manus: Giana North - animerad kortfilm på 15 minuter

[andreasingo]

Jag har lyssnat på kritiken och skrivit om mitt manus "Diana Ross", bytt namn på huvudkaraktären till "Giana North", vilket jag tycker passar filmen mycket bättre. Som vanligt driver jag med samhället, i detta fall media och udda, alienerade karaktärer. Jag tyckte jag fick till slutet i denna version, för mig tycks det fungera men jag tror läsaren behöver förstå regin för att förstå vad filmen handlar om.

 

Världen ska designas så att det är enkla väl upplysta ytor som sticker ut. Det ser futuristiskt ut, och är lite "popkonst", alltså allt överdrivs och är väldigt stilrent. Det ska animeras på samma sätt, med korta fräcka klipp och enkla rörelser. Det är inte Pixar utan mer hetlevrat, saker händer hela tiden och snabbt, för chockeffekt.

 

Kom gärna med synpunkter, och det snabbt (!), jag är ivrig att komma igång med projektet. =)

Giana North - Ver 2.pdf

[Daniel Hållquist]

Hej!

 

Läste det igår. Det är uppenbart att du kan skriva och att du vet hur man skriver manus, men det brister i dramaturgi dvs rent visuellt är det spännande men samtidigt otydligt i vad det egentligen handlar om. Men det kanske är meningen? Att det ska vara ett mysterium?

 

Ett tips: Kan du sammafatta din historia i en endaste mening? Det underlättar mycket för nästa omskrivning, för det är det du bör fokusera på inför nästa gång du sätter dig ner och skriver.

 

Om du har något annat du vill prata om, så ställ följdfrågor :)

 

Hörs!

 

/D

[andreasingo]

Hej!

 

Läste det igår. Det är uppenbart att du kan skriva och att du vet hur man skriver manus, men det brister i dramaturgi dvs rent visuellt är det spännande men samtidigt otydligt i vad det egentligen handlar om. Men det kanske är meningen? Att det ska vara ett mysterium?

 

Ett tips: Kan du sammafatta din historia i en endaste mening? Det underlättar mycket för nästa omskrivning, för det är det du bör fokusera på inför nästa gång du sätter dig ner och skriver.

 

Om du har något annat du vill prata om, så ställ följdfrågor :)

 

Hörs!

 

/D

 

Tack för att du tog dig tid att läsa! =)

 

Ja, det ska vara ett mysterium, detta är poängen! Det ska vara surreellt. Man ska inte fatta först, utan gissa vad som egentligen sker.

 

En rad skulle kunna vara: Giana North är alienerad och fördummad av samhället, upptäcker att saker inte är som de verkar, söker efter sanningen och finner den.

 

Det är sanningssökandet som är filmens nerv.

 

Problemet är kanske att jag introducerar många element: Giana själv som är en udda karaktär, mediasamhället och dessutom en värld som inte fungerar som vår.

 

Dessutom kommer ju hennes intresse för sport in men detta är en parentes.

 

Det är detta jag varit rädd för, att man inte ska komma in i filmen. Tyckte jag var tydligare i denna version.

 

Men jag vill liksom att det ska vara kort och laddat. Kanske går jag helt enkelt för fort fram, ska fundera på din kritik och se vad jag kan göra.

 

Har du något förslag på hur man kan göra för att få folk att förstå att det är ett mysterium? Jag tyckte jag var tydlig.

[Daniel Hållquist]

Ingen orsak, bara kul, helt klart spännande värld du skapat. Det är inte alla som klarar av det, det ska du veta!

 

Ja, det ska vara ett mysterium, detta är poängen! Det ska vara surreellt. Man ska inte fatta först, utan gissa vad som egentligen sker.

 

En rad skulle kunna vara: Giana North är alienerad och fördummad av samhället, upptäcker att saker inte är som de verkar, söker efter sanningen och finner den.

 

Alienerad och fördummad av samhället?

 

Hur mycket av det är med i manuset, egentligen?

