Jump to content

Inspiration


Luke
 Share

Recommended Posts

  • 1 month later...
  • 2 weeks later...

Det finns väl egentligen inget sätt att få inspiration, alla får det på olika sätt. De bästa idéerna är de som kommer utan att man ansträngt sig för att komma på idéer utan att de bara kommer, men ibland har man inte tid att vänta på det.

 

Jag brukar ofta ligga i sängen och spåna medan någon musik är i bakgrunden, görna instrumentalisk. Sedan brukar jag också ha en kompis jag brainstormar med och då får man också inspiration och idéer.

 

Men musik är nog ett av de bästa sättena att få inspiration tror jag.

 

/A.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Jag brukar få inspiration av mycket tex när jag är hemma lyssnar jag på musik (det enligt mig bästa sättet att få inspiration på) eller om jag är ute någon stans och går kan jag komma på "vad bra det där skulle vara framför kameran.

Det kan dyka upp närsomhelst, jag tycker man alltid ska ha papper och penna på sig så man kan skriva ner det man tänker, om man inte har det skriv ner det så fort du kan.

Jaha, det var mina tips//Adam

Link to comment
Share on other sites

Hej. Detta är mitt första inlägg på voodoofilm´s forum.

 

Jag har upptäckt att det bästa sättet att få inspiration till en film/scener som kan användas i en film, är att umgås med människor/kompisar eller sitta på ex ett café och lyssna på människor.

 

I ett kompisgäng pratar man ju hela tiden om saker man gjort, saker man hört och saker man sett och ibland är vad de berättar något man kan använda i ett manus.

 

Så mitt tips till alla er är att var lyhörda när ni umgås med era kompisar eller sätt er på ett café/olika caféer med penna och papper och bara lyssna på andra människor.

(Quentin Tarantino är ökänd för att sno idéer av sina kompisar ex Roger Avary..)

 

 

/Daybreak

 

Link to comment
Share on other sites

Jo, det är också bra att göra, men man får se till att vara på sin vakt när man väl skriver manuset. Om man precis har snackat med sina kompisar eller sett en film eller något liknande så kan man få väldigt svårt att inte göra det för likt. Visst, de flesta kompisar tycker väl att det är coolt att veta att den där karaktären är baserad på mig, men vem vet, någon kanske tar illa upp. Och att inte göra det allt för likt en annan film säger väl sig självt.

Jag får väl lägga in en liten brasklapp också, det här är ju inte direkt riktat till dig. Såg att du pluggade bl.a. manus, så jag kan säkerligen inte lära dig något, men det här är lite mer allmänt. Var noga med att skilja fiktion från verklighet (annars blir man klassad som shizofren).

 

Och tillsist något som faktiskt är direkt riktat till dig; välkommen till forumet ;)

 

/ Mamma (?)

Link to comment
Share on other sites

Håller helt och hållet med Mandork. Klart man tar av egna erfarenheter, det gjorde jag i mitt senaste manus. MEN då handlar det oftast om DINA känslor eller tankar, eller om någon gått med på att det ska hamna på print.

 

Har erfarenhet från en händelse (som just nu filmas) där en tjej är psykisk sjuk (nej inte mitt manus) och när hennes svartsjuke småsinte pojkvän gör slut för att hon pratat med ett ex försöker tjejen förklara sig. För hon har helt medicinskt (eller vad det kallas) blivit klassad som schizofren (stavning!) så hon mådde fruktansvärt dåligt just då.

 

Jag känner båda, men ur olika sammanhang, och idag har killen skrivit ett totalt ensidigt manus som besrkiver tjejen som jobbig, hopplös och bara jättekär i killen. Ingen av oss som känner tjejen vill berätta detta för henne för att det skulle såra henne fruktansvärt om hon visste och filmandet är snart klar ändå.

 

Och bara en liten bravur åt killen som skriver musiken till filmen; han lyckas ur det fruktansvärt kassa manuset läsa den riktiga händelsen (utan att känna tjejen) och beskriva den på ett sätt som skulle vara helt värdigt att filma. DET är en duktig kille.

 

Om någon orkar ta sig igenom mina åsikter. Grattis :birp

Link to comment
Share on other sites

Att sno från verkligheten för att göra film tycker jag är en sjävklarhet. Hur ofta är inte svenska manus platta och icke trovärdiga idag? Speciellt (dessvärre) de nya svenska ungdomsfilmerna som jag personligen tycker är fruktansvärt dåliga (tillhör dock den väldigt lilla minoritet som inte tyckte om Jalla Jalla).

 

Om man snodde mer och lyssnade mer på hur människor verkligen talade, som Daybreak skrev, så skulle filmerna säkert bli mycket bättre. Hade en egenhet att skriva ner repliker jag hörde i min närhet tidigare (har tyvärr slutat med det) och det kan vara oerhört inspirerande.

