Jump to content

kortfilmsmanus - stumfilm


Fredrik

Recommended Posts

(åh va trött jag är nu, borde gått å lagt mig för timmar sen, men jag fick ju lov att läsa detta innan. ;))

 

Skönt flyt i texten. Syns att du skrivit en del. Har tyvärr inte läst dina andra manus/filmidéer.

"På en buss sitter JOHAN" tänkte jag iofs på, hur ser en "JOHAN" ut? Står det "JOHAN" skrivet på hans tröja? Det är väl kanske inte helt fel å skriva så ändå. Drygt av mig å anmärka på en sån skitsak, men du förstår vad jag menar. Tror det blir en superfin film. Har själv planerat att snickra ihop en stumfilm. Stumfilm är myyys!

 

Natti,

David

Link to comment
Share on other sites

Tack för kommentarerna även om de inte var så uttömmande, eh, lite sent på natten kanske.. :)

 

Man brukar sätta namn på karaktärer även om inte namnen framkommer i filmen! Rätta mig någon om jag har fel.

 

Och självklart kan människor i en stumfilm både prata och viska utan att vi för den sakens skull hör något!

 

Men kändes det som ni förstod vad filmen handlar om, eller är det för poetiskt (flummigt)?

Link to comment
Share on other sites

jodå, jag tycker handlingen har en mening! gör juh ingenting om man hoppar från morgon, dag och kväll på kort tid... man förstår det stora hela! men känner minna & johan varandra? träffades dom kvällen innan? hur kom det sig att johan hamnade på samma bänk vid samma tillfälle?

 

fundersam! eller är det bara ödet?

Link to comment
Share on other sites

Scen 1: Håller Minna händerna tätt framför ansiktet i öppningsscenen? I så fall är det ganska onödigt att skriva att hennes ögon är stängda, då man inte ser dessa när ett par händer är i vägen.

 

Scen 6: Om vi inte ser vad fotografiet föreställer, bör vi lämpligtvis se baksidan eller hur? När hon vänder på det får vi således se framsidan. Du skriver att hon vänder på det så att vi får se texten "TÄNK OM" på baksidan. Om fotografiet var vänt åt andra hållet från först början borde vi ju ha sett framsidan då. Byter du kameravinkel? Det framgår inte så tydligt i texten, utan det är mest ett direkthopp i händelserna. Kalla mig morgontrött (med all rätt ;)) men jag skulle ha svårt att tolka det.

 

Scen 10: Hur får vi som tittare veta att hon håller lösare i fotografiet? Börjar det glida i handen på henne till exempel?

 

Det var nog allt, i övrigt en väldigt bra film. Med lite schysst musik blir den nog alla tiders :).

Link to comment
Share on other sites

Tack för tankar och tips!!

 

Scen 1 har jag nu ändrat, jag insåg själv problematiken! (Dessutom skulle det vara svårt att se att det var samma Minna om man bara hade sett hennes häder framför ansiktet.

 

scen 6: jag skriver inte ut alla kameravinklar etc i manus, det är upp till regissören. Så här tycker jag man kan lösa det: vi ser en vid bild på Minna när hon håller i ett fotografi. Det är en så pass vid bild att vi inte kan se vad fotot föreställer. I samma ögonblick som hon vänder på det, klipper vi in hennes POV, och zoomar in mot orden TÄNK OM?, sedan klipper vi tillbaka till den vida bilden.

 

scen 10: här var du allt lite morgontrött, haha.. ;)

 

 

Jag har uppdaterat, ändrat lite, och förhoppningsvis förtydligat: http://www.mediaverket.se/film/manus/vingar.pdf

Link to comment
Share on other sites

Storyn är väl tydlig och klar tycker jag. Sen är den kanske inte min typ, så jag vill bara kommentera lite på hur manuset är skrivet.

 

Jag anser personligen att du borde skippa de kameraanvisningar du har, och hitta andra sätt att skriva det på. Speciellt om du tänker låta någon annan regissera.

 

"Vi ser..." inbjuder till ett distanstänk, vi, vilka vi? vi och dem? redogör istället för vad som faktiskt händer i scenen. Allt sker ju i presens.

 

fast att hon tittar in i kameran är helt legitimt att skriva anser jag. och stumfilm har jag själv skrivit, så det tycker jag absolut är befogat. så mycket skitsnack ändå nuförtiden. hmmm börjar bli gammal jag.

 

tjo,

 

jon

Link to comment
Share on other sites

Kameraanvisningarna har jag lagt till endast för att komma ihåg de då jag kommer att vara med och regissera, annars håller jag med om att de inte bör vara med.

 

Jag har, på en manuskurs, lärt mig att man med fördel kan skriva "Vi ser..." etc. Jag ser hur som helst ingen nackdel med det. Självklart handlar det om vi och dem.

