daac

Bylletski: Läsbarheten, flödet och situationen "bestämmer" hur manuset blir uppbyggt. Då är det inte alltid det blir i den klassiska ordningen SCENRUBRIK, Miljöbeskrivning, Handling, KARAKTÄR, Dialog. Ibland räcker en bra scenrubrik för att sätta miljön och stämningen. Ibland är det första vi ser en karaktär, inte miljön i bakgrunden eller runtomkring. Ibland har vi redan varit på samma plats så det inte är nödvändigt att ge en miljöbeskrivning. etc. Vilket (ironiskt nog) framgår av manuset du länkade till. Tillbaka on-topic så har jag ännu inte läst Malms manus i den nya versionen, så jag får be att återkomma med feedback. EDIT: Den här versionen är betydligt kortare än vad jag minns från den förra, men jag saknar fortfarande det jag skrev i första inlägget: - En bearbetning av dialogen, som fortfarande låter för ungdomlig för en högt stående varelse, som uppenbarligen varit på jorden länge och studerat människan. - Någon handling som bryter av/sker mellan de långa blocken av VO-monolog, vilka fortfarande tar oerhört stor plats. - Stavfelen... Tillägg - En karaktärsintroduktion på Joanne saknas. Det finns inget som beskriver hur hon ser ut och hur hon för sig. Lycka till!

Kommer inte åt länken på fb, är deras film borttagen? Vem var det som gjorde den här fadäsen?

Jag vill egentligen inte veta hur illa det är, jag vill leva i tron att det finns folk i branschen som uppskattar och bejakar ett gott hantverk. LA-LA-LA-LA-LAAAA! *håller för öronen, blundar* LA-LA-LAAAAAAA!

Hej Är det viktigare att kunna koppla undersökta beteenden till en hypotetisk inkomstkälla, än att riskera tappa svar där för att folk inte vill uppge det? I de flesta enkäter jag sett, där inkomstuppgifter samlas in, ser jag ofta alternativet "Jag vill inte uppge min inkomst". Det går fortfarande att få ut användbar data ur en enkät, trots att man saknar enskilda parametrar. 4.1: Ingår alternativ som exempelvis C:More Play, som man kan betala för genom ett satellitabonnemang (indirekt)? Oklart med Netflix som exempel, eftersom det är en separat tjänst. 4.9: "Tar mindre tid" är säkert relevant, men jag saknar ett alternativ: "Att kunna se filmen när det passar mig" (on-demand). "Övrigt" och "Annat"-alternativen ger inte utrymme till förklaringar, så ni kommer inte få veta vad folk menar där. Känns det inte onödigt att ha med dessa alternativ? Lycka till!

Aha, då förstår jag vad du menar. Hemresan får jag ta mig en rejäl funderare över. Din idé ger utrymme för ett djupare samtal, samtidigt som jag gärna skulle gjort mer kul med de andra karaktärerna. Kanske får det konsekvensen att jag helt enkelt får ta bort någon annan karaktär, om det ska gå ihop sig i novellfilmsformat kring 25 minuter.

Om man redan är inne i branschen och har kontakterna - då har man råd att ha överseende med luddig formatering och kan bryta lite regler utan att behöva bekymra sig om vad andra tycker. Lex Tarantino. Om man vill slå sig in in branschen och kommer från ingenstans, då lever åtminstone jag i tron om att man bättrar sina chanser om man visar upp ett manus från sin mest läsbara och hantverksmässiga sida. En riktigt bra berättelse som också är ordentligt formaterad borde rimligen ha en fördel mot ett annat manus som har en lika bra story - men är uselt formaterat, har stav- och grammatikfel osv.

Tack för att du kikat igenom och gett kritik på mitt manus Lars. Uppskattas å det grövsta. Funderade på att göra gubben och tanten till ovänner under resan upp men tog aldrig tag i det. Det blir en bättre payoff om de haft argumenterat, bråkat eller åtminstone surat på varann tidigare, absolut! Tror jag ska försöka få in det i en befintlig scen, gärna i bakgrunden, något som pågår samtidigt som något annan är i fokus i scenen. Vi får se hur det löser sig. Vardagligheterna, skulle du kunna ge några exempel på vad du menar? Har tänkt mig en berättelse som är lite vuxnare i sin framtoning, men ändå dråplig. Ur en småbarnsförälders perspektiv, absolut, men förhoppningsvis tillräckligt intressant för att en tonåring skulle kunna tycka det var underhållande. Är det framtoningen av händelserna och miljöerna som inte är tillräckligt extraordinära, eller är du mer inne på karaktärerna i sig? SJ-bashingen är också ett bekymmer jag brottats med, den får just nu stort fokus. Tanken är att resan SKA vara jobbig, extremt jobbig, i kontrast till festivalen som en positiv höjdpunkt (typ en "false victory"). Funderar på att dra ner på SJ-strulet med någon scen, och ev. sätta in mer strul på hemresan. Just nu är hemresan något kortare än hemresan, kanske går det att balansera bättre. Du fick mig inspirerad av att ta upp och suga på den här gamla karamellen igen, gött så!

