Skrämmande läsning om "kränkningar".

[Uppsala BildTeknik]

Ett litet tips till folk som vill ha lite skrämmande läsning om hur sjukt det kan bli när folk skriker "diskriminering" i onödan: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=743702

 

Skrämmande läsning. Med dagispersonal som:

 

lider av både Aspergers syndrom och uppmärksamhetsstörning (adhd), har svårt att "tolka krav och åsikter som inte sägs eller skrivs på ett tydligt sätt" och även problem med koncentrationen i "röriga och stressande miljöer".

Lär det inte bli ordning på dagis (om dagispersonalen inte kan hålla ordning på sig själva, så...)

 

Och med lärare som:

 

När Darabi skulle praktisera på en grundskola upptäckte lärarna att hon hade svårt att uppfatta vad barnen sade. Och när bokstaven "V" skulle läras ut till första*klassarna förstod inte lärarkandidaten orden "vik" samt "virka" i läroboken. Där någonstans gick gränsen för lärarna på denna förortskola. Det blir svårt för Darabi att lära barnen ett språk som de redan behärskar bättre än hon, antydde de. Då fick de höra från Darabi att de var rasister.

Lär barnen inte kunna lära sig svenska (om läraren inte heller kan det, så...)

 

Med lärarkandidater som:

 

En månad senare, i november 2005, anmäler studentskan Swartz att hon känner sig "krängt" av Lärarhögskolan. Om läsaren förundras över lärarkandidatens stavning bör läsaren veta att hon är dyslektiker.

Är man dyslektiker så kanske man inte ska bli lärare? En lärarkandidat som inte kan stava till kränkt ska fan inte ens få lämna in en anmälan, personen ifråga ska bara ha en stor smäll i bakhuvudet och gå vidare till ett annat yrke.

[Uppsala BildTeknik]

Del 2 ute idag: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=743919

 

Helt sjukt.

[16kolon9]

Tyvärr är jag nödgad att hålla med dig om vart det barkar. PK är viktigare än resultatet. Delar av detta kan spåras till den flod av postmodernism som härjar på Stockholms Universitet. Här kan man inte tala om att kasta ut barnet med badvattnet utan att tömma huset och vattenskada stommen.

 

Trots att MZ skriver om detta nu har det varit känt i långa tider att pedagogiska institutionen på SU lider av dumhet(er). Folk har avbrutit, avslutat och avstått från vidar verksamhet på SU i avvaktan på att postmodernismens dravel ska åka ut med spolvattnet. Men, tyvärr verkar det sitta kvar i väggarna. (en del luttrade läser kanske in ett "porslinskanterna" här på eget bevåg.)

 

Syndromet känns igen från flera andra havererade konstellationer. Flödet till undergång är ungefär samma som i tex Zimbabwe. Först defineras en grupp sig som offer. Offret pekar ut sina gärningsperson som då kollektivet pekas ut som grupp. Eftersom offren gärna pekar på historiska lidande som bas kräver nu offren sin rätt i nutid genom att våldföra sig på sina utpekade gärningspersoner.

 

Detta tillvägagångssätt gör på en och samma gång fyra grava fel utan att åtgärda ursprungligt fel.

 

Det första felet är dömandet av de historiska gärningspersonerna. Detta sker utan rättegång och ofta summarisk.

 

Det andra felet är att de historiska offren själva inte kommer till tals.

 

Eftersom dagens påstådda offer bedöms enligt en mall som helt utgår från deras känslighet, blir de trodda på egna utsagor utan att ens få ifrågasättas. Genom att föra in denna omvända form av bevisbörda måste de utpekade gärningspersonerna bevisa sin egen oskuld.

 

Det tredje felet är att oskyldiga straffas som kompensation för historiska oförätter.

 

Det fjärde felet är att de påstått historiska offren inte får upprättelse i sin tid.

