manus: The Adventures of Jack Hunter - Manuskript till ett pilotavsnitt

[AnonymousJ]

Hej!

 

Jag har skrivit ett engelskspråkigt manuskript från en TV-serieidé jag har haft sedan länge. Denna Tv-serieidé heter The Adventures of Jack Hunter.

 

Serien handlar om en mystisk man vid namn Jack Hunter. En dag vandrar han in i en stad långt ut i den amerikanska öknen, och utger sig själv för att vara stadens nya sheriff inför stadsborna. Det de inte vet är att han har en unik förmåga som kan överraska vem som helst. Han har de snabbaste fötterna i vilda västern, som gör att han kan springa lika fort som ett ångande tåg. Men hans snabbhet är inte det enda han hade tagit med sig till staden. Han bär också på ett hemligt förflutna, och denna förflutna förföljer honom vart han än går.

Genren är en västernkomedi med inslag av äventyr.

 

Det här är mitt första manuskript.

 

M.v.h. AnonymousJ

 

The Adventures of Jack Hunter Pilot.pdf

[Tolin]

Tänkte på den här gamla B-serien

 

Men i all ärlighet, stavningen, grammatiken och ditt berättarspråk på engelska lämnar en hel del att önska om man ska orka läsa igenom 70 sidor om en karaktär som genom hela manuset benämns som JACK HUNTER (THE MAN IN THE BLACK

LEATHERCOAT). Leather coat för övrigt särskrivet i engelska. Stort grattis till att ha skrivit ett nästan 2 timmar långt manus. Gäller bara att revidera texten ett par gånger.

[Désirée]

Formatet:

Det ska finnas en titelsida med det som du skrivit på översta raden, samt kontaktinformation. Jag kan förstå varför du inte vill ha kontaktinformation i detta sammanhang, men om någon skulle gilla ditt manus och vill göra något av det så är det lämpligt om det går att få tag på dig. Så, titelsida. (Om du använder Celtx finns det i menyn.)

 

Scenerna numreras i regel först när manuset ska produceras, men det är en mindre detalj.

 

Första gången vi möter en karaktär, sa dennes namn skrivas med versaler.

 

Om det är viktigt att markera hur en replik uttalas skriv:

THE RIDING TOWNSMAN

(yells)

Cassidy, we need you now!!

 

Karaktärer ska ha sitt namn från början, även om vi inte hör det sägas. Det blir bara förvirrande annars och ett filmmanus ska vara tydligt.

 

Jag uppskattar dock väldigt att du ändå har försökt att hålla dig till standardformatet och inte svävat iväg med egna fonter och annat sånt. Det ser övervägande snyggt och propert ut, vilket ger ett gott visuellt första intryck.

 

 

Skrivsätt:

Ett manus skrivs alltid, alltid, alltid i nutid. Du har en blandning av nutid och dåtid, som ”There were no sight of worries or whatsoever. [..] While the man slowly walks in to the town…” Skriv alltid om det som syns och hörs i bild nu.

Jag skulle säga att det största problemet med ditt manus är att det är skrivit för mycket som en roman. Det är bra med ett målande spårk när man skriver ett filmmanus, men det måste vara kort och kärnfullt och manuset bör vara luftigare. Tänk dig att en sida ska motsvara en minuts film, på ett ungefär. När man skriver så kompakt som du gör, blir det inget bra ”filmflöde”.

 

Ta det här stycket som exempel:

“The people in the town were living their lives as normal. There were people talking with each other about different stuff, children playing on the streets, riders on their horses, etc. There were no sight of worries or whatsoever.”

Vad är det vi ser om det står: “The people in the town live their lives as normal”? Ge oss en känsla för vilken era det är som vilka kläder de har, vad det är för hus m.m. Låt oss känna dammet och lukten av hästskit med en eller två korta kärnfulla meningar.

 

Leker barn på gatorna i en western-stad? Om människor pratar, skriver du ut vad de säger som dialog, eller så skriver du inte att de pratar. Måla en bild snabbt så fyller läsaren i resten med sin fantasi – dvs du behöver bara ta med det som avviker, kan man säga. Som att man inte behöver skriva att alla ser ledsna ut på en begravning, utan det räcker med att skriva vem som ler.

