Team_fagott

Hmm.. Kan kanske bli bra. Känns rätt hoppfullt iaf.

Synkronisera.. alternativt klicka på ipoden (ska dyka upp i listan till vänster om den är ordentligt inkopplad) och bocka alternativet "använd ipoden som hårdisk" så kan du dra och släppa

Haha! Gillar dom starkt. Du borde ta och jobba vidare på dem, förstärka konturere och färglägga i photoshop t.ex.

Öl+Super 8 låter som ett vinnande koncept. Inget är omöjligt. Hur ställer man in skärpan i Beaulieu igentligen? Är det split image?

oups. Nu får jag smaka admins ris igen :l

Oho. Jag då kan man inte klaga på kameran iaf :D Super 8 : ornas drottning... Lägg gärna upp mer klipp framöver så vi får se vad du lär dig ;)

Det inbyggda 85 filtret fungerar utmärkt. Gjorde du notch-hack i kasetten så att det säkert aktiverades?

Du verkar ha haft problem med exponeringen. Vad använde du för filter (85 rek för 200t)? Skärpan är ganska dålig stundtals. vad har du för kamera? Svårt att få skärpa? Något jag äntligen lärt mig (:P) av tidigare erfarenheter är att p.ga att filmen inte ligger särskilt still så är det extra förödande att inte använda staiv/steady när man filmar på s8 +Härlig stämmning bitivs (Särskilt "skräckbilderna") +skön sljudläggning +Film rockar

Jag orkade 55 sekunder.

OP5: Exakt. Jesus Camp är obehaglig Andra bra filmer är: Solider girls (Mike Broomfield) och Michael Moores debut Roger & Me. Märkligt att ingen nämt helt underbara mästerverket "Plötsligt i Vinslöv" edit: För att inte tala om helcaharmiga "Snickeriet" http://www.youtube.com/watch?v=tnfEx7yg1v0och "Jag vill se ut som Gregory Peck" är också fin och rolig

Ovanligt lång vecka.

Givetvis, om man hittar på så gör man ju inte en dokumentär utan en spelfilm eller något annat (Mocumentär?). Naturligtvis ska en journalist som gör ett reportage sträva efter att spegal verligheten i den mån det går. En journalist kan göra dokumentärfilm, men det betyder inte att det är samma sak som ett reportage. Det kanske är lite där i problematiken ligger att båda parter har svårt att skilja på vilket som är vad och vise versa. Att fångar utsätts för fysisk smärta må vara ett faktum. Naturligtvis också förkastligt. Men sättet det det berättas på är högst personligt å filmaren. Janne Josefssons näms (han är Folkpartist för övrigt) i tråden. Frågan är om det hör hit då han inte utgett sig för att vara dokumnetärfilmare utan reporter (JOURNALIST). Det är en väldig skilnad (Dock inte sagt att ajg anser att Janne alltid är så ärlig som han borde)

Hinner inte med något långt svar nu,. Naturligtvis finns det sanning ur viss mening , men vet du en sak. FILM ÄR INTE VERKLIGHETEN. Men en film om tortyr kan inte vara objektiv hur gärna man än vill . När du klipper berättar du den ur ditt perspektiv (näramre sanningen kommer du om du bara filmar vidbilder och aldrig klipper ett enda klipp i en scen, glöm inklppsbilder och ljudredigering) , det går inte att undvika. Sedan om du vill klippa den helt opersonligt och utan någon som hellt konstnärlig frihet är upp till dig (ala´tv4 dokumnetär, för den skens skull inte objektiv) Det finns inga objektiva skildringar i varken, text, musik, film, nyheter,reportage osv. Du lurar bara dig själv. Googla på von tirers dokumnetärfilms mainfest. Hans mainifest k. går ut på att man inte får klippa i filmen, man får bara korta av scener, detta markeras med 10 svartrutor mellan varje klipp,ingen ljudredigering eller musikpåläggning får förekomma, naturligtvis inga närbilder då dessa används för att förtydliga och förstärka. Dokumnetärfilmerna raw youth och United states of afghanistan bygger på detta koncept. Är dessa objektiva? Knappast, och jag gissar väll att det är det `von trier försöker visa. Du msåte vara medveten om att i ett sötrre dokumnetärfilmsprojekt använder man ibland kanske 1% eller mindre av råmaterialet. Det går inte att berätta subjektivt. För det första väljer filmarna vad dom vill skildra, var dom filmar och när. För det andra. Filmen raw Youth är 90 min lång (tv versionen 58) Råmaterialet? 300 timmar. Vad fick vi inte se? Vad valde filmaren att visa? Nu har ju inte den filmen nnågon ladding på detr viset (den handlar om en skolklass i norge) Men vad man gör i filmen är naturligtvis att man visar när det händer saker (Roliga och tråkiga) i klassen. Folk uppfattar detta som att det "händer mycket i den där klassen" Trots att man klipt ner ett år till 90 min.. 1+1 blir två. Det matematik och inte berättande. '' edit: Det är alltså inte von trier som gjort filmerna utan manifestet