 

Det kanske är jag som missade det men jag märke inte direkt av det.

 

Det är ju väldigt skruvat, och det gillar jag, men jag vet inte riktigt om jag förstår vad mysteriet är.

 

Det finns en återkommande nyckelreplik.

 

En man med hund säger:

Det är du som regisserar din katastrof! Här i världen där jag bor är allt lugnt och stilla.

 

Och en polis säger:

Du är ensam regissören i detta drama. Du är ansvarig för allt som sker i din värld!

 

Giana svarar polisen:

Hur så?

 

Och det undrar jag också, hur så?

 

Om Giana finner sanningen, vad är sanningen?

 

Problemet är kanske att jag introducerar många element: Giana själv som är en udda karaktär, mediasamhället och dessutom en värld som inte fungerar som vår.

 

Det tror jag också.

 

Till exempel: Vad har Billie för syfte?

 

Visst, det är roligt att Giana har ett stort gosedjur, men varför pratar han med henne och ber henne köpa snyggare kläder?

 

Väldigt förvirrande, tycker jag.

 

Har du något förslag på hur man kan göra för att få folk att förstå att det är ett mysterium? Jag tyckte jag var tydlig.

 

Jepp, jag har ett förslag och här kommer det: Du kanske borde stryka all dialog och göra det till en stumfilm?

 

Det finns flera anledningar:

 

1. Du är redan duktig på att berätta i bilder. Väldigt duktig, faktiskt.

2. Det tvingar dig att berätta enklare. För du har en tendens att skriva dialog som förvirrar mer än den förklarar.

3. Det passar dessutom en animerad film.

 

Vad tror du själv?

 

/D

[andreasingo]

Ingen orsak, bara kul, helt klart spännande värld du skapat. Det är inte alla som klarar av det, det ska du veta!

 

Det tackar jag för. =)

 

Alienerad och fördummad av samhället?

Hur mycket av det är med i manuset, egentligen?

 

Alienering: Jag tyckte själv att jag var tydlig. Hon sover ju själv i en lägenhet med ett gosedjur, hon har inga vänner, ingen romantisk relation, närmast en sexuell relation med en ekorre i tyg. Sitter hemma och kollar på TV.

 

Fördummad (och media): Hon fattar inte att saker pågår runt omkring henne, för att media inte sagt det, det är därför hon inte bryr sig i de första scenerna. Men så fort de sagt på TV att en katastrof brutit ut, så tror hon det. Det är poängen med de första scenerna. Hon får en CHOCK när det nämns på TV att en katastrof brutit ut, fast hon borde veta det. Hon reagerar sedan dumt flera gånger över uttalanden på TV. Jag tycker jag själv var för tydlig just med de extrema uttalandena som görs på TV. Staden verkar perfekt, men det är tvärtom. Det hamrar jag in, gång på gång.

 

Kanske borde jag repetera detta flera gånger för att poängen ska gå fram? Händer saker för snabbt, så man inte hinner tänka? Hinner budskapet inte sjunka in?

 

Det kanske är jag som missade det men jag märke inte direkt av det.

 

Det är ju väldigt skruvat, och det gillar jag, men jag vet inte riktigt om jag förstår vad mysteriet är.

 

Mysteriet är ju helt enkelt att märkliga saker inträffar, och man borde undra varför. Eller gör man inte det? Förstår inte vad som är otydligt.

Hur ska man i så fall väcka tanken? Allting är ju otroligt märkligt. Varför undrar man inte?

 

Det finns en återkommande nyckelreplik.

 

En man med hund säger:

Det är du som regisserar din katastrof! Här i världen där jag bor är allt lugnt och stilla.

 

Och en polis säger:

Du är ensam regissören i detta drama. Du är ansvarig för allt som sker i din värld!

 

Det är för att de tror hon är tokig. Tråkigt att detta inte gick fram.

 

Giana svarar polisen:

Hur så?

 

Och det undrar jag också, hur så?

 

Hon tror inte det själv helt enkelt.