 

” Suddenly the townspeople noticed that the blackcoated man was on his way to the town, and everyone became quiet.” Här är typiskt romanskrivande. Du ska skriva vad vi ser, inte vad de i staden ser. Växlar vi till att visa den mystiske mannen, eller tittar alla i staden åt ett visst håll och ser något?

 

Att ange ”approximately 621 feet” är helt överflödigt i de flesta sammanhang och när du anger det med en sådan precition är det komiskt att du skriver ”approximately”. ”600 feet” är bättre, men som sagt, det behöver inte anges.

 

Ge varje karaktär av intresse en snabb beskrivning och gärna ett kortare namn än ”the man in the black leather coat” och ”the riding townsman”. Som The Riding Townsman som vi ser till häst första gången, utan att vi får en känsla av varifrån han kommit eller vem han är.

 

När han sen beskriver situationen för Cassidy så beskriver han det som vi förväntas ha upplevt redan. Sannolikt att han skulle säga så i verkligheten, men det här är film. Ge oss något som vi inte vet, som ”Charles’ killer just arrived to town.”

 

”Cassidy feels irritated.” Vi ser eller hör inte vad någon tänker eller känner. Det finns inte många sådana saker dock. I det stora hela är det visuellt.

 

 

Språket:

Det är ingen nackdel att skriva på engelska, för du får en betydligt större kundkrets. Tyvärr märks det tydligt att engelska inte är ditt modersmål. Här är det bara en fråga om övning och vara uppmärksam och lära sig. Lyssna och läs och ta gärna och lär dig engelsk grammatik från en bok om det. Det hjälper dig att hitta problem och lösa situationer som du inte har färdiga svar för. Det finns också hjälpmedel på Nätet, som Grammerly.com.

 

Skriv ”he walks” inte ”he begins to walk”.

 

“The man in the black leathercoat begins to step on the stairs towards the saloon slowly.” Det vill säga att han mycket långsamt lyfter foten upp mot första trappsteget. Förslag: ”The Mysterios Man takes his time up the stairs to the saloon.”

 

Det händer t o m att ett svenskt ord smyger sig in: “toward the bardisk”.

 

Dialogen känns inte riktigt kärnfull. Den känns pratig utan att leda någonvart.

 

 

Historien:

Jag får ingen känsla av att det här skulle bli något annat än en cliché-artad western. Dialogen med Patsy är kul, men är Patsy en naiv idiot eller så skicklig att han inte tror sig bli stjuten av mannen i den svarta läderrocken? Och den hotfulla skurken gör sig bara till åtlöje när han hotar med att stjuta och aldrig gör det. Man kan använda sig av clichér, men man ska veta att det är just clichéer och göra något av dem, som t ex i "the Quick and the Dead". Eller unvika dem helt.

 

Nej, jag läste inte färdidigt. Det beror helt och hållet på att manuset som helhet är svårläst med sina manusmässiga brister som jag beskrivit ovan. Det är ändå ett ganska långt manus.

 

Men, därmed inte sagt att något är dåligt. Om du tänker igenom vad jag skrivit, läser några filmmanus och funderar över hur du ska få fram essansen av vad du vill ha sagt och beskriva i kortare ordalag än du valt idag, så kommer nästa version av manuset att vara betydligt bättre. Jag hoppas du återkommer då.

[AnonymousJ]

Hej Igen!

 

Tack så mycket för råden! Jag har försökt att hålla mig till det ni har skrivit, och det känns som att manuset har blivit bättre sen senaste gången. Jag känner kanske att jag behöver göra några extra förbättringar på några ställen, men det känns annars som att jag är på väg någonstans med detta. Jag har skrivit mer i nutid och har försökt att skippa romantänket helt (behöver träna mera på detta så att det går bort helt). Framförallt har jag sett till att svenskorden inte finns kvar mer (om jag inte har förbisett någonting, men jag tror inte det). Dessutom har jag lyckats få fram en titelsida till manuset. Jag har också ändrat om några delar i manuset sen senaste gången, genom att jag har lagt till ny dialoger och tagit bort någon/några scener.

 

Jag behöver gå igenom flera engelskspråkiga manuskript. För tillfället har jag endast hunnit med att läsa ett manuskript, men kommer att läsa igenom fler när jag får tillfälle. Jag är också lite rädd för att manuset kanske är lite för pratigt fortfarande, men jag hoppas ändå att den är lättare att gå igenom än förra utskicket.

