Simon W

Förvisso, men... Ja, vadå? Jag förmodar att du har rätt. Manuset säljs en gång, därefter är det en film som säljs. Men en film är så gränslöst avhängigt sitt manus, så det känns som att det borde synas mer i deras ersättning... eller nåt. Knepigt, det här. ;)

Ja, girighet är väl något av ett signum för filmbranschen (Hollywood), så varför inte manusförfattarna också? Okej, deras krav kanske inte till punkt och pricka kan uppfyllas. Det är grundtanken jag står bakom - ersättning varenda gång deras manusprodukter nyttjas.

Ifall ni inte vet vad den förestående hollywoodstrejken handlar om... Tankar? Jag för min del står bakom deras krav. Hmm, jag kanske ska gå ut i sympatistrejk... :)

http://www.variety.com/article/VR1117975641.html?categoryid=13&cs=1 http://www.empiremovies.com/

Ursäkta mig, men jag glömde att du påpekat detta när jag var i utkaststadiet. När jag skrev manuset var jag mest bara inriktad på att ersätta Las Vegas. Samtidigt känner jag nånstans att det vore synd om huvudpersonen är den som ”faller”. Det är självklart tänkt att Joppe är huvudperson. Han är också den som liftar – pank, blöt, beroende av andras hjälp. Mikael har ett välbetalt, framgångsrikt jobb, dyr bil, fin klocka (den dyra klockan glömde jag nämna i början av manuset). Men samtidigt är Joppe rik, eftersom han kanske mer än Mikael uppskattar det faktum att han är pappa. För Mikael kanske barnen och frun snarare är ”statusprylar”… Tanken var att Mikael, med ekonomisk trygghet, faller, medan Joppe, den ”själsligt rika”, inte lockas alls av spel och dobbel. Denna grundtanke gör att jag känner lite motstånd till att Joppe är den som faller. Kanske borde byta och göra Mikael till huvudperson, helt enkelt... Jo, jag är lite kluven. Å ena sidan tyckte jag det var spännande att skriva en ”lägereldshistoria”, om hur illa det kan gå om man spelar kort med självaste speldjävulen… Å andra sidan tyckte jag det vore ganska ruskigt om också Joppe till slut blev fångad i (spel-)djävulens klor, till följd av ett lömskt trick. Skulle nog helst vilja renodla speltemat, men måste nog göra om slutet då. Ska fundera på hur jag ska införliva Joppe mer i storyn. Av nån anledning är det ändå han jag vill ha som huvudperson. Writing is rewriting. ;) Tack för dina kommentarer!

Staffan Westerberg förstörde inte min barndom på något sätt (är född 73). Han var bara skum och kul på ett mysko vis. Att påstå att "han förstörde min barndom" är bara en ball, spetsfundig kommentar, riktad mot hans lite annorlunda karaktärer. Nej hörni, Dr Snuggles förstörde min barndom! Komma där och flyga med paraplyt, och talande hus och katter med skum röst. Kan det bli mer drogliberalt?!