 

Om Giana finner sanningen, vad är sanningen?

 

Tråkigt att saker inte går fram. Sanningen är ju att den svarta lådan orsakar allting. Det är därför hela världen stannar upp efter att hon slagit sönder lådan.

 

Till exempel: Vad har Billie för syfte?

 

Visst, det är roligt att Giana har ett stort gosedjur, men varför pratar han med henne och ber henne köpa snyggare kläder?

 

Väldigt förvirrande, tycker jag.

 

Billie finns där för att illustrera hur sjuk protagonisten är, och det är ju svarta lådan i honom som orsakar hela katastrofen. Han verkar snäll i början men det är tvärtom. När han pratar om snyggare kläder är det för att anspela på sex. Tråkigt att detta inte gick fram.

Billie är den näst viktigaste karaktären i berättelsen, för han avslöjar vem Giana är.

 

Jepp, jag har ett förslag och här kommer det: Du kanske borde stryka all dialog och göra det till en stumfilm?

 

Det finns flera anledningar:

 

1. Du är redan duktig på att berätta i bilder. Väldigt duktig, faktiskt.

2. Det tvingar dig att berätta enklare. För du har en tendens att skriva dialog som förvirrar mer än den förklarar.

3. Det passar dessutom en animerad film.

 

Inte så dumt. Det tål att tänkas på. =)

 

Jag är verkligen bekymrad över att mina poänger inte går fram. Tänker jag så förvridet? Jag tyckte grundstoryn var enkel men då är jag förstås också galen i mysterier och gillar att lägga upp mina berättelser på det sättet. Måste fundera över vad som går fel.

 

Kanske du kan hjälpa mig lite med detta? Varför går inget fram, jag tycker jag gestaltar saker i handling. Jag börjar tro att det kanske handlar om att jag är för snabb, att saker måste repeteras flera gånger för att gå fram. Men kanske är det inte så enkelt heller? Varför förstår man inte att det är ett mysterium trots att hela filmen är just mystisk? Är det för att filmen inte går att kategorisera? Det är ju inte ett vanligt mordmysterium, utan man borde undra hur det ligger till i det stora hela.

 

Varför förstår man inte att jag gör satir på media? Saker händer, media säger tvärtom.

 

Varför förstår man inte att huvudpersonen är alienerad, när hon både är ensam, konstig och besatt av TV?

 

Kan du förklara lite mer hur du tänker, nu när jag förklarat mer av filmen?

[andreasingo]

Inser nu att det bara är att skriva om, och göra det MYCKET, MYCKET tydligare. Kanske öka speltiden till det dubbla och göra en novellfilm av det? Vad tror ni läsare? Har filmen potential om jag bara gör det tydligare? Om saker repeteras och sjunker in. Om jag FÖRKLARAR mer, visar mer helt enkelt. Vad kan göras? Man får ju inte vara övertydlig heller.

[Daniel Hållquist]

Alienering: Jag tyckte själv att jag var tydlig. Hon sover ju själv i en lägenhet med ett gosedjur, hon har inga vänner, ingen romantisk relation, närmast en sexuell relation med en ekorre i tyg. Sitter hemma och kollar på TV.

 

Förvisso, men det kan lika gärna bero på att hon är psykiskt sjuk. Det är inte direkt så att man läser in att det är samhällets eller medias fel att hon har blivit den hon är.

 

Fördummad (och media): Hon fattar inte att saker pågår runt omkring henne, för att media inte sagt det, det är därför hon inte bryr sig i de första scenerna. Men så fort de sagt på TV att en katastrof brutit ut, så tror hon det. Det är poängen med de första scenerna. Hon får en CHOCK när det nämns på TV att en katastrof brutit ut, fast hon borde veta det. Hon reagerar sedan dumt flera gånger över uttalanden på TV. Jag tycker jag själv var för tydlig just med de extrema uttalandena som görs på TV. Staden verkar perfekt, men det är tvärtom. Det hamrar jag in, gång på gång.

