Simon W
Medlemmar-
Inlägg
1 895 -
Blev medlem
-
Dagar Vunna
2
Allt postat av Simon W
-
Musikindustrin är kanske inte likadan, men jag hade en polare som var med och vann rock-SM 1997 (Spencer hette bandet), med skivkontrakt som följd. Dom spelade in skivan och allt, men det var på ett litet tyskt bolag, som inte hade mycket att komma med vad gäller reklam och distrubution och sånt. Så det liksom självdog. Jag var vid den tiden låtskrivare, och hade tankar på att skicka något material till skivbolag. Jag snackade lite med polaren om just detta - ska man satsa på de stora bolagen, eller skicka till nåt litet, med större chans till kontrakt. Han sa typ "har man något bra, så sikta på de stora. De har budget att satsa med, och kontakter för hela apparaten". Kort sagt: De stora bolagen är alltid ute efter nästa succé, så om du tror att ditt manus är denna succé - satsa!
-
Knappast vad du kallar "blytung metal", men jag är ett stort fan av Dream Theater. Då vet du.
-
Precis, så vilken film/filmer har ett foto som inspirerar dig?
-
Lilla farbrorn. Ja, det är svårt, jag vet. Men du har mycket rätt i det du säger. Hans filmer är alltid monokroma på nåt sätt, liksom urvattnade vad gäller färgerna och ljuset - men samtidigt är det virilt, med tyngd. Man sugs in, som om man tittar på historien genom ett nyckelhål... typ. Jag är ju en som sätter historien främst, och måste då säga att Seven är den som mest påverkade mig - starka teman, snygg, med snyggt slut. Fight Club var helt hejdlöst kul och respektlös, en svart komedi egentligen (men kanske är den för lång). Panic Room tyckte jag dock var alldeles för tunn. Snygg, vacker, javisst, men det kändes som en yta för att dölja den, i mitt tycke, svaga storyn. Storyn påminde om Cujo... Men Fincher är absolut en favorit rent visuellt och stämningsmässigt. Ingen filmar mörker lika snyggt som han. Och kameran är mer än något som bara registrerar det som händer, utan den visar snarare. Lekfullt, fantasifullt, visuellt slående. Vet du, man blev lite sugen på en öl... :-) Vet du om han är på gång med nåt nytt?
-
Precis. Om man inte kan erkänna filmen som sin egen verklighet så bör man inte se på film. Midgård finns, dinosaurier finns, T-1000 finns. Lär er se det och ni har mycket roligare. Logiska luckor däremot... Dogma förresten. Trier ville väl att filmer skulle vara så "sanna" som möjligt, och hittade därför på dogmaprylen. Men det enda som är sant ifråga om filmer är väl ändå bara de KÄNSLOR som publiken upplever när dom ser filmen? Där finns det ENDA sanna. Själva filmen kan i sig inte vara mer eller mindre sann. Typ. För övrigt är Naked Space en riktig kalikon.
-
Point Break. Riktigt schysst klassiker. Gary Busey är kanon. Man längtar till sommaren...
-
En bra rysare? Bra rysare finns i alla rysarsubgenrer, så det är svårt att säga vad som specifikt utmärker en bra rysare. Det är ju bara att studera de bra filmerna inom de olika rysartyperna och inspireras. Svag huvudkaraktär/övermäktig motståndare är väl alltid gångbart. Sen är det bara att applicera detta i valfritt sammanhang. Flicka som inte kan bli fri från sin döda tvillingsyster, ser henne i speglar... Jägare skjuter en tidigare okänd art av varg/vildsvin, artfränderna sluter upp... Labil kvinna på blodbank gör privata uttag till sin mystiskt sjuke son (som självklart är helt frisk)... Där har du några uppslag. Sen är det bara att skaffa stålar, trovärdiga skådisar (som sagts), schysst kamera, och till sist slita blod, svett och tårar för att få ihop allt.
-
Hörrudu det DÄR var en lång mening! För övrigt var Shelley Duvall (hon som spelar frun) totalt utstressad eftersom hon sattes under enorm press av Stanley Kubrick. Därav det övertygande spelet.
-
Det iofs Tja, jag har väl den ovanliga turen att ha en stödjande fru. Hemmet är min lugna vrå i tillvaron.
-
Någon speciell aspekt av Finchers filmer? (Tycker också han är KANON!)
-
Star Wars ep. 4 förstås Håller med om Delikatessen
-
Åhå, där ser man. Dr. Stranglove är nog topp tio, kanske topp fem, för mig. En glimrande satir. Kanske en åldersfråga? Jag är 33. Men självklart, alla tycker inte likadant. Respect.
-
Jag skulle stoppa in ett "skelett" av ståltråd ,så den får lite stadga, och sedan grov sand runtom.
-
Okej... Jo, Pirates hade lite flyt, men alltför många pauser i storyn bara för att få plats med balla scener. Jag menar, scenen hos kannibalerna var typ en kvart för lång, fäktscenen i vattenhjulet/skogen/på stranden tog typ tjugo minuter, och samtidigt gnällde Kieras karaktär om mäns allmänna dumhet (bara för att de två sidekick-piraterna ska kunna sno kistan), när hon nog hellre borde ha gett sig in i striden (som vore mer logisk hennes karaktär) eller sett till att vakta kistan. Norrington kom in alldeles för sent för att spela så stor roll. Bootstrap Bill borde ha spelat större roll. Storyn var otydlig - vad var det med Davy Jones hjärta egentligen? Visst, karaktärerna hade inte mycket koll långa stunder, och då kändes det som att inte filmen hade det heller. Och scenerna med Kraken som bara fortsatte. Dessa scener hade gott om killing strikes. Men Kraken kom igen, på nya maffiga sätt, bara för att regissören hade en massa visuella darlings. Kill your darlings istället Visst filmen var döläcker, men den var inte lika bra som dess succé.
-
Pirates 2. Effekter gör ingen film. Storyn måste ha visst flyt och logik trots allt.
-
Vad är anledningen till att inte sitta hemma? Inspirerande miljö? Lyxigt fika? Högre raggpotential? För mig är distraktioner det sista jag behöver när jag skriver. Men det är jag det...
-
Spielbergs från 1971?
-
Demolition Man Tönt-tuff rulle som kräver mycket distans, och som faktiskt blir riktigt underhållande om man har det. Onelinersfrossa.
-
Rent konstnärligt/hantverksmässigt alltså. Om du ser dig som regissör - vilken film motsvarar ditt mål. Om du är intresserad av klippning, manus eller foto...? Jag, som ser mig som manusförfattare, håller Magnolia högst. Manuset är underbart, de teman som tas upp, formen. Precis SÅ önskar jag att jag kunde skriva en vacker dag...
-
Du har rätt, antar jag. Men äras den som äras bör, tänker jag, och ärar manusförfattarna högst. Även inom film.
-
Och visst är det i regel manuset som gör att en producent vill satsa och göra film av det?
-
Precis. ... så härmed ska jag sluta komma med en massa dumma förslag på story. :-)
-
oj, det blev typ två gånger (trodde det blev nåt error först...) :-]
-
Håller med dig. Vill bara att han skulle fundera lite hårdare...