Jo, det har du rätt i. Glömde det. Tycker du det? Något specifikt som bör ryka i så fall? Åhå. Jag har hört annat. Men jag håller med om att det du föreslår är lämpligare. (Synd att jag måste förklara... ) Jag tänker mig att huset är en omedveten vilja, ett obestämt mål hos Mikael. Så, ja det är "något magiskt som Ben kastat över honom, som styr han mot huset". I och med att Mikael förlorat ägodelar till Ben, och i och med attatt Mikael inte får chans att vinna tillbaks grejorna och pengarna där på vägkrogen - däremot nångång i framtiden. Därigenom var Mikael fast. Han hade haft "tur" och medgång i början, hade berusats av den. Sen gick det åt skogen. Men Mikael minns starkt hur berusningen kändes, och vill nå dit igen. Därför hittar och når han till huset (kanske utan att veta att det ens fanns). Se huset som en magnet för de förtappade, förstadiet till helvetet (speldjävulen och djävulen är nog en och samma). Folket bara spelar, berusar sig i medgångens svall. Ger och tar. Som jag ser det är alla folk därinne fast, fångna... bortsett Ben, och kanske Lilah, och Portvakten. Folk vill inte lämna huset, därför kan de inte. En god idé. Ska fundera på det. Som sagt så ser jag speldjävulen och djävulen som en och samma. Joppe kom till huset eftersom Mikael drogs dit. Joppe lockades inte av spelvärlden som fanns därinne, kände snarare avsmak. Han försökte istället rädda Mikael (kanske prata allvar, kanske dra ut honom). Joppe flyr, men ”huset” är inte klar med Joppe, utan vill fånga honom också. Första gången han kommer tillbaka ser han lössläppt partyliv, något som Joppe troligtvis känner igen från tiden han var på en studentfester i Lund. Flirtar, sprit, vackra unga människor, disco, partaj. Schysst värre! Men han anar oråd, och sticker igen. Sista gången han kommer till herrgården så har huset iklätt sig det som Joppe eftersöker (jag funderade att ha Frida och barnet i villan, men det kändes för otroligt). Huset lockar hem honom med något Joppes hjärta bultar för. Vad som händer efter att dörren stängs kan man bara sia om… ;) Där ser man. Jag tycker väl att jag har en tanke bakom allt. Jag vill dock inte vara för övertydlig i manuset, utan det ska vara lite tvetydigt och mystiskt. Men kanske bör jag skärpa till det lite, göra det lite tydligare. Tack för dina kommentarer! Guld värda.

Pavlovs hund Dag 1 Jag ringde i en klocka -> Hunden fick mat Dag 2 Ringde i en klocka -> Hunden fick mat Dag 3 Ringde i en klocka -> Hunden fick mat Dag 4 Ringde i en klocka -> Hunden fick mat Dag 5 Ringde i en klocka -> Hunden fick INTE mat. Den dreglade TROTS att den inte fick mat! Heureka! Pavlovs katt Dag 1 Ringde i en klocka -> Katten gick iväg Dag 2 Ringde i en klocka -> Katten var inte hungrig Dag 3 Ringde i klockan, men katten höll tassen mot så att det inte lät något Dag 4 Försökte ringa i klockan, men katten hade tagit batterierna Dag 5 Katten ringde i klockan -> Jag åt.

Vägen Hem, manus version 1 (31 sidor) Samma story som tidigare, men med ett annat slut. Joppe får lift av Mikael. De tar in på en vägkrog, och träffar där en mystisk man som intresserar sig för Mikael. Efter detta möte förändras resan totalt. Läs gärna och tyck till. Skulle uppskattas mycket! Titeln är fortfarande en arbetstitel. Om någon har ett titelförslag - varsågod! :)

Och jag som trodde du behövde hjälp med Apu...! ;)

Jag skrev det i inlägg 18... ;)

Får du ha musik i mp3-spelare eller liknande? Jag skulle inte stå ut en dag om jobbet var så trist, och jag inte fick ha musik.

Asch. Ibland så kan ganska kassa filmer ändå ha något som man fastnar för, medan "bra" filmer ibland kan vara totalt ointressanta. Ingen absolut sanning, bara något jag tolkade in i hur du uppfattade Pan's Labyrint. :) Precis. Varför heter det "Pan's"? Ja JAG såg ingen liten flygande grönklädd pojke nånstans... Dom kanske tyckte att "Faunens Labyrint" blev för svåruttalat för... för de som var för små för att se filmen...? Tycker också Wotw är ruskigt läcker och fascinerande. Allt är kanon utom det viktigaste - personskildringarna... men det kan vi ta i en annan tråd. ;) Jo. Jag var ju också ganska fett ironisk. :e

O fan. Nog har man väl anat att det är människor nånstans som plockar ihop pallarna med våra beställningar... men man har nog inte kunnat ana hur det är att ha det som enda syssla. Fy Fagerlund. Själv tycker jag det tråkigaste med jobbet på ÖoB är att just beställa, och att sedan pricka beställningarna. Tradigt... Men det är nog ingenting om man jämför med hur det är för dom på huvudlagret, som ser till att beställningarna blir som de ska, på respektive pallar... Huga! Grattis till att du tagit dig loss, och grattis till dealen! Hoppas kroppen läker.