 

Här kommer det jag har skrivit hittils!

 

M.v.h. AnonymousJ

TheAdventuresofJackHunter.pdf

[John]

Hej AnonymousJ.

 

Först så vill jag ge komplimanger gällande omskrivningen (även om jag bara orkade läsa första sidan av båda manusen).

 

Tänkte att det kanske kunde hjälpa med lite konkreta exempel. Jag tyckte i alla falla att det hjälpte mig när jag började.

 

Du skriver:

 

EXT. WEST DESERT - DAY

It's a hot day on the american desert. The Sun is blazing,

and there's hardly any life in sight.

 

Mitt förslag:

EXT. WEST BALOOBA DESERT - DAY

 

An unforgiving sun fries the sandy dunes of the Balooba dessert. Unwelcoming, barren, and lifeless.

 

SUPERIMPOSE: Balooba Desert, Location Unknown.

 

JACK HUNTER, a bandit dressed in a black leather coat, not moved by the heat, walks... OCH SÅ VIDARE

 

Sättet jag skriver på kallas aktiv presens och är definitivt det bästa sättet att skriva manus på. Det är ett sätt som får oss att se det som bilder (väldigt matnyttigt för manus tycker du inte?)

 

Tänk också på att första gången vi ser en karaktär i ett manus så skrivs namnet alltid ut i versaler.

 

Ett annat tips för att få hjälp med engelskan är gratisversionen av grammarly - ett program som är grymt för att rätta engelsk grammatik.

 

70 sidor är också alldeles för långt för en pilot, 60sidor = 60 minuter är rättesnöret.

 

Lite läs tips:

http://leethomson.myzen.co.uk/Battlestar_Galactica/Battlestar_Galactica_0x01.pdf

http://scripts.tv-calling.com/script/amc-the-walking-dead-1x01/

http://www.pages.drexel.edu/~ina22/splaylib/Screenplay-Breaking_Bad-Pilot.PDF

 

(måste bara påpeka att Vince Gilligan - Breaking bad - har en tendens att skriva saker som inte ska stå i manus...)

[AnonymousJ]

Hej!

 

Tack för tipsen John. Jag laddade ner gratisversionen av grammarly, och den har hjälpt mig väldigt mycket med den engelska grammatiken. Jag har också kollat igenom manuskripten som du skickade. Framförallt har jag läst en lång bit av The Walking Dead, och ska fortsätta att läsa igenom den när jag får tid över.

 

Skickar här med en ny upplaga av manuskriptet. Den har blivit 58 sidor lång om man exkluderar titelsidan. Jag har försökt att skriva mer i aktiv presens, men jag behöver nöta mer på det.

 

Skicka gärna mer feedback! :)

 

M.v.h. AnonymousJ

TheAdventuresofJackHunter.pdf

[Désirée]

Vad jag är glad att du har fortsatt skriva på manuset. Det är avsevärt bättre språk- och formatmässigt nu.

 

Du använder lite väl många "suddenly" och dra ner på antalet adverb - de ord som beskriver hur man gör något - som "quickly". Amerikanarna anser adverb som en styggelse. I ett filmmanus kan jag hålla med, för man ska ge så lite direktiv som möjligt om hur något ska göras.

 

När jag läste den här frasen blev jag lite fundersam:

 

Jack stops in front of the town's saloon and THEE O.

HORSTMANN, a serious-looking horseman, secretly rides off

with his brown-colored horse toward the East Balooba desert.

 

Jack och Thee är i samma scen och Thee rider iväg i hemlighet. Hur då? Han gör det ju mitt framför ögonen på Jack.

 

Två karaktärer som heter samma sak är mer förvirrande i manus än det blir i film. Känns ganska onödigt om det inte ska bli någonslags återkommande gags av det.

 

Jag ställer mig frågande till alla clichéer. Är det medvetet som du har valt dem? Finns det något syfte? Är det en parodi eller komedi? Om du vill ha det anslaget måste du jobba mer på att det verkligen ska framgå att det är medvetet från din sida. Som det är nu vet jag inte riktigt om du saknar fantasi och är insnöad på hur skurkar och hjältar "ska" se ut i Westernfilmer, eller om du faktiskt har gjort ett medvetet val som du kommer att utnyttja.