Hej C & K Jag fastnade på fråga 4: Jag ser flest filmer på TV via satellit-tvtjänst (i mitt fall Cmore, f.d. Canal+). Varför finns inte liknande alternativ med (Satellit/kabel/marksänt/IPTV mm)? Det borde inte vara så ovanligt, förmodligen vanligare än några andra listade alternativ. Finns för övrigt också både som legala och illegala varianter. Sedan är jag inte helt överens med några av de andra frågorna, som utelämnar en del aspekter. Jag förstår inte riktigt vilka målgrupperna är. Det finns inte utrymme för personer att svara ifall de laddar ner filmer illegalt, men inte huvudsakligen (utan i mindre skala). Nu får ni inte reda på hur stor andel det är och varför. Det finns en del personer som spenderar pengar på illegala fildelartjänster också, exempelvis tillgång till privata trackers, ftpservrar, usenet osv. Varför inte undersöka vad folk faktiskt spenderar, illegalt respektive legalt? Sista frågan är tvetydig; varför är det uteslutet att vilja välja gratis och lite reklam? Dessutom är "lite" en subjektiv bedömning. Lycka till med er uppgift!

SOU 2009:73 finns bland annat här: http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/31/13/8ffa5c5c.pdf

Du har rätt Mr.A, det sistnämnda beskriver snarare motif än Theme, som dock uteslutande(?) används för att bygga upp ett Theme (eller?). Dock blir begreppen väldigt synonyma ibland: ledmotiv/Theme Song till exempel., där gränsen inte känns knivskarp även om även dessa är olika Eftersom begreppet Theme är lätt filosofiskt kan det te sig svårförstått, typ man märker direkt om det saknas men har svårt att sätta fingret på det. Ett annat relaterat begrepp är ton, men det upplever jag som mer känslomässigt uttryck än filosofiskt laddat. Glad, rå, dystopisk, lättsam, djup osv, men även det används för att stärka berättelsens DNA. Sätter färgskalan på temat?

Jag hade testat att använda Audio/Visual-templaten i Celtx, den delar upp ljud och bild parallellt i två staplar bredvid varandra. Då kan man fippla in tidsmarkörer respektive audio (låt-text, eller delar av den som kan räcka för att sätta scenen).

Du beskriver en klassisk idé som funkar, men jag tycker inte upplägget har kommit tillräckligt långt i sin nuvarande form för att bli film. Kanske är det inte så långt ifrån, men jag tror du behöver fixa ett par kritiska punkter. - Inledningen uppfattar jag som en mix av tillbakablickar och voice over. Annars ser vi bara en student som har tråkigt. Inte bra om det behöver förklaras så mycket bakgrund på det sättet, kan bli för komplicerat och långdraget. - Sen kommer en händelse som bryter upp: plötsligt ringer telefonen. Ett mystiskt meddelande. Bra! - Men så går det in i det som jag tror Désirée beskriver som pratigt. Verkar pågå en lång diskussion med den mystiska TV-kvinnan. - Och så slutar det med ...? Nej, det avslutas inte. Vad drivs karaktären (studenten) av? Att vara trött på plugget och tveka att man valt fel efter halva tiden på ett program? Tough luck, bit ihop och kämpa. Jag känner vare sig sympati eller något speciellt för denna karaktär, baserat på given information. Ge oss något som gör studenten till en person vi vill följa, hjälte eller antihjälte spelar mindre roll. Ge oss usla resultat i plugget, ge oss hemska lektioner, ge oss en moder/fader som kräver resultat, ge oss en person som har en helt annan (mörk/ljus) sida/kunskap/.../ - Ge oss något mer än bara ett i-landsproblem. Vad är det som gör att studenten måste göra de val som ställs upp av den mystiska kvinnan? Och vad händer om studenten inte gör något val? Vilken klocka är det som tickar mot beslutet/handlingen? Vad är insatserna för studenten? Det ultimatum som beskrivs verkar inte vara särskilt ultimativt. Du måste komma på något här, för just nu finns "för- och nackdelar" med båda val, och ingen uppenbar gräns att göra fler val, som att stänga av TV:n och låtsas att allt var en dröm. Gör valen svårare, gör dom oundvikliga, gör situationen besvärligare. Och framförallt: beskriv vad valen är. Tills dess tror jag inte din idé inte färdig för ett manus. Personligen ogillar jag öppna slut. Känns som att man inte vågar ta ställning, inte vågar gå steget fullt ut, eller tvärtom försöker tvinga publiken att göra val. Tycker istället att man ska berätta hela sin historia, inklusive ett slut. Annars är det inte en berättelse, då är det något annat. Håller med Désirée, kanske gör sig den här idén - i nuvarande form - bättre som en interaktiv transmediawebbgrej? En seriebok? Du gör vad du vill med feedbacken och din story. Lycka till!