*generad* hehe tack ska du ha. Jag har svårt att se deGers filmer som "snabbproducerade" jag gillar dom, glimten i ögat samtidigt som dom har ett bäckmörker. Brnslig och navistiskt bildspråk. Jo jo, kanske det. Sedan om det är dokumentärfilm eller inte kan man ju tvista om i evigheter. Det viktigaste är ju att man gillar dom. Ibland tycker jag folk har svårt att reda ut begreppen En dokumnetärfilm=En subjektiv tolkning av filmarens/Berättaresns verklighet Ett dokumentärtreportage= Et försök att beskriva ett händelseförlopp eller en företelser. Det finns ingen mening med att försöka vara objektiv (Om man inte skildrar nyheter naturligtvis), då lurar man bara sig själv och publiken. Det finns ingen sanning (Naturligtvis menar jag inte att man kan fabrisera )! Men var går gränsen? Högst personligt menar jag. Det enda sättet att få en egen tolkning av verkligheten är att själv uppleva den. Allt annat är filmarens verklighet. Så varför inte göra sinn berättelse så personlig som möjligt. Problemet har väll kasnke varit , genom histroien att folk missuppfattat begreppet (Kanske har vi filmare inte varit tydliga nog?) edit: Jösses vad min språkbegåvning sjunker när jag är trött.

Med kameran som tröst Mormor, Hitler och jag Underbara och underliga filmer av Carl Johan de geer

"Själen är större än världen" Köp den idag! Sjukt vacker(!) film om Ricky Brouch (Även för oss sporthatare) (Edit: Heter shine on us på engelska) Riktigt mästerverk!

Ett anständigt liv Roger & me Den andra stranden

Jag har precis blivit bestulen på en minut av mitt liv. :(

Jag tycker att den helt klart verkar vara i klass med göta kanal 2, så varför inte.

Jag är pro-pretto ;) Föresten handlar det inte för mig om att det görs för få filmer med buskap eller mening, eller att dom är för lättsmälta. Jg ser gärna en skön rysare,komedi, action eller splatter. Det som saknas är själ och hjärta. Det är inte bara inom filmen. Vi ser det överallt, i media och TV, matkultur, musiken, litteraturen, i politiken och i vårt samhälle i stort. Håller vi på att bli en bunt dekadnta hjärndöda zombies?

En förlorad generation?

He. Jo jag hörde det. Ser fram emot att se mer. Lycka till!

Folk avfärdar lätt saker dom inte förstår som konstigt och pretto. Slappna av för sjutton! Man behöver inte förstå allt för att uppskatta ett verk! Man kan om man vill söka information i efterhand, tolka ett spån i taget. Om man vill. Man behöver inte alltid förstå tanken bakom en låt, tavla eller random konstverk/hantverk för att älska det. Njut av skådespeleriet, bildspråket, musiken, hantverket, stämmningen, atmosfären. Resten kommer. Lite i taget. Inga krav.

Underlig. Två saker som störde mig. 1. Sepakerrösten, otroligt fånig -ta bort den helt, folk kan läsa.. 2. När jag ser texten "två Gangsters" förväntar jag mig att se två gangsters (eller busungar) i nästa klipp , inte några ryggar på avstånd på en skolgård (Du kunde lika gärna visat en burk marmelad)

Jo. Titta på minen precis innan klippet tar slut. Ser det inte ut som en ironisk min?