 

Det gör du bra, faktiskt.

 

Men än en gång, det kan lika gärna bero på att hon är psykiskt sjuk, vilket du också antyder.

 

Mysteriet är ju helt enkelt att märkliga saker inträffar, och man borde undra varför. Eller gör man inte det? Förstår inte vad som är otydligt. Hur ska man i så fall väcka tanken? Allting är ju otroligt märkligt. Varför undrar man inte?

 

Jo, det är klart jag undrade, men vad jag menade tidigare är att man aldrig får någon förståelse för de underliggande orsakerna, vad som ligger bakom det sker.

 

Återkommer till här nedan!

 

Det är för att de tror hon är tokig. Tråkigt att detta inte gick fram.

 

Men hon är inte tokig då? Man kan lätt tro det.

 

 

Hon tror inte det själv helt enkelt.

 

Varför kräver hon inte ett utförligare svar?

 

Det skulle vi två göra, eller hur?

 

Tråkigt att saker inte går fram. Sanningen är ju att den svarta lådan orsakar allting. Det är därför hela världen stannar upp efter att hon slagit sönder lådan.

 

Billie är den näst viktigaste karaktären i berättelsen, för han avslöjar vem Giana är.

 

Hur avslöjar Billie det?

 

För att han har en svart låda i sig?

 

Där, precis där, har du ditt absolut största problem.

 

Hur ska vi, publiken, kunna förstå lådans betydelse?

 

Men det är bara att jobba vidare, ge för guds skull inte upp, för det har helt klart potential.

 

/D

[Désirée]

Jag tycker denna version är bättre än den förra. Värden är visuellt bättre och detta att hon ser världen genom teven är tydligare.

 

Jag håller dock med Daniel om att det är otydligt vad det handlar om. Framför allt saknar jag någon form av känslomässig koppling. Huvudpersonen är något av en knäppgök och alla människor runt omkring beter sig mer eller mindre skumt. Jag känner mig inte delaktig på något plan och undrar väl lite varför jag ska bry mig. Det behövs en karaktär eller en miljö som åskådaren av filmen kan knyta an till och känna igen sig i och skapa ett känslomässigt band till.

 

Historien är visuellt häftig, och det är väldigt tydligt bildspråk att hon inte kan ta till sig vad som händer runt omkring henne. Det jag saknar är någon form av uppvaknade hos henne om att teven inte är den verkliga världen. Som det är nu undrar jag om hon drömmer, ligger i koma, är drogad eller något liknande, eftersom människorna svarar henne som om hon styr världen - vilket man gör i drömmar. Men vi kommer aldrig fram till vad som egentligen händer. Hon vaknar inte, eller inser vad livet är, utan det blir bara vansinningare hela tiden.

 

Lycka till.

[Désirée]

Inser nu att det bara är att skriva om, och göra det MYCKET, MYCKET tydligare. Kanske öka speltiden till det dubbla och göra en novellfilm av det? Vad tror ni läsare? Har filmen potential om jag bara gör det tydligare? Om saker repeteras och sjunker in. Om jag FÖRKLARAR mer, visar mer helt enkelt. Vad kan göras? Man får ju inte vara övertydlig heller.

 

Jag tror inte speltiden behöver ökas. Jag tycker redan nu att det är lite för mycket repetitioner. Det är inte längden som är problemet känner jag, utan slutet och den svarta lådan (tänkte inte på det i min förra kommentar).

 

Vem är det som går in och tar hennes TV och sprättar upp ekorren? Är det någon som vill att hon ska återvända till verkligheten? Är det hennes undermedvetna? Eller grannen?

 

Varför får hon för sig att sprätta upp ekorren själv och tömma honom på innehåll? Och varför så hastigt och skoningslöst krossa den svarta bollen i honom?

 

Istället för att öka längden på historien, skulle du kunna komma snabbare till att hon försöker hitta gåtans lösning och dröja dig kvar där lite. Nu går det väldigt fort. Borde hon inte undra vad det är för en boll inne i skallen på gosedjuret? Vad gör den där? På vad sätt påverkar gosedjuret henne? Lever han? Varför stannar världen när klotet krossas?