Att man bör passa sig för stereotyper och klichéer.

Hänger inte riktigt med i frågan. Gällde det att utveckla nummer "9. Budskapet" i listan? Ok, här får vi se upp med att jämställa engelskans "theme" (tema) med endast budskap. Ordet theme har flera bottnar: - Vad berättelsens diskurs handlar om Detta är budskapsdelen i ett theme, exempelivs ett drama om högmod, en komedi om brott och straff, en äventyrsfilm om en person som måste bryter upp med sin mamma/pappa för att bli vuxen etc. etc. Men det är också: - En distinkt karaktäristika som återkommer under berättelsens gång Detta är den tematiska delen i ett theme. Kan vara en slogan/catchphrase/citat, en gimmick, ett musikaliskt stycke, en viss handling karaktären utför, en symbol (som i sin tur kan vara djur, färger, eller vad som helst)... Gärna i kombination. Once Upon A Time In The West är ett briljant exempel på användandet av theme för att driva en handling framåt. Det finns andra tydliga exempel i James Bond, Rocky, Hitchcock's Fåglarna - eller i princip vilken annan Hitchcockrulle som helst. Sök "plot device" så hittar du massor med exempel hur man i olika filmer använder sig av det ur ett tema. Vad gäller det här: Tja. Man kan absolut beskriva känslor visuellt; någon gråter (sorg), drämmer näven hårt i bordet (ilska), skrattar så den trillar av stolen (glädje) osv. Handlingar, miljöer och symboler är bra verktyg för att beskriva känslor. Men man kan inte skriva inre känslor på samma sätt i ett filmmanus som i en skönlitterär roman. En (V.O.) med inre monolog kan hjälpa men det anses vara ett väldigt fult knep. Musik kan man alltid föreslå. "På radion spelas glad musik som påminner om [...].". Och om det är något som definitivt ingår i storyn, att den inte skulle funka utan just detta musikstycke, så ska man såklart skriva in det - men då ska man vara medveten om det, vad det har för konsekvenser. Det är inte alltid av ondo att vara specifik med låtvalet, men gör det inte slentrianmässigt "för att jag gillar den".

Nja. - Jag får inte en bild av vad du menar med en hotshot. Är det en framgångsrik och arrogant människa? Expert på något? En höjdare? Kan vara min begränsade engelska, men jag kan inte få någon vettig kontext ur det. - Vad fyller paret - "a couple" - för funktion på resan som vi hamnar mitt i från början? Varför nämns de överhuvudtaget, fyller de någon funktion? I denna begränsade minisynopsis framstår de som seat fillers, inte några huvudkaraktärer. - Först är hotshotten på en resa ("on the road"), sen åker han hem, sen åker han på en ny resa ("crossing the whole continent"). Känns som en resa för mycket. - "They return home": Är hotshotten och paret och kvinnan från samma ort, har samma hem? Vem är det som kommer hem? Lite förvirrande att läsa, även om jag tror du syftar på hotshotten. - Jag saknar antagonisten (någon person eller en organisation eller naturkraft eller hotshotten själv etc.), som kanske kan förklara varför familjen är borta (döda?) - utom den saknade brodern. Det i sin tur bör ge hotshotten ett motiv att rädda honom. Just nu uppfattar jag inte vad brodern ska räddas från (vad är hotet?) och varför det är viktigt och svårt för hotshotten att rädda honom. Lycka till!