 

 

Bara för att detta förekommer idag innebär inte att det kommer att upphöra. Förmodligen kommer detta att eskalera på samma sätt som häxprocesser tills ingen vill ha med den pedagiska institutionen på Stockholms Universtit eller deras utexaminerade att göra.

 

Skälet till att jag nämner häxprocess är dess grund i grekisk rättvisa och att tvingas bevisa sin oskuld mot hörsägen. Det blir omöjligt om inte alla hela tiden låter alla konversationer avlyssnas, arkiveras och finnas tillgängliga till preskriptionstiden gått ut för respektive brott, samt tidsfristen om 10 år för skadestånd.

 

Uppenbarligen har objektivitetskravet i myndighetsutövning och allas lika behandling inför lagen satts ut spel just i detta förvaltningsområde, och tillika i skatterättsliga ärenden.

 

Men det är en annan tråd.

[beta75]

Intressant läsning. Del tre på onsdag...

Det är viktigt att komma ihåg att det finns inget som förenar en grupp som gemensamma fiender.

Löser man gruppens alla problemen så måste de genast hitta på nya ännu värre. Vi lever i en värld där det värsta som kan hända är att man blir kränkt. Tänk om det bara hade varit, svält, fattigdom, HIV, krig, död eller dåliga TV-program...

 

/KN

[Uppsala BildTeknik]

Del 3: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=744469

 

Följande citat känns helt fjärran från allt vett och sans:

 

Tre anonyma studenter hade hävdat att en lärare under en lektion fällt en rad gravt homofoba yttranden. Jag frågar denne ordförande om han kontrollerade att anmälan var sann. Det gjorde han inte. Det var inte hans sak. Dessutom var det onödigt: "Den som känner sig kränkt har rätt."

 

Hörde jag rätt? Om jag nu anklagar en lärare för homofobi, frågar jag ordföranden, kommer han att utan vidare kontroll att skriva under anmälan?

 

"Ja", svarar han. "Kalla det naivt, men jag tror inte att man fejkar en sån historia." Men händer det aldrig att människor missförstår vad andra sagt? "Normgruppen" (de heterosexuella, min övers.), svarar han, "har ingen rätt att kräva att den kränkte skall förklara på vad sätt han blivit kränkt".

Studentkåren, däremot, är en halvoffentlig institution som lyder under lagarna. Så det gjorde förstås intryck när även kåren (med sina 8 000 medlemmar) ställde sig bakom denna anmälan.(Det var nog därför som läraren blev utlyft från undervisningen innan han ens fått chansen att förklara sig.) Men när jag frågar kårordföranden på vilka grunder hon anklagade läraren svarar hon att det har hon inte gjort.

 

Hon hade inte ens läst anmälan, när den landade på skolan, säger hon.

Om kåren är halvofficiell så är högskolans "jämställdhetsexpert" en ren statsfunktionär. Hon var en av de ansvariga för utredningen av denna affär. Hon har inte talat med läraren som anmäldes, berättar hon. För henne var det "glasklart att han var skyldig". Inte heller talade hon med dem som ville ta honom i försvar, eftersom "definitionen av kränkning är att den som känner sig kränkt definierar om han är kränkt eller inte. Då kan inte ord stå mot ord."

 

Det förklarar kanske varför Lärarhögskolans rektor blir så häpen när jag ber henne kommentera ett (diariefört) brev från fem studenter. "Vi vill göra våran röst hörd...", skriver de. De protesterar mot att läraren blivit avstängd. De är mycket kritiska till hur skolan hanterat anmälan. Läraren sade inte det som påstås, hävdar de. Han blev lockad in i en fälla. Varför vill ingen lyssna till dem som var där? Och de antyder en provokation: en av dem har hittat sitt eget namn under anklagelsen mot läraren, dock "utan hennes vetskap och medgivande".

[Anders_H]

"har ingen rätt att kräva att den kränkte skall förklara på vad sätt han blivit kränkt".