 

Du behöver inte vara övertydlig, men historien behöver leda fram till svar istället för fler frågor. Åskådaren behöver kunna knyta ihop säcken i slutändan. Och historien behöver ha sin logik.

[RedFilm]

Hej. Har inte läst manuset men tänkte komma med ett litet tips om man vill hitta eller få inspiration från olika animeringsstilar.

Short Films on Short of the Week | The Film Archive

 

/Pablo

[andreasingo]

Om Gianas beteende:

 

Förvisso, men det kan lika gärna bero på att hon är psykiskt sjuk. Det är inte direkt så att man läser in att det är samhällets eller medias fel att hon har blivit den hon är.

 

Det har du rätt i. Jag ANTAR att saker ska gå fram som inte är riktigt förklarade. Jag ser ett antal element och tänker direkt att tittarna borde fatta, men jag har fel.

 

 

Men än en gång, det kan lika gärna bero på att hon är psykiskt sjuk, vilket du också antyder.

 

Jo, hon faller mellan stolarna, hon är alienerad, dum, sjuk. Hon är uppe i det blå helt enkelt.

 

Jo, det är klart jag undrade, men vad jag menade tidigare är att man aldrig får någon förståelse för de underliggande orsakerna, vad som ligger bakom det sker.

 

Jag får tänka om, jag behöver nog ge fler ledtrådar helt enkelt. Som det är nu är det ju svarta lådan som är orsaken och detta får jag inte avslöja, då faller allt.

Så det måste bli mer av ett detektivarbete, att saker framgår mer och mer med hennes relation med Billie.

 

Men hon är inte tokig då? Man kan lätt tro det.

 

Hon är tokig, men detta beror ju på hennes situation, att hon bara sitter hemma och kollar på TV, har en ekorre i tyg som enda sällskap o.s.v.

 

 

Varför kräver hon inte ett utförligare svar?

 

Det skulle vi två göra, eller hur?

 

Hon är knäpp och fungerar inte som dig och mig.

 

Hur avslöjar Billie det?

 

Jo, bara att hon har en relation med Billie på detta sätt borde avslöja att Giana är knäpp. Han representerar något som inte är sunt.

 

För att han har en svart låda i sig?

 

Där, precis där, har du ditt absolut största problem.

 

Hur ska vi, publiken, kunna förstå lådans betydelse?

 

Det ska vi inte behöva, för Giana kommer på det själv. Detta sker i fängelset efter "BAM!". Hon förstår att det är Billie som förstört hennes liv, och hon börjar förstå

att det är han som ligger bakom allt, just på grund av hur han UPPTRÄDER. Han kräver uppmärksamhet och representerar ingenting sunt, han är bara en ekorre

i tyg. Detta är tematiskt. Han representerar vansinne. Men jag förstår nu att detta inte går fram.

 

Men det är bara att jobba vidare, ge för guds skull inte upp, för det har helt klart potential.

/D

 

Detta värmer. Jag har börjat förstå mitt problem. Jag kan inte sätta mig in i hur TITTARNA tänker om min film. Det jag tar för en kul och invecklad tankenöt (som man ska fundera över), blir istället en undran om filmen inte har något innehåll alls, bara absurditet och bilder. Men avsikten är motsatsen. Allt är laddat med betydelse, bara det att jag är för otydlig. Så jag ska skriva om med detta i åtanke.

[andreasingo]

Jag tycker denna version är bättre än den förra. Värden är visuellt bättre och detta att hon ser världen genom teven är tydligare.

 

Det låter lite hoppingivande.

 

Jag håller dock med Daniel om att det är otydligt vad det handlar om. Framför allt saknar jag någon form av känslomässig koppling. Huvudpersonen är något av en knäppgök och alla människor runt omkring beter sig mer eller mindre skumt. Jag känner mig inte delaktig på något plan och undrar väl lite varför jag ska bry mig. Det behövs en karaktär eller en miljö som åskådaren av filmen kan knyta an till och känna igen sig i och skapa ett känslomässigt band till.

