elinice Postad 1 februari 2010 Dela Postad 1 februari 2010 Vore kul med kommentarer på detta. Det hanslar om en kväll i några unga tjejers liv. Det är ett första utkast nu, så stavningen är säkert åt helskotta och sånt. Alla kommentarer välkomnas, men lite jag undrar speciellt över är; Känns det som en anti-drog kampanj? Kan man hålla isär tjejerna? Ska deras olikheter bli tydligare? Tips på att få klimaxet mer som ett klimax utan att ändra storyn för mycket, eller göra det längre. Manuset får vara max 15 min(15 sidor). ENJOY!Ingen går säker inatt, baby.pdf 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
elinice Postad 1 februari 2010 Författare Dela Postad 1 februari 2010 Vore kul med kommentarer på detta. Det hanslar om en kväll i några unga tjejers liv. Det är ett första utkast nu, så stavningen är säkert åt helskotta och sånt. Alla kommentarer välkomnas, men lite jag undrar speciellt över är; Känns det som en anti-drog kampanj? Kan man hålla isär tjejerna? Ska deras olikheter bli tydligare? Tips på att få klimaxet mer som ett klimax utan att ändra storyn för mycket, eller göra det längre. Manuset får vara max 15 min(15 sidor). ENJOY! ÄNDRAT LITE! Bytt plats på 2 scener i mitten på "festen" så det blir mer logiskt.Ingen går säker inatt, baby.pdf 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
jbergman Postad 1 februari 2010 Dela Postad 1 februari 2010 En del kul repliker, men jag är personligen inte mycket för slice-of-life-filmer. Det händer ju liksom ingenting. Dessutom regnar klyschorna lite väl tätt. Jag menar, finns det någonting i manuset som man inte har sett tusen gånger förr? Vad vill du säga med filmen? /Jakob 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
onlyme Postad 1 februari 2010 Dela Postad 1 februari 2010 Känns det som en anti-drog kampanj? Kan man hålla isär tjejerna? Ska deras olikheter bli tydligare? Hallå. Antidrogkampanj. Nä, inte som jag läste det. Budskapet jag fick var att ska man dricka hemkört, måste man ha groggvirke och att man aldrig ska blanda olika droger. Tjejerna var svårt att hålla isär, men de umgås ju så de vore konstigt om de inte lät och betedde sig ganska lika. Onlyme 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
elinice Postad 1 februari 2010 Författare Dela Postad 1 februari 2010 En del kul repliker, men jag är personligen inte mycket för slice-of-life-filmer. Det händer ju liksom ingenting. Dessutom regnar klyschorna lite väl tätt. Jag menar, finns det någonting i manuset som man inte har sett tusen gånger förr? Vad vill du säga med filmen? /Jakob Nä smaken är ju som baken:) Säga och säga... det är väl det jag inte vill kanske. Man kanske har sett det förr, men mer dramatiskt. Jag vill få det att kännas som en dag ur vardagen bara. 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
elinice Postad 1 februari 2010 Författare Dela Postad 1 februari 2010 Hallå. Antidrogkampanj. Nä, inte som jag läste det. Budskapet jag fick var att ska man dricka hemkört, måste man ha groggvirke och att man aldrig ska blanda olika droger. Tjejerna var svårt att hålla isär, men de umgås ju så de vore konstigt om de inte lät och betedde sig ganska lika. Onlyme Bra, för det ska inte kännas som anti-drog kampanj. Vill egentligen inte ha nån moral-kaka alls. Okej, men tjejerna får nog nåt mer karaktärsdrag var då. Sen är det väl såklart lättare att hålla isär om de sen ser olika ut med:) 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Kidgray Postad 2 februari 2010 Dela Postad 2 februari 2010 Det var väldigt naturliga dialoger men jag har svårt att hitta historien i allt detta. Det är lite grann som du beskriver det som att det är taget ur vardagen. Just vardagen har vi alla i våra liv men att göra en historia av det är just det svåra. Men för att ge lite bra kritik så målar du upp interaktionen mellan karaktärerna väldigt bra. Man köper det och det är väldigt fjortis. Faktum är att det är bättre än många svenska manusförfattare som inte alls har koll på tonårslivet när dem skriver om unga människor. Så där har du en begåvning och absolut en bra början. Nästa steg är kanske att kolla upp hur en historia byggs upp. Vilka är karaktärerna? Vad vill dem? Vad är deras önskan, deras problem. osv. Försöka hitta en struktur där historien har en linje så att säga. 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