 

Ingen rätt?? Absurt! gissa vilket kaos det blir om människor får för sig att stämma till höger o vänster utan motivering eller bevisbörda.

[vilcans]

Det verkar så sjukt sjukt alltihop där. Problemet är, precis som nämns i artikeln, att det är den som känner sig kränkt som avgör om kränkning har skett. Ordet "kränkt" är väldigt subjektivt. Det finns andra ord som i juridiska sammanhang är lika komplicerade. (Det är kanske synd att riskera att paja denna diskussion med att nämna "v-ordet", men jag vågar mig på det ändå.) "Våldtäkt" har samma problem, eftersom det är den som drabbas av det som avgör huruvida det har skett eller inte, med kända juridiska problem. Men vad kan man göra? Vi kan ju inte tillåta kränkningar och våldtäkter för att de är svåra att bedöma. Det vi kan göra är ju att kräva att juridiska instanser tar hänsyn till om det är rimligt att det påstådda offret verkligen känner sig kränkt. Det är ju inte rimligt att straffa någon som råkar säga något olämpligt till någon som är överkänslig. I vilket fall ska det inte gå till som på Lärarhögskolan där man inte verkar ha någon som helst rättssäkerhet.

[beta75]

Rättsäkerhet handlar väl mest om att INTE döma någon oskyldig medans i dessa fall handlar det mest om att inte riskera att ett offer inte får rätt.

Det är lite som att käka huvudvärkstabletter när man har hjärntumör. Det gör inte ont med problemet finns kvar och växer.

Åsikterna finns kvar även om man inte säger något men det gör inte ont för ingen blir kränkt.

Det man inte vet lider man inte av, typ. Och nu när du sagt det lider jag av det så det måste vara ditt fel att det gör ont. Betala så känns det bättre...

 

/KN

[Simon W]

Krönika i ämnet:

 

http://www.expressen.se/kronikorer/mariesoderqvist/1.1054543/de-har-satt-i-system-att-bli-krankta

[Skrytsson]

Helt sjuka saker, min lärare i Rörlig bild hade snappat upp artikeln och berättade för oss.

[Uppsala BildTeknik]

Rättsäkerhet handlar väl mest om att INTE döma någon oskyldig

 

Ja? Och i dessa fall så har lärare "dömts" till skyldiga för kränkningar, eftersom de blivit omplacerade/tillsagda/whatever och offren fått tiotusentals kronor i skadestånd.

 

Då skulle jag (som lärare) känna mig skyldig/utpekad/dömd. Blir jag utpekad/skyldig/dömd utan att få en endaste chans att försvara mig, och de vittnen (i plural) som vill tala om att anklagelserna inte stämmer överrens med verkligheten inte får komma till tals... då har ju jag (som fiktiv lärare) jäääkligt dålig rättssäkerhet.

[beta75]

Det var det jag menade, i traditionell rättssäkerhet har vanliga människor en trygghet men när det gäller kränkningar är alla förövare...

Det är ett systemskifte som smyger sig på icke ont anande vanliga medborgare.

 

/KN

[jbergman]

Det är skrämmande läsning, men det är inget som förvånar mig. Det är en ganska naturlig konsekvens av det rådande samhället. Offerrollen hyllas i ständiga snyftreportage samtidigt som det politiskt korrekta har blivit lag; och till råga på detta har det blivit ekonomiskt gynnsamt att skrika "diskriminering". Det är ingen nyhet att det finns flera personer som har gjort det till en profitdrivande verksamhet att anklaga folk för diskriminering för att sedan få till en förlikning och tjäna storkovan. Det fina med att driva mål genom exempelvis diskrimineringsombudsmannen är att det inte kostar käranden en spänn. Inga pengar att förlora med andra ord.