Detta: Perfekt! Mia berättar att hon ska hämta någon på flygplatsen, säger hej då. KLIPP! (Här mördar Kenny Mia, städar upp efter mordet, men vi får inte veta/se det). Låt oss istället komma tillbaka till Kenny när han diskar upp efter fikat, och hinta försiktigt om vad som hänt när han tar upp en stor kniv ur diskhon (obs inget blod), sen ringer/kommer vännerna.

Om man vill hoppa över registreringen går det att hitta installationsfilerna om man kavlar upp armarna och Googlar tillräckligt hårt, men då tappar man kopplingen till Celtx molntjänst - som finns i en gratisvariant (Basic, tror jag den heter). Molntjänsten har flera fördelar som gör Celtx bättre: enkel hantering av backup, möjlighet att skriva på manusen online (om man vid tillfälle inte har tillgång till sin egen dator), samarbete med andra manusförfattare/läsare mm.

Ladda ner det från celtx.com, ingen annanstans. (Gäller för övrigt alla program man laddar ner; använd en säker källa.). Vissa antivirusprogram kan ge en "false positive" på Celtx. Celtx källkod finns tillgänglig att granska och innhåller inget fuffens. Enkelt uttryckt bygger den på gammal Firefox-kod. Om du är väldigt orolig finns det såklart andra fria alternativ, som Trelby | An elegant, free and open source screenwriter

Huh? Celtx fixar scenrubrikerna rätt i mina manus. (Du använder TypeSet/PDF?) Research kan vara riktigt roligt; om din farsa är juridiskt påläst kan du förstås prata med honom, annars är det en bra dörröppnare att ta kontakt med en juridikprofessor (eller student, en advokat, nämndeman osv.) och be om lite hjälp, pro bono. Helt otroligt vilken respons man kan få när man ber om råd, särskilt när man säger att man jobbar med ett filmmanus eller bok! Har fått ovärderliga tips och råd i en massa situationer där jag inte har bra koll själv, t ex av en pilot för några rader dialog mellan stridsledning och en stridspilot. Det var typ fem-sex rader i ett långfilmsmanus som bara är en mikrodetalj i storyn, men känslan av att göra det så autentiskt som möjligt gör att jag känner mig mycket tryggare med manuset.

I publiken kommer det alltid sitta någon och störa sig på faktafel dålig research ;-) Tja, säger han verkligen något? MÖLLER (avbryter med en harkling) Hrm.. :-) Delvis för mycket orbajseri, som du skrev. Trots att det var inövat, som jag tyckte du lyckades förmedla, var det med för lite känsla. Jag är ute efter en "Matrix/Agent Smith"-aktig dialogform, men kan tyvärr inte exemplifiera min upplevelse mer än så. Ovanför en scenrubrik (ex: INT. HUS - NATT) ska det vara minst två blanka/tomma rader, och under scenrubriken ska det vara en, innan man börjar med miljö- och händelser. Exempel: (... bla bla exempel ...) och kastar en lång blick mot horisonten. Rolf sätter sig i bilen och slår igen dörren hårt. [blank rad] [blank rad] INT. BIL [blank rad] En grön doftgran börjar gunga av MOTORN som RYTER igång. ROLF Spänn fast säkerhetsbältet. Eller som det står på olika källor på nätet: "Triple-space (making two blank lines) before each scene heading. It’s acceptable to double-space, but triple spacing is standard. It separates the scenes more distinctly. Double-space (one blank line) between the heading and the action or description that follows it." Att fly borde vara hennes rationella instinkt innan hon presenteras med alternativen, men sedan skulle det bli mer oväntat. Hon skulle exempelvis kunna få tag i ett vapen som tillfälligt gav henne makten - innan hon inser att de har hennes man och barn. Fast det är långsökt om det inte utspelar sig i USA. Funderar på om det behöver vara så hårt twistat. Det kanske räcker med att det inte är så förbannat lätt för agenterna. Mamman kanske är advokat och kan tala för sig? Någon (granne) kanske ringer på dörren och avbryter? Hon kanske tar kaffet och kastar på deras ansikte/kläder? Hon kanske stänger in sig på toaletten och är oresonlig utan att de lyckas få upp dörren etc. etc.