 

För mig är det liksom tvärtom. Alltså jag känner en stark koppling till dårar. De uppträder skumt för det är en skum värld. Meningen är att det ska vara skumt. Jag skriver om det skumma för det är detta jag gillar. Märkligt att man kan uppfatta saker så olikt.

 

Historien är visuellt häftig, och det är väldigt tydligt bildspråk att hon inte kan ta till sig vad som händer runt omkring henne. Det jag saknar är någon form av uppvaknade hos henne om att teven inte är den verkliga världen. Som det är nu undrar jag om hon drömmer, ligger i koma, är drogad eller något liknande, eftersom människorna svarar henne som om hon styr världen - vilket man gör i drömmar. Men vi kommer aldrig fram till vad som egentligen händer. Hon vaknar inte, eller inser vad livet är, utan det blir bara vansinningare hela tiden.

 

Hon vaknar när det hörs "BAM!" i fängelset, då förstår hon orsaken till alltsammans. Och sökandet börjar ju redan när hon beger sig till TV-studion. Billie representerar vansinne rent tematiskt, och rent konkret är det svarta lådan som orsakat problemen. Men jag håller nog med om att mer behövs för att göra detta övertygande. Jag måste bli tydligare, annars kan ingen lista ut det. Det är meningen att det ska vara Gianas triumf, när hon håller sitt tal i media, detta är beviset för att hon tagit sig ur sin sits. Hon gör revolt helt enkelt, på sitt sätt. Detta är tematiskt, dårens försvarstal ungefär.

 

Det jag ska försöka är att sätta mig in i hur ANDRA tänker mer, jag är nog för uppe i mitt eget intellekt, och kan inte se hur andra resonerar.

[andreasingo]

Jag tror inte speltiden behöver ökas. Jag tycker redan nu att det är lite för mycket repetitioner. Det är inte längden som är problemet känner jag, utan slutet och den svarta lådan (tänkte inte på det i min förra kommentar).

 

Vem är det som går in och tar hennes TV och sprättar upp ekorren? Är det någon som vill att hon ska återvända till verkligheten? Är det hennes undermedvetna? Eller grannen?

 

Det är svarta lådan som orsakar allt. Men jag behöver nog göra detektivarbetet tydligare.

 

Varför får hon för sig att sprätta upp ekorren själv och tömma honom på innehåll? Och varför så hastigt och skoningslöst krossa den svarta bollen i honom?

 

Hon förstår att det är ekorren som är problemet, men han är bara av tyg, alltså tänker hon att problemet finns inuti honom. Men jag vill också att det ska vara lite otydligt, att Giana blir upplyst på ett högre plan.

 

Istället för att öka längden på historien, skulle du kunna komma snabbare till att hon försöker hitta gåtans lösning och dröja dig kvar där lite. Nu går det väldigt fort. Borde hon inte undra vad det är för en boll inne i skallen på gosedjuret? Vad gör den där? På vad sätt påverkar gosedjuret henne? Lever han? Varför stannar världen när klotet krossas?

 

Du har nog rätt. Sökandet måste pågå ett tag, vi behöver detektivarbete i större omfattning. Och mera saker måste förklaras för att det ska vara bra. Alltså, att världen inte är som man tror, och VARFÖR. Det blir ett scifi-koncept, att saker kan ändras när som helst, bara man har rätt utrustning. Detta ska in. Och det blir ännu mer förklaringar har jag insett, folk tänker inte som jag. Så det måste bli en längre film, det är för komplext.

 

Du behöver inte vara övertydlig, men historien behöver leda fram till svar istället för fler frågor. Åskådaren behöver kunna knyta ihop säcken i slutändan. Och historien behöver ha sin logik.