 

Det som händer på Lärarhögskolan är bara ett extremt symptom på en bakomliggande sjukdom, och det är att yttrandefriheten har fått allt färre vänner. DN har tidigare på både ledarplats och i kulturdelen försvarat idén om att det är den "kränkte" som definierar när en "kränkning" har ägt rum, och det är minst sagt skrämmande när en av våra största dagstidningar inte vill stå upp för yttrande- och pressfrihet.

 

Ett annat problem är att man redan i lagboken har slagit fast att vissa grupper i samhället står högre än andra, i synnerhet invandrare och homosexuella. Etiketten "hatbrott" innebär inget annat än att vi har en åsiktspolis i Sverige, men inte ser vi upprörda ledarskribenter för det. All pk-media står för idén om att det värsta man kan vara är vit man. Satan vad skyldig man är till all världens ondska då.

 

Det roliga är att även ett inlägg som detta kan få folk att kalla mig både rasist och homofob utifrån en snedtolkning av några bisatser, vilket naturligtvis bara är nonsens. Det är konstigt att även sanning anses behöva beivran.

 

/Jakob

[jonkanon]

moder justitia är synnerligen blind :)

 

kanske skulle man göra detta till en bild, och lägga en orelevant text för att inte diskriminera de synskadade? Eller skulle bilden vara diskrimineringen och denna texten debatt?

 

Det finns oerhört mycket som absolut ska uppmärksammas, men som med alla saker som är till för att skydda människor så missbrukas det alltid av gaphalsar. De som känner personer som beslutar om anställningar lyckas alltid få sina absurda krav genomförda, och så får de fortsätta. Just lärare ska kallas hora, fitta, kärringsubba osv... men att tillrättavisa ett barn som gör uppenbart fel straffas med skadestånd och avsked. Men det är bara ett led i individualiseringen, för en tanke på samhällets kolektiv finns inte och det är var och en för sig själv.

 

Två grishuvuden utanför en blivande moské som är så uppenbart en handling av hat och bär ett budskap av dra åt helvete, är istället på sin höjd en nedskräpning i lagens mening och inget kan göras.

 

Men lagen är viktig, och när vi ändå gnäller... Varför i helsiket ska diplomater vara straffimuna ;)

[Blue Chip]

... Varför i helsiket ska diplomater vara straffimuna ;)

Den sista punkten är tämligen lättbesvarad. Det förhåller sig på det viset att man kan upprätta en diplomatisk förbindelse, ambassad, med ett land vars lagar ser annorlunda ut än vad som gäller i landet som har den diplomatiska förbindelsen. Under motsatt förhållande; att ambassaden lyder under landets lagar, så kan mängder med saker som är vardagsmetodik i ambassadlandet lagföras och ambassadören bötfällas eller fängslas. Det kan röra som om struntsaker som hur man är klädd och alkoholvanor t ex. Dessutom kan ambassadören syssla med grov kriminalitet, som t ex Raul Wallenberg gjorde då han skrev ut falska pass för att rädda judar under kriget, för att det ingår, eller påbjuds, i hans uppdrag hemifrån och/eller stämmer med hemlandets lag. Lägg till att ambassadören ofta har uppdrag att framföra åsikter och bud som inte alltid stämmer överens med vad som uppskattas i värdlandet. Budbäraren ska alltså undgå halshuggning.

Detta är en universell regel och det är nog åtskilliga dynamiska ambassadörer som tackat denna regel för sitt liv.

[Uppsala BildTeknik]

En till...: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=751571

[Blue Chip]

Uppsala; tack för dina länkar som har varit både insiktsfulla och lärorika.

Efter att ha talat med vänner och anhöriga som valt, och bortvalt, att gå på LHS utbildning samt en rad andra universitet har jag fått bilden att detta är korrekt - i alla fall inom vissa grupper och individer på vissa skolar.

Man häpnar.

[vilcans]

Det mest tragiska med allt det här är ju att högskolor och universitet egentligen bör vara en miljö där åsikter får komma till tals och diskuteras på något slags högre intellektuell nivå, och inte någon sandlåda för vilsna tonåringar.