Jag tyckte om storyn och jag tror jag förstår vad du vill visa. Manuset håller ett bra tempo och är uppbrutet och läsbart i lagom stora stycken. Men texten är skriven mer som en roman än ett filmmanus. Motsägelsefullt och ospecifikt: Bättre att måla upp hur det ser ut, än hur det kan betraktas. Så här kanske: "Ett litet kök i modern design. De putsade fönsterrutorna släpper in sommarsolen som blänker på de kliniskt rena köksbänkytorna. En välfylld kryddhylla, organiserad från A till Ö." Otydligt: Var är denna låda? Och skriv inte kokboksförfattarnas namn med kapitaler, föreslå istället, typ så här: Tunna karaktärsbeskrivningar: Det blit svårt att fånga något av denna beskrivning på bild. Försök visa en del i hans handlingar. Jag saknar även något om Kennys utseende & klädsel. Vad säger den om honom? Har han rena, strukna och manglade kläder? Är det hipsterstil med svart polokrage eller något helt i kontrast med fina köket: orakad och rufsigt hår, slitna kläder. Eller är Kenny strikt vattenkammad med runda glasögon? Några få specifika detaljer kan säga oss mycket om hans personlighet och visas, än ofilmbara inre personlighetsdrag. Motsägelsefullt: Hur är det tydligt att Mia och Kenny är vänner? Dessa formuleringar är för en roman, inte filmmanus. Du är inne på inre tankar och motsägelsefulla beskrivningar, "glad men nedstämd". Vad vill du att vi ska se? Skriv om de tittar nervöst på varandra, flackar med blickarna, fingrar nervöst på/med något osv. Dialogen: Dialogen i inledningen är en uppradning av "var, när, hur"-frågor. Försök med en Jeopardyapproach eller något som gör att det inte liknar ett förhör eller intervju utan en dialog. Låt oss ana att Kenny har baktankar. Ibland är språk- och ordval väldigt formellt, som "huruvida" - vilken typ av person säger så på riktigt? Kennys ordval i övrigt verkar inte ha samma akademiska ton. Det artade sig lite längre in i manuset, även om jag fortfarande inte kände kopplingen mellan hur Kenny beskrivs och hur han talar och uppträder. En mindre detalj: Menar du ett fickur? Det räcker med att ge det versaler en gång. Ytterligare ett exempel på ofilmbart: Ja, den blir svårtolkad för mig som läser manuset också. Beskriv blicken istället för att berätta om den. Eftersom du ska filma detta själv är det OK med scennumrering och direkt regi som "KAMERAN PANOERAR mot köket." (panorerar), men uttryck gärna regi indirekt genom visuell beskrivning om du tänkt visa manuset för andra. Blir det helt omöjligt att beskriva på något annat sätt -och är vitalt för storyn- behåll det. Otydligt: Hur ser det ut? Vad gör han? Den här meningen kan du troligen stryka. Vi ser i kommande scen att han håller upp Mias lik (för att strax därpå släppa det och ta telefonen). Romanskrivande: Återigen inre tankar. Inte bra i ett manus. Hela detta stycke kan ersättas med "Kenny ser sig om. Han får syn på ett TORKSKÅP." Krångligt: Nästan onaturligt är ospecifikt. Prova något enklare, som "Från ytterdörren RINGER DÖRRKLOCKAN högt, ovanligt högt." Tunna karaktärsintroduktioner: samt Ditt jobb som manusförfattare är måla en bild, föreslå hur karaktären ser ut och uppträder. Beskriv hur de ser ut och är. Just nu beskriver du mest hur de inte ser ut och inte är - eller som i fallet Melina, motsägelsefullt och otydligt så det inte ens blir stereotypt (vilket iofs är bra). Det är tråkigt med en rollkaraktär som är helt anonmym utan något som helst som utmärker. Använd inte versaler för annat än namn i karaktärsintroduktioner samt specifik fokus av ljud och bild - inte för karaktärsbeskrivningar. Rörigt: Enligt scenrubriken är vi där och ser det hända. Om du skriver ut vem som säger vad blir mer specifikt och kan användas för att tydligare måla bilden av respektive person: vad och hur de säger sin hälsning ger också också en liten bild av deras karaktär. Fler småsaker: - Översätt gärna MORE, CONTINUED och (CONT’D) med svenska motsvarigheter (som FORTS.). - Fixa några stavfel och grammatik här och där. Ger du det här manuset lite kärlek, förtydligar och tar bort ofilmbara beskrivningar så tror jag du får en tightare och mycket mer visuellt läsbar upplevelse. Det i sin tur kan hjälpa skådespelare och filmteam att se samma sak som du ser. Lycka till!

