kan räkna med ca 3,6 MB/sekund för DV.

Det första du gör är självfallet att ställa in projektet för 16:9. Sedan har du att välja på några alternativ varav ett är det som beta75 nämner. Jag har själv varit tvungen att göra detta vid några tillfällen och då valt det andra alternativet nämligen att förstora bilden så att den fyller hela bredden. Då tappar man bort de delar som du i första altrnativet skär bort, men kan lätt flytta bilden i höjdled så att det som är centralt i bilden inte delvis hamnar utanför bild. I båda alternativen kommer du att tappa upplösning.

Om din dator inte räcker till så yttrar det sig genom att uppspelning hackar och att det går mycket "trögt" att redigera. Däremot skall det inte påverka bildkvaliteten (upplösning/skärpa). För att bildkvaliteten skall påverkas så måste bilden genomgå avkodning och sedan - efter bildpåverkan i redigeringen - åter komprimeras till DV-format. Om detta sker flera gånger kommer kvaliteten att försämras för var gång. Det enda ställe som bilden påverkas om man inte använder några filter eller liknande på själva bilden är i övergångar mellan två klipp. Det förutsätter då att du t ex använt "dissolve". Raka klipp påverkar inte bildens kvalitet. När du tittar på monitorn vid redigeringen så är den bilden avkodad för att du skall kunna redigera. När klippningen är klar och du sparar den färdiga filmen kommer dina redigeringsinstruktioner i projektet att hämta orginaldata från källmaterialet vid exakt de tidpunkter som du har sagt till om. Kvaliteten blir då oförändrad.

Ja, vitbalansering är viktigt eftersom det skiljer mellan additiv och subraktiv färgblandning.

VHS är ett gammalt format vars bildkvalitet är långt under vad DV formatet tillåter. Det borde däremot inte ge ett resultat som är märkbart sämre än originalet. I den länken du angivit står det stöd för PAL 576*720, vilket du skall välja. Om du har valt NTSC så blir det katastrof! En annan sak som har betydelse är att din hårddisk måste klara video, vilket de flesta moderna diskar gör. Det är en klar fördel om du har två fysiskt separata diskar där du lägger de inspelade videodata på den disk som du inte har Windows på. Dessutom kan en fragmenterad disk ge upphov till hack vid uppspelning i datorn.

Resultatet skiljer sig om du har en äldre sk CRT-skärm jämfört med om du använder en platt TFT-skärm. En CRT-skärm uppdaterar bilden kontinuerligt genom att linje för linje byggs upp för varje "frame" = halv bildruta. Det sker det antal gånger per sekund, som du har valt i grafikkortets programvara. Eftersom skärmens bildpunkter inte har tillräcklig lång efterlysning så hinner den "nästan" slockna innan nästa linjesvep kommer. Resultatet blir att du får en blinkande skärm, som ögat inte hinner uppfatta men som kameran registrerar. Lösningen här ligger att försöka synkronisera skärmens uppdateringshastighet med kamerans hastighet. Försök hitta en skärminställning som ger en stillastående bild när du filmar den. Kamerans hastighet kan du inte ändra men du kan variera "bländaren", som motsvaras av den korta tid som kameran är ljuskänslig. För den platta skärmen är läget betydligt bättre eftersom bilden troligen står kvar eftersom varje punkt är kopplad till ett register, som håller data till nästa värde kommer. Det kan komma vissa effekter just när registret byter data men det får du leva med. Även här kan du ju prova uppdateringen av skärmen om det behövs.

För båda kamerorna: 1080i betyder att varje bild är uppdelad i två halvor. 1080p använder 50 helbilder/s som kräver betydligt mer kraft än 1080i. Firewire är det absolut vanligaste sättet att föra över video. Har kameran USB-kontakt så står det i manualen hur den kan användas och om du då kan överföra video via USB så krävs det att datorn kan ta emot just video på USB. Videodata är komprimerade i kameran och kopieras över till datorn. Kvaliteten påverkas inte. AVCHD är ett HD-format som kräver betydligt mer kraft från datorn och dessutom ett program som kan hantera det formatet. I många redigeringsprogram finns tillgång till en codec (komprimeringsalgoritm) som är lämpligare att redigera med och där varje bildruta är separat behandlad. AVCHD liksom en del andra codec (MPEG2, MPEG4 m fl) komprimerar på ett annorlunda sätt som innebär att det inte utan problem går att klippa var som helst i ett videoklipp. Vobbling är en slags instabilitet i strömmen av bilder i ett videoklipp. Alla videodata vare sig på band, hårddisk eller minneskort i kameror är komprimerade. HD video kräver oerhört mycket plats! Hur bild/ljud-kvaliteten är blir en bedömningsfråga. Det viktigaste är ändå alltid hur kameran används och skickligheten hos den som filmar är vad gäller hantering, exponering, belysning och bildkomposition. Det är en smaksak vilken metod man använder för att dela upp videomaterialet. Välj den metod som du själv tycker passar just dig bäst. Själv brukar jag använda batch capture om det är mycket data och dela upp data i lämpligt stora filer. Har sedan i ett sökbart register vad varje kassett innehåller med uppgifter om tidskoder på de olika delarna på varje band. Tar tid att göra men är ovärderligt att ha när man senare letar efter ett klipp som man vet skall finnas någonstans.