MYCKET bra beskrivet!! Håller med tillfullo!

Hmm. Snart har vi inte en kotte som vill jobba på lager om ni fortsätter med eran snudd-på-uppvigling. Fan, våran lager-Magnus får INTE sluta! Eller är det bara ICA som har astråkiga lager?

Du kanske är en hjärtlös jävel som tycker barns fantasier är fuckin' waste of time!!? :D Det är lugnt. Trots att alla förutsättningar finns, är det inte alltid man gillar resultatet. Och tvärtom. :)

Kikade på klippet nu, och det ser schysst ut :D. Hoppas bara storyn blir mer än "springa omkring och skrika, samt bli slaktade". Hoppas...

Google... http://www.polishposter.com/ Visst. Schyssta.

Nej. Om du läser en bok högt, och det står "Charles tog fram en flaska med apelsinjuice", så säger du väl ...joos, trots att det "stavas" juise? Eller hur? alltså kan du skriva som man stavar. Det är det jag menar med att man inte ska skriva som man uttalar ord. Att skriva som man talar är att inte skriva (en tolvårig flicka, till sin klasspolare): "Nämen, oj vad trevligt och spännande det ska bli att börja på en ny skola, Putte!"

Som sagt. Skriv som man talar, inte som det uttalas.

Nej. Man skriver ju inte "Nejj, hann kåmm ock tog minn klåcka!", utan som det stavas. Stava som du vill så länge det är inom vedertagna gränser. Skriv som man talar, inte som det uttalas. En gång för alla: För tusan. Det heter "Var är de?", INTE "Var är dem?" "Dem" används tex: "Ge den till dem!" de = dom, i talform dem = dom, i talform... Använd alltså "dom" om ni är osäkra - i dialoger, i skrift, i dagligt tal. Men kanske inte i svenskauppsatser...

Tycker denna film är bland det bästa jag sett senaste åren. Så stark, poetisk, välgjord och välspelad. Väldigt bra story, som har barnet i förgrunden. Underbar art direction och smink! Får inga Shyamalan-vibbar alls. Alldeles för visuell. Tycker musiken kompletterar bra, och fastnar! Särskilt huvudtemat, den ordlösa vaggvisan (kan utan problem nynna temat, trots att det för närvarande är månader jag såg filmen). Vacker musik, i fas med filmen.

Tänkte bara skriva och säga att jag håller på att skriva manus nu (dom har just kommit fram till vägkrogen). Det känns väldigt inspirerande att skriva detta manus - troligtvis beroende på det ovanstående meningsutbytet kring outlinen. Jag antar att man tjänar mycket på att skriva (alltså SKRIVA, inte bara tänka ut) en outline eller ett synopsis innan man sätter sig och skriver manus, och kanske som i detta fall, be om tankar kring outlinen. Jag ser det som väldigt inspirerande iaf. Jag brukar ha ganska lätt för att komma på titlar, men i detta fall är det just nu lite trögt. Så om någon har en schysst titel att komma med, så varsågod! (Titeln får gärna vara enkel, kraftfull, men inte övertydlig. Engelska kan funka). EDIT: Jag har ett annat slut nu, men det får ni läsa om i manuset. Kan bara säga att Las Vegas har skippats.

Ja, jag vet inte direkt vad jag ska välja mellan "bu" eller "bä"... Men jag kan säga att jag gillar vad jag sett hittills! Predalien ser helt ok ut och, som jag skrivit tidigare, så ser jag fram emot filmen. Det jag sett i trailers och bilder verkar vara mer åt samma håll som original-Alien. Kanske mer gore, och det kan ju funka om man gör det på rätt sätt, med en väl underbyggd story. Jag tror och hoppas på mer nerv. Tät, klaustrofobisk skräck. Känsla av undergång.