elinice Postad 2 februari 2010 Författare Dela Postad 2 februari 2010 Det var väldigt naturliga dialoger men jag har svårt att hitta historien i allt detta. Det är lite grann som du beskriver det som att det är taget ur vardagen. Just vardagen har vi alla i våra liv men att göra en historia av det är just det svåra. Men för att ge lite bra kritik så målar du upp interaktionen mellan karaktärerna väldigt bra. Man köper det och det är väldigt fjortis. Faktum är att det är bättre än många svenska manusförfattare som inte alls har koll på tonårslivet när dem skriver om unga människor. Så där har du en begåvning och absolut en bra början. Nästa steg är kanske att kolla upp hur en historia byggs upp. Vilka är karaktärerna? Vad vill dem? Vad är deras önskan, deras problem. osv. Försöka hitta en struktur där historien har en linje så att säga. Jag förstår precis hur du menar. Det är inte en film som följer klassiska berättarstrukturer, det är inget problem som ska lösas, ingen genomgår någon förändring. Det är så jag vill ha det. Jag kanske borde skrivit det i första inlägget egentligen. Tanken är just att det ska kännas som vardag. Det är en jävligt jobbig kväll för Sandra, men inte fan har hon lärt sig nåt. Men å andra sidan vill jag ju inte att filmen ska va tråkig. Jag tycker om slice-of-life-filmer som jbergman kallade dem här ovan. Man får en känsla av dom, istället för en berättelse. Jag har försökt att förmedla känslan men jag kanske har misslyckas. Om så är fallet hoppas jag på tips om hur jag ska få fram den. Annars önskar tips på HUR jag kan få det mer som en historia utan att ändra så mycket. haha. 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
elinice Postad 2 februari 2010 Författare Dela Postad 2 februari 2010 Det var väldigt naturliga dialoger men jag har svårt att hitta historien i allt detta. Det är lite grann som du beskriver det som att det är taget ur vardagen. Just vardagen har vi alla i våra liv men att göra en historia av det är just det svåra. Men för att ge lite bra kritik så målar du upp interaktionen mellan karaktärerna väldigt bra. Man köper det och det är väldigt fjortis. Faktum är att det är bättre än många svenska manusförfattare som inte alls har koll på tonårslivet när dem skriver om unga människor. Så där har du en begåvning och absolut en bra början. Nästa steg är kanske att kolla upp hur en historia byggs upp. Vilka är karaktärerna? Vad vill dem? Vad är deras önskan, deras problem. osv. Försöka hitta en struktur där historien har en linje så att säga. Tack för den bra kritiken förresten! Jag tycker dialog är roligt, men samtidigt har jag ingen aning om hur kidsen pratar idag. Jag kanske är helt ute och snurrar egentligen:) 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