Link to comment
Share on other sites

mors igen,

 

tänkte tillägga några rader gällande "Vi ser.." skrivandet.

 

Jag är själv utbildad manusförfattare på IHTV i gbg och anser att jag fått bra klarhet i manusskrivandet. Vad har jag då emot "Vi ser.."?

 

Att någon som Moodysson skriver "Vi ser.." är ju helt upp till honom. När man själv ska regissera sitt material så har man i stort sett frihet att utforma det hur fanken som helst. Man kan till och med skriva det i binärkod om man nu känner för det.

 

Men eftersom jag författar mitt material med syfte att låta någon annan regissera, kanske någon som jag ens inte känner, så vill jag att den människan som läser inte hamnar utanför berättelsen i läsandets stund. För om jag ger någon en anledning att lägga distans mellan sig och historien så inbjuder jag till kisspaus, sätta på kaffe, göra någon viktigare än att läsa vidare.

 

Det gäller att fånga läsaren som då gör sig sina egna bilder under läsningens gång. Om jag då har skrivit "Vi ser.." så anser jag att det kan reta upp en läsare och en potentiell köpare (detta gäller även tekniska beskrivningar).

 

För människor i den här branschen har ofta tämligen stora egon, vilket inte är något dåligt, men många kan tolka en anvisning som att någon försöker berätta för dem hur de ska göra sitt jobb. Och det kan i ett första skede få läsaren att aktivt leta efter saker att störa sig på, vilket i slutet gör att materialet åker i papperskorgen.

 

Många som läser manus, många som i utomlands men även vissa i sveas rike, läser 10 sidor. Är det inte fantastiskt bra på de första tio sidorna så anser de att det inte finns någon anledning att läsa vidare. Då blir det papperskorgen.

 

Tyvärr så är det ingen större status man har som manusförfattare så tills det har ändrats så är det tyvärr ganska otacksamt. Men detta är min personliga reflektion så om ni önskar bortse från vad jag skrivit så är det bara att göra det.

 

Tack för mig o ha det gott allihopa,

 

jon

Link to comment
Share on other sites

Nån som har läst "Secrets of film writing" av Tom Lazarus? Många tips på hur man trollbinder läsaren. Vidrör vissa punkter - ge fan i att vidröra andra. Betydelsefulla ordval etc.. Helt logiskt är den väldigt fokuserad på framgångsvägen i Hollywood, eftersom den är baserad på hans egen väg dit. Mycket matnyttigt trots att han ibland verkar uppmuntra till div. stereotypa skildringar - för att storfilmernas mecka vill ha det så. Bra läsning ändå.

 

Ur kapitlet "Scene descriptions from hell"

"Don't write 'we hear' or 'we see'. The reason? Everything that is spoken or heard in the script, we hear. Everything described, we see. It is the height of redundancy to tell us the obvious."

...precis som jonvision upplyste om.

 

Mvh

David

Link to comment
Share on other sites

När jag gick i skolan fick vi lära oss att inte upprepa oss eller skriva självklarheter när vi skrev uppsatser. Jovision har helt rätt i vikten att i varje ögonblick måste man hålla uppmärksamheten igång, driva berättelsen framåt. I synnerhet sen det är minst 25 år sen Hylands Hörna slutade och minst 15 år sen MTV invaderade våra vardagsrum. I dag byter man kanal som fort det blir dö-tid i mer än en minut. På gott och ont.

 

Men, jag tror inte heller att ett manus står och faller med om man skriver "Vi ser" men om det står så i varje scenbeskrivning så skall man nog se över sin skrivtalang, läsa en bok om skrivning. Där träffar Daniel huvudet på spiken. Finns det en kärna i berättelsen, en historia som lever sitt eget liv, då kommer resten att gå som en dans. Om historian fortfarande går att berätta om man slarvar bort en sida ur manuset, då behöver man inte leta efter sidan.

 

Jag som är totalt nybörjare inser snabbt att det är svårt, men bara på denna sajt finns så mycket goda råd och tips som är tusan så bra och jag kan läsa innantill. Där står det att man skall hellre skriva "vi följer huvudpersonen genom en korridor, viker av till höger till köket" än "Kameran gör en åkning genom en korridor, svänger höger och stannar i köket".

 

Jag skulle tro att det går nog precis lika bra att skriva "Huvudpersonen går till köket" om det inte är så att det finns nått viktigt korridoren för att berättelsen skall gå ihop.

 

Men som filmtittare har jag också märkt att det är många stora filmskapare som missar det viktiga i filmen, nämligen berättelsen. Jag är fortfarande övertygad om att man skall beslagta datorerna från Hollywood.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...