 

När det gäller karaktärer så tycker jag det är oerhört svårt att få dem att "stå på egna ben", och det tycker jag också moderna filmer är väldigt dåliga på. Själv måste jag lägga ner veckor eller månader på en karaktär för att kunna ge den eget liv. Baserar man den dock på någon man känner eller en kändis så går det så mycket lättare och nästan direkt så har karaktären ett eget liv. Men sen måste man akta sig så det inte blir för likt som Moiraine säger.

 

Att sno hela berättelser är är däremot svårt, gör man det så bör man ha alla inblandades tillåtelse, men hur kul kan inte små episoder bli som man själv varit med om, om man spetsar till dem. En utsökt inspirationskälla - om inte den bästa :)

 

Vad gäller det ensidiga manuset du skrev om Moiraine så måste jag säga att det är väldigt lågt av killen att "sälja" deras berättelse för att kunna göra film. Blev han bränd av henne och vill hämnas eller? Ett väldigt ruttet sätt att göra det på i så fall.

 

/Flummiga åsikter från mig

Link to comment
Share on other sites

Tja, det är en så krånlig historia, jag vet inte hela grejen. Lite har de i alla fall vett att hålla för sig själva.

 

Det är klart att killen blev bränd, men det blev ju hon också, i.o.m uppbrottet. Men som jag känner killen har han lite problem att konfrontera problem. Så när tjejen ville förklara, inte bli förlåten, bara förklara, så sa han åt henne: "Ta inte livet av dig just nu bara, det skulle bli så jobbigt (för mig)." och la på. Han har inte pratat med henne sen dess.

Helt enkelt har han ett ganska osunt sätt att hantera sin ilska.

 

Tillbaks till ämnet så håller jag med. Repliker är svåra att göra realistiska utan någon som helst förebild.

"De e asså sketbra att lyssna på helt vanliga samtal" ;)

 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Det här med inspiration... Som jag ser det har man ju något man vill berätta. Något man brinner för och vill förmedla. Det kan vara svårt att bestämma sig för form och genre, men själva grundbudskapet bör man väl ha klart för sig? Eller?

 

Att lyssna på människor och på det viset lära sig att skriva dialog är inte ett tips jag håller med om. Alldeles tvärtom faktiskt. Eftersom dialog simulerar vanligt tal, men kopierar det inte.

Ska man skriva bra dialog får man se till att lära känna sina personer så man vet vad de tänker i varje filmsekund. Då kommer de att svara därefter. Alltså inte på en fråga de får, utan något de tänker på. Bra dialog handlar mycket om "goddag-yxskaft-svar!

Link to comment
Share on other sites

Alla har vi våra knep naturligtvis ;) En sak funkar för någon och en annan sak fungerar för en annan. Att sno hela dialoger håller jag med om att det inte funkar - det skulle bli ofantligt tråkigt, men en mening här och där och framför allt att lära sig hur människor verkligen pratar, det är väldigt viktigt.

 

Det kan hända att jag hör en mening någon uttalar, något som inspirerar mig, och då kan jag bygga upp en hel händelse kring det. Ibland får man styra karaktärerna och inte låta dem styra dig ;)

Link to comment
Share on other sites

O ja! Absolut. Vissa meningar eller ord kan man mycket väl låna eller stjäla. Ibland säger någon av mina vänner nåt riktigt kul eller fyndigt och då brukar jag säga att har du lite tur hamnar den där kommentaren på bio en vacker dag!

 

Det här med att stjäla någons karaktär eller liv är väl lite mer känsligt. Jag har några gånger tagit personer jag känner som passar och stuvat ihop dem till en person i manuset.

Link to comment
Share on other sites

Hehe, jo, jag har en kompis som skrev ett manus om en kille som befann sig i 25-årskrisen och hur han tog sig ur sin kris och fann kärleken och karriären, ganska grundläggande historia med mycket humor. Den var otroligt självutlämnande och huvudkaraktären var baserad på honom och tittade man på de andra karaktärerna så kunde man lätt peka ut våra andra vänner. Var ett perfekt exempel på att sno karaktärer från verkligheten - men det gjordes som sagt med humor. Hade det varit ett allvarligare ämne så hade det kanske inte varit lika kul. Men man bör fråga dem som man "snor". :)

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Idétorka? Kolla på nyheterna. Logga in på diverse websidor som cnn.com eller liknande. Där hittar du otroliga "stories" som du sen kan ändra eller bygga på. Ta en nyhets-story, använd fantasin och tänk ut en ny upplösning än den som verkligheten gett oss. De mest otroliga plot-twisterna kan man finna i den verkliga världen...

Link to comment
Share on other sites

Vill du har mycket idéer och inspiration till ditt nyafilmmanus då bör du kolla på filmer lite mer, läsa tidningar ofta kolla på nyheterna och lyssna på musik.

 

Jag får oftast mina idéer från att kolla på filmer... Oftast blir det så att jag tänker på en uppföljare som bara finns i mitt huvud.

 

Kolla på filmer lite mer eller så får du tänka så här: "Om du fick bestämma över världen, vad skulle du ändra på?"

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...