 

Tempot i manuset får du jobba med. Du ägnar flera meningslösa minuter åt ett hostanfall och huruvida whisky var rätt bot. Tio minuter in vet jag fortfarande inte vad det hela handlar om. En som ser ut som en skurk kommer till stan och hjälten kliver in och frågar Vad står på? Jag saknar något. Någon form av spänning annat än från människor fördomar om vilka som är skurkar. Vem är hon? Vad är det för en stad? Det finns liksom ingen laddning. Inget som hindrar mig från att stänga av TVn och göra något annat.

 

Men om igen, jag är glad över att du jobbat vidare med manuset och du har gjort stora framsteg mot vad jag minns av den första versionen.

[AnonymousJ]

Tack för feedbacken! Jag ska använda mig av detta och arbeta med dem.

 

När det gäller clichéerna så är de medvetet valda. Detta eftersom jag vill göra Jack Hunter till en unik westernkaraktär. Vid exempelvis jaktscenerna så använder han inte hästar eller vapen för att jaga brottslingar. Han använder sig av sin övermänskliga snabbhet. Och för att visa det, så tänkte jag att omgivningen runt honom behöver vara lite stereotypiskt TV-Western cliché.

 

TV-serien ska vara en komedi. Jag är inspirerad av Anime-humor och den kan, enligt mig, vara pariodisk vid vissa tillfällen. Men serien ska vara en westernkomedi.

 

Karaktärerna med samma namn ska användas som ett återkommande gag i serien. Jag tänkte att man kunde introducera deras namn för tittarna i en framtida episod, men karaktärerna ska vara med i pilotepisoden.

 

Finns det tips och idéer på hur man kan göra det tydligt, så mottager jag det tacksamt.

 

/AnonymousJ

[Désirée]

TV-serien ska vara en komedi. Jag är inspirerad av Anime-humor och den kan, enligt mig, vara pariodisk vid vissa tillfällen. Men serien ska vara en westernkomedi.

[..]

Finns det tips och idéer på hur man kan göra det tydligt, så mottager jag det tacksamt.

 

Ett sätt är att få hjältinnan på sin vita springare mindre cliché. Öka kontrasten mellan dem, så att hon känns överdrivet normal och han konstig.

Man kan också skriva att han uppfyller alla clichéer för en skurk, för att markera att man utnyttjar clichéer. Men då får resten av den normala världen inte vara cliché. Man kan nästan svänga det åt anti-cliché med att hjältinnan trampar i en hästbajs, eller något liknande.

 

Har du sett "The Quick and the Dead"? Den leker också medvetet med western-clichéer, men den är inte en komedi direkt.

[AnonymousJ]

Ett sätt är att få hjältinnan på sin vita springare mindre cliché. Öka kontrasten mellan dem, så att hon känns överdrivet normal och han konstig.

Här är en ny uppdatering av manuset. Jag har försökt att normalisera henne mer och gjort honom mer konstig. Är det ungefär så här du hade tänkt dig eller behövs det mer kontrast?

 

Jag har minskat ner adverben så att det endast används i dialogerna. Har försökt att arbeta med tempot, men kommer att arbeta vidare med det. När det gäller "The quick and the dead" så har jag endast sett delar av den tidigare och kommer under helgen att titta igenom den.

 

/AnonymousJ

TheAdventuresofJackHunter.pdf

[Désirée]

Här är en ny uppdatering av manuset. Jag har försökt att normalisera henne mer och gjort honom mer konstig. Är det ungefär så här du hade tänkt dig eller behövs det mer kontrast?

 

Jag har bara läst igenom de första sidorna, men det kändes helt klart bättre. Mycket tydligare att du siktar på komik och medvetet utnyttjar clichéer.

[John]

Hej! Kul att du jobbar på! Prova att skära bort 25 till 50% av dialogen! Nu känns det som att du vill berätta allt. Det jag menar är - ta bort allt fluff och låt. Vissa saker vara osagda. Hoppas det hjälper nått

 

 

Skickat från min iPhone med Tapatalk

[AnonymousJ]

Hej igen!

 

Har gjort nya justeringar på mitt manuskript, så jag lägger upp en ny uppdatering.

 

M.v.h. AnonymousJ

TheAdventuresofJackHunterPilot.pdf