jbergman Postad 2 februari 2010 Dela Postad 2 februari 2010 Men å andra sidan vill jag ju inte att filmen ska va tråkig. Jag tycker om slice-of-life-filmer som jbergman kallade dem här ovan. Som sagt, det är ju inte riktigt min kopp te, men även om du inte vill följa en klassisk berättarstruktur så skulle filmen vinna på att inte vara så förutsägbar. Vi är redan matade med filmer om fjortisar som super ned sig och hamnar i trubbel (De ofrivilliga, Fjorton suger och Hip hip hora, är några svenska exempel från de senaste åren, och det var inte som om jag behövde tänka efter). Även om det är en vardagsskildring du vill göra behöver det inte vara en sådan vardag som alla förväntar sig att se. Om du har koll på serieskapare som Mats Jonsson, Daniel Ahlgren och Simon Gärdenfors vet du att det går utmärkt att skildra vardagen på ett intressant sätt. Det första steget är att undvika stereotyper och klyschor. Den slemmige langaren är en typisk stereotyp, och att Sandra spyr just som hon ska ha sex med Henrik är en typisk klyscha. Det är exakt vad man väntar sig att få se. Om hon istället fick forsande näsblod skulle man bli tagen på sängen. Det jag tyckte var absolut roligast i filmen var scenen när Sandra försöker hångla upp Henrik i köket, och han avböjer med motiveringen att han inte är tillräckligt full än. Det var oväntat och kul. Fundera på vad publiken förväntar sig och gör tvärt om. Låt den som dricker minst vara den som hamnar i trubbel etc. Lycka till! /Jakob 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Kidgray Postad 2 februari 2010 Dela Postad 2 februari 2010 Jag förstår precis hur du menar. Det är inte en film som följer klassiska berättarstrukturer, det är inget problem som ska lösas, ingen genomgår någon förändring. Det är så jag vill ha det. Jag kanske borde skrivit det i första inlägget egentligen. Tanken är just att det ska kännas som vardag. Det är en jävligt jobbig kväll för Sandra, men inte fan har hon lärt sig nåt. Men å andra sidan vill jag ju inte att filmen ska va tråkig. Jag tycker om slice-of-life-filmer som jbergman kallade dem här ovan. Man får en känsla av dom, istället för en berättelse. Jag har försökt att förmedla känslan men jag kanske har misslyckas. Om så är fallet hoppas jag på tips om hur jag ska få fram den. Annars önskar tips på HUR jag kan få det mer som en historia utan att ändra så mycket. haha. Du menar att vi skall skriva historien åt dig? haha 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
elinice Postad 2 februari 2010 Författare Dela Postad 2 februari 2010 Du menar att vi skall skriva historien åt dig? haha Ja nej. det vore ju dumt. 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
elinice Postad 2 februari 2010 Författare Dela Postad 2 februari 2010 Som sagt, det är ju inte riktigt min kopp te, men även om du inte vill följa en klassisk berättarstruktur så skulle filmen vinna på att inte vara så förutsägbar. Vi är redan matade med filmer om fjortisar som super ned sig och hamnar i trubbel (De ofrivilliga, Fjorton suger och Hip hip hora, är några svenska exempel från de senaste åren, och det var inte som om jag behövde tänka efter). Även om det är en vardagsskildring du vill göra behöver det inte vara en sådan vardag som alla förväntar sig att se. Om du har koll på serieskapare som Mats Jonsson, Daniel Ahlgren och Simon Gärdenfors vet du att det går utmärkt att skildra vardagen på ett intressant sätt. Det första steget är att undvika stereotyper och klyschor. Den slemmige langaren är en typisk stereotyp, och att Sandra spyr just som hon ska ha sex med Henrik är en typisk klyscha. Det är exakt vad man väntar sig att få se. Om hon istället fick forsande näsblod skulle man bli tagen på sängen. Det jag tyckte var absolut roligast i filmen var scenen när Sandra försöker hångla upp Henrik i köket, och han avböjer med motiveringen att han inte är tillräckligt full än. Det var oväntat och kul. Fundera på vad publiken förväntar sig och gör tvärt om. Låt den som dricker minst vara den som hamnar i trubbel etc. Lycka till! /Jakob Jag förstår hur du menar nu och du har rätt! Näsblodet var en kul idé. Ska se om/hur jag kan jobba in det. Ska tänka på vad ni har sagt och jobba vidare. Så laddar jag upp nästa utkast och hoppas ni vill läsa det då:) 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Delta i konversationen
Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.