"Tethered shooting" över USB: ska finnas lösning för det i Canons eget Utility-program, men även i Adobe Lightroom 4 (som även borde kunna processa bilden direkt): Tethered camera support | Lightroom 4, 3 Googla för fler köpealternativ. Om du är händig i något scriptspråk kan du säkert skriva ihop ett enkelt shellscript som flyttar filerna till datorn var x:te minut, utan behov av köpelösning. Vid en längre timelapse är det bra med en helt obemannad lösning, som inte riskerar att avbryta processen på grund av den mänskliga faktorn. (Läs: råka glömma tömma kortet. *ooopsie*) Ah, och glöm inte att stänga av alla 'smarta' energisparfunktioner på datorn du kopplar kameran till. Om du kör ML kan du även sätta igång Trap Focus och annat bus som är bra vid timelapse, ifall det passar i kompositionen.

Formatmässigt bra. Fanns några småmissar här och var, t ex att du använder O.S. när det är V.O. på telefonsamtal, och att antal tjocka stycken text som kan brytas ner i mer läsbara och visuella block. Men det mesta var lagom luftigt. Ser också ut som att scenrubrikerna inte är korrekt formaterade, bara enkelrad före - bör vara två. Småstör mig på att CONT'D och MORE osv. används när det går att skriva på svenska som FORTS. §89.3 Jag gillar att Möller inte säger ett dugg. Helt rätt! Det är stor kontrast i den förmodat realistiska framställningen av Katrin och hennes reaktion jämfört med Axelssons onaturligt konstruerade myndighetsspråk. Vet inte om din avsikt, men jag tycker inte den känns klockren. "Katrins lugn försvinner och hon grips av panik." : Vad tar det för uttryck? Vad gör Möller då, som råkar stå precis bredvid henne - men trots det är det Axelsson som "lyfter sina händer för att lugna Katrin". Huh? Heter det verkligen "erläggande" om straff? I och med valet som Katrin får ligger väl "strafföreläggande" närmre till hands? Strafföreläggande - Aklagarmyndigheten Storyn är lite för tunn imho. Dels hade Kafka fler lager och metaforer - medan det här är en rak story - och dels får Katrin inte utrymme till något alls, utan allt rullar på som planerat för Axelsson och Möller, utan några som helst problem. För lätt och enkelspårigt för (pro/an)tagonisterna. Avslutningen är också plump med vulgostraffen för högmod. Jag hade funderat på att stryka hela den biten helt, eller spinna vidare på någon twist om vilka de/PEK egentligen är. Kanske räcker ett än mer hintande bilregistreringsnummer? Med det sagt så är jag ändå förtjust i storyn. Känner igen mig i historier där vardagsrealism plötsligt möter det okända och övernaturliga. Få personer, få lokationer. Inga speciella behov för CGI och annat lull-ull. Ett utmärkt manus att göra en film på med liten budget! Lycka till!

En liten men intressant skillnad: Canon (några vanliga modeller) har Magic Lantern firmware! Magic Lantern Firmware Wiki Öppnar upp en hel del möjligheter och funktioner.

Epost är ett alldeles utmärkt sätt att kommunicera. Hellre det än en postaddress som man inte kommer använda. Jag började skriva feedback men blev avbruten (har ett vanligt jobb att sköta ;-), pastar in det ändå trots att det i princip säger samma sak som Désirée redan påpekat: Din öppningscen: Du måste uttrycka dig annorlunda för att göra detta filmbart. - Hur ser vi att det är en holländsk patrull? Hur ser vi att det är en krigsförbrytare? Och att de är på väg mot krigstribunalen i Haag? Du måste visa det, inte berätta det. Kanske så här: * En unfilmable, men i en karaktärsintroduktion kan man ibland kosta på sig en liten sådan ifall den bidrar till att beskriva karaktären, dess sätt och situation. Tycker din dialog tenderar att vara för exponerande. Den talar om för mycket vad som händer och vad som kommer hända. Låt publiken få gissa lite och lägga pusslet själv. I övrigt, läs och begrunda Désriées inlägg. Där finns mycket matnyttigt att hämta! Lycka till!