 

Ja, får man inga svar alls är det ju kört. Men problemet är inte att det inte finns svar, ledtrådar o.s.v. Det är att ingen förstår hur jag tänker. Jag är subtil, för komplex. Så ingenting går fram. Så jag ska skriva om med detta i åtanke.

[andreasingo]

Hej. Har inte läst manuset men tänkte komma med ett litet tips om man vill hitta eller få inspiration från olika animeringsstilar.

Short Films on Short of the Week | The Film Archive

 

/Pablo

 

Ok! Kan vara bra att känna till. =)

[andreasingo]

Har börjat tänka om starkt vad gäller min film. Det jag insett är att jag är för vag i berättandet, man måste vara konkret så att saker förklaras. Dessutom måste saker utvecklas under en längre tid för att man ska hinna tänka och verkligen reagera på det man ser. Så resonerar jag nu. Så det blir en novellfilm i stället, och då skall jag förklara mera vem Giana är, världens struktur och medias påverkan på individen. Det handlar ju om att vakna upp ur sin slummer och bli upplyst. Därför kommer också ordet "Revolution" upp i slutet. Har insett att det som är självklart för mig, inte är självklart för andra.

 

Problemet jag ställs inför nu är dock detta:

 

Hur ska jag klara av ett sådant här mastodontprojekt? Animering tar evig tid.

 

Tycker ni jag ska börja på ett nytt enklare projekt, eller satsa på detta trots att det kommer ta flera år?

 

Det är ett riktigt svårt beslut, för jag brinner för filmen, men har också många andra projekt som ligger på lur.

[Daniel Hållquist]

Tänk inte på det, Andreas. Det viktigaste just nu är att skriva klart manuset. Efter det kan du ta beslutet om du ska göra verklighet av det eller inte. Men det är viktigt att slutföra det man påbörjat, för oavsett vad du bestämmer dig för kommer du vara glad att du skrev klart det och definitivt växa som författare.

 

Här nedan följer några punkter som jag brukar använda mig av när jag skriver. Ja, förhoppningsvis kan du ha nytta av dem.

 

1. Vad handlar det om?

2. Hur doseras information?

3. Hur läggs pusslet?

 

Och den allra viktigaste!

 

4. Att hålla reda på vad publiken tänker på i varje moment.

 

Lycka till!

 

/D

[andreasingo]

Tänk inte på det, Andreas. Det viktigaste just nu är att skriva klart manuset. Efter det kan du ta beslutet om du ska göra verklighet av det eller inte. Men det är viktigt att slutföra det man påbörjat, för oavsett vad du bestämmer dig för kommer du vara glad att du skrev klart det och definitivt växa som författare.

 

Här nedan följer några punkter som jag brukar använda mig av när jag skriver. Ja, förhoppningsvis kan du ha nytta av dem.

 

1. Vad handlar det om?

2. Hur doseras information?

3. Hur läggs pusslet?

 

Och den allra viktigaste!

 

4. Att hålla reda på vad publiken tänker på i varje moment.

 

Lycka till!

 

/D

 

Tack för att du engagerar dig. Jag ska följa rådet och skriva om mitt manus. Sedan får jag se om det är något att ha. Ja, blir det tillräckligt intressant i slutändan kan det vara värt några års jobb att animera. Det kanske blir kortare än novellfilm också, vem vet? Grejen är att mina visioner ofta är så stora att de inte lämpar sig för kortfilm, man vill berätta för mycket helt enkelt, på för kort tid.

 

De där punkterna du räknar upp tycker jag är brillianta, jag måste sätta mig in mer i hur folk tänker.

 

Återigen, tack för engagemanget!

[andreasingo]

Text borttagen, jag arbetar om.

[andreasingo]

Hej. Har inte läst manuset men tänkte komma med ett litet tips om man vill hitta eller få inspiration från olika animeringsstilar.

Short Films on Short of the Week | The Film Archive

 

/Pablo

 

Jag tackar! Har varit inne på sidan nu och upptäckte flera intressanta kortfilmer. Detta är guld värt! =)