exposedcomedy Posted May 10, 2011 Share Posted May 10, 2011 Jag har länge varit intresserad av film överhuvudtaget. Som liten byggde jag upp små världar i sandlådan och även i mitt lekrum. Mina kompisar och föräldrar fick vara skådespelare. När jag hade en kamera i handen och så fort jag lärde mig skriva började jag även skriva manus till mina filmer. Idag sitter jag här med ett manus som jag drömmer om att få göra. Det är en skildring av dagens ungdomar, hur våld och mobbning ter sig och vuxnas ansvar gentemot sina barn. Jag själv kan identifiera mig själv med Peter då jag själv varit mobbad under längre perioder under mitt liv i skolan. Med andra ord är en del scener verklighetsbaserade. Jag tycker att filmen är så nära mig man kan komma och jag vill ge min och många andras verklighet till världen. Jag tror att föräldrar, lärare, rektorer m.m. behöver få ett uppvaknande om hur mobbningen kan gå överstyr, trots att man fortfarande går i grundskolan. Jag tror på idén att alla människor har ett val. Jag tror att den här filmen kan ändra många, ungdomar som vuxnas, val i vardagen. Att både mobbarna och den mobbade far riktigt illa bevisas i filmen ”Den vackra svanen”. Varelser i omgivningen, såsom svanen i detta fall, får även smällar. Jag tror på att uppmärksamma barnen i samhället och att ge deras bild av verkligheten. Den dag jag satt och tänkte att jag vill skriva och regissera en film kring just detta ämne skrev jag ner hela historian till en början i improvisation. Efter funderingar och arbete blev manuset fullständigt. Nu vill jag ha hjälp eftersom det är det första manuset jag skrivitDen vackra svanen.pdf 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Embla Posted May 12, 2011 Share Posted May 12, 2011 Hej Fredrik! Jag läste de tio första sidorna tror jag. Jag vet inte hur många rewrites du har gjort på den men jag skulle föreslå dig att skriva om några gånger till och titta på varje scen och fråga dig; Vad vill jag berätta här? Det är ett starkt ämne som du uppenbarligen känner starkt för och ändå känner jag mig ointresserad när jag läser. Jag tror jag är så oengagerad för att du känns lite ofokuserad. Titta på hur du väljer att öppna manuset. Är Milton huvudpersonen? Det är lätt att tro det eftersom vi ser honom först. Vad vill du visa i den scenen? Att fadern är oengagerad? Att detta påverkar Milton till att bli aggressiv? Vi ser inga känslor i denna scenen och därför är det svårt att veta vad du är ute efter. Jag gissar på att du vill visa en oengagerad far? Istället för att skriva "MILTON och hans FAR befinner sig i vardagsrummet, i ett gammaldags inrett hem. Milton är en stor och klumpig pojke i 15-års åldern. Det är Miltons födelsedag. Milton håller upp ett luftgevär som han lyft upp ur en brun låda. Fadern sitter framför tv:n. " Varför inte låta Milton ligga i sängen vaken och se ut som han väntar förväntansfullt på något. Ha hela rummet fullt av bilder på cyklister och cykelrelaterade saker. Milton väntar otåligt, en kompis textar "grattis på födelsedagen" Milton kollar på klockan och går tillslut besviken upp. Pappan sitter och kollar på TV. Tillslut får han ett gevär. Om man gör så berättar man att Milton blir besviken när pappan inte bryr sig och att pappan uppmuntrar våldet istället för cykel som Milton kanske hellre vill. Nu är det ju kanske inte alls vad du är ute efter att säga, men försök att alltid fokusera på ditt syfte, vad vill jag säga med den här scenen. Var alltid tydlig med vad vi ser och fokusera på vad som är viktigt. 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
jbergman Posted May 12, 2011 Share Posted May 12, 2011 Jag läste faktiskt hela. För det första, du säger att du vill uppmärksamma barnen i samhället och att ge deras bild av verkligheten, men hur ofta stöter man på personer som går runt med gevär och skjuter alla fåglar de stöter på? För det andra, mobboffret pratar ju fullständigt orealistiskt. Det är ju nästan som att man önskar att han skall bli skjuten med sitt irriterande lillgamla sätt. /Jakob 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Embla Posted May 13, 2011 Share Posted May 13, 2011 Ta inte illa vid dig om du tycker att kritiken är hård. Det tar lång tid att utveckla sin skrivna röst. Alla har mycket kvar att utveckla på sitt första manus oavsett hur mycket talang man har. Att skriva från hjärtat som du gör att det bästa sättet att så småningom skriva något bra. Så det är bara att fortsätta skriva skriva skriva, låt dig inte bli nedslagen av tuff kritk, jag kanske lät för hård men jag menade det inte så. 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.