När blir det ny scen?

[Swe__]

Okej, säg så här. fem personer kommer in i ett husdär de aldrig varit förut. de ska ta en rundvandring i huset. de går in i ett rum och fortsätter in i nästa rum. är det ett scenbyte varje gång de kommer in i ett nytt rum? för i såna fall kommer manuset se lite konstigt ut. typ

 

16 - Int. Vardagsrummet - natt

vännern kommer in i huset och ser sig omkring, går sedan vidare.

 

17 - Int. kök - natt

De kommer in i köket och ser en blodig kniv. anna får panik och springer ut igen.

 

18 - int. hall - natt

 

 

Ni förstår själva, typ 5 scener på en sida. hur fungerar det? för saken är den här också att jag tänker mig att kameran åker med in i nästa rum för att sedan byta vinkel från bakom dem till framför dem. hjälp.

[TomStac]

[citat=Swe__] hjälp.[/citat]

 

Jag vågar inte ge dig några konkreta råd, för då får jag bara skäll :)

 

Men det finns väl tillräckligt med information i denna tråd för att du skall kunna svara på frågan själv.

[Swe__]

[citat=TomStac]

 

Jag vågar inte ge dig några konkreta råd, för då får jag bara skäll :)

 

Men det finns väl tillräckligt med information i denna tråd för att du skall kunna svara på frågan själv.[/citat]

 

Kanske, men om jag går efter det här:

 

[citat=gorse]

Kan man filma hela rasket i ett enda klipp om man skulle vara tvungen? Om ja, då är det en scen. [/citat]

 

Så betyder det att det är en scen. men sedan har andra sagt att så fort man bytar kameraposition är det ny scen?!

[jbergman]

Swe__: Som TomStac säger så finns svaret på din fråga i tråden, och precis som du själv säger så är det olika bud beroende på vem du frågar. Så frågan blir istället vem du litar mest på.

 

Av din beskrivning att döma skulle jag säga att det är en och samma scen. Att dela upp det i separata scener gör att jag tolkar det annorlunda, som att det är tidshopp mellan de olika rummen, dvs att de inte ligger bredvid varandra.

 

Själv skrev jag för en tid sedan ett manus som till stor del utspelades i en lägenhet, och då struntade jag helt i att i scenhuvudet ange i vilka rum saker och ting utspelade sig. Det blev för snårigt att hålla reda på huruvida man behövde gå genom hallen för att komma till köket från sovrummet och liknande nonsens. Det var kanske lite drastiskt, men det skulle aldrig ens ha fallit mig in att göra separata scener för att någon går från vardagsrummet in i köket för att hämta en öl och sedan tillbaka igen. Det blir ju bara upphackat och nästintill oläsligt.

 

/Jakob

[TomStac]

[citat=jbergman]Så frågan blir istället vem du litar mest på.[/citat]

 

Eller så finns det helt enkelt olika sätt att skriva på och då får man väl välja en väg som passar en bäst.

 

Det bör dock tilläggas att jbergman har BETYDLIGT mer erfarenhet av manusskrivande än mig, så han är auktoriet i ämnet, inte jag. Själv har jag endast ett långfilmsmanus och ett kortfilmmanus i meritlistan.

 

%2$s skrev:

Att dela upp det i separata scener gör att jag tolkar det annorlunda, som att det är tidshopp mellan de olika rummen, dvs att de inte ligger bredvid varandra.

 

Man kan ju ta till ett KLIPP TILL för att markera ett tidshopp eller ett språng i rummet. Fast om kameran hade passerat genom alla rum så skulle jag personligen göra en scen av alltihopa.

 

%2$s skrev:

Själv skrev jag för en tid sedan ett manus som till stor del utspelades i en lägenhet, och då struntade jag helt i att i scenhuvudet ange i vilka rum saker och ting utspelade sig. Det blev för snårigt att hålla reda på huruvida man behövde gå genom hallen för att komma till köket från sovrummet och liknande nonsens. Det var kanske lite drastiskt, men det skulle aldrig ens ha fallit mig in att göra separata scener för att någon går från vardagsrummet in i köket för att hämta en öl och sedan tillbaka igen. Det blir ju bara upphackat och nästintill oläsligt.

 

Men var manuset tillräckligt informativt för att underlätta på inspelningsplatsen? Jag antar att du regisserade filmen också?

[Swe__]

jbergman - Ja, ,jag tror att jag också hoppar över att göra olika scener av det. av rent praktiska skäl. Dessutom ska jag regissera filmen och då krävs det ju bara att jag har koll på hur jag vill att det ska vara.

Tack

[jbergman]

[citat=TomStac]Eller så finns det helt enkelt olika sätt att skriva på och då får man väl välja en väg som passar en bäst.[/citat]

I en del fall är det givetvis så.

 

%2$s skrev:

Men var manuset tillräckligt informativt för att underlätta på inspelningsplatsen? Jag antar att du regisserade filmen också?

Ja, jag skulle säga att manuset är tillräckligt informativt, och regissören (som inte är jag) har inte klagat. Fast filmen är inte inspelad ännu. Manuset skickades runt till produktionsbolag tills vi fann en producent som gillade det, så hon skall söka pengar under hösten. Tills jag vet hur det går skall jag inte säga för mycket.

 

/Jakob

[Java ex Machina]

[citat=TomStac]Eftersom det i mina produktioner råder följande lag [manusförfattare=regissör] så har jag bara en kommentar: Jag skriver mina manus främst för en person, mig själv.

 

Jag ser på ett manus som en ritning. Skall man bygga ett hus måste ritningen vara detaljerad och ge noggranna anvisningar, annars blir ju huset helt fel i slutändan. Eftersom jag har ringa budget att leka med så måste jag i mitt huvud veta hur filmen skall klippas på manusstadiet; varje meter film måste vara noggrannt förberedd.[/citat]

Det är därför regissörer brukar göra storyboards (bildmanus) baserade på det skrivna manuset, men iom att du skriver åt dig själv spelar det ju som sagt ingen roll.

 

Däremot, om man vill skriva och sälja ett långfilmsmanus som man vill ska gå i produktion är det bättre att undvika sånt som är regissörens jobb, vem det nu blir.

 

så visst, det beror på.

[TomStac]

Den här och några snarlika trådar har varit mycket givande och lärorika för mig personligen. Innan har jag strikt följt en gammal skola som ser en ny scen med varje ny kameravinkel.

 

Har nu gått ifrån detta. Istället låter jag tagningar som uppehåller sig inom samma rum och tid utgöra en scen. Jag har behållt instruktioner för kameran men istället delat upp varje scen i underrubriker med bildutsnitt.

 

Resultatet är en kompromiss mellan gammaldags stil och modernt manuskrivande. Jag har också blivit ganska inspirerad av PULP FICTION och AMERICAN BEUTY, i det att jag använder mera radavstånd och luft i texten. Kamerainstruktioner utgör ett eget stycke. Scenbeskrivningar (scenografi och komposition) likaså. Handlingen och dialog får nu egna avsnitt, vilket (förhoppningsvis) gör manuset mera överskådligt och lättläst.

 

Jag förbehåller mig rätten att inte slaviskt följa "master scene" formateringen i den version som jag och den tekniska personalen skall använda. Det är dock mycket lätt att omformatera manuset i dagsläget till ett "master scene", för skådisar och medproducenter.