manus: Arvet Part 1 och Part 2 totalt 184 sidor.

[bylletski]

Detta är ett thriller manus och det handlar om Martin som har en skuld till Beznik och nu måste Martin ta sig till sina släktingar för att komma åt deras pengar.

 

Jag kan inte sluta längta efter feedback! Jobbat med det i 5 månader nu!

 

Manuset: GONE!

[bylletski]

Hm... Jag är medveten om att manus är på många sidor, för många sidor. Fast frågan är om någon har orkat läsa ännu och har lust att komma med feedback. :)

[Gäst Fesley]

ms word OpenOffice

[bylletski]

Har inte haft någon tid att göra någon synopsis eller outline ännu. Men du kanske vill läsa de 10 första sidorna och se vad det ger? Om det ger din uppmärksamhet så kanske min onda plan funkar att du fastnar och inte kan sluta läsa :)

[hola]

Har läst de första 50. Verkar vara ett riktigt ambitiöst projekt. Kul. Jag gillar familjedramer med thrillerinslag.

 

Största problemet för mig är att jag inte gillar Martin (han kastar t.ex. av en stackare från en moppe helt samvetslöst för att slippa sina förföljare). Kanske är det din plan att han ska vara ett svin men i så fall måste du hitta någon annan anledning för oss att bry oss om hur det går för honom. Ett annat problem är att han inte har något problem. Beznik gav honom 3 år att betala tillbaka pengarna, och i den repliken försvinner spänningen. Och trovärdigheten. Skulle absolut ge honom en kortare tidsfrist om jag var i dina kläder. En vecka max. Sen vill jag se att hotbilden är på allvar. Låt Beznik skada honom ordentligt.

 

Gillar jag att han är ett svart får som måste ta kontakt med familjen, tyvärr försvinner mycket av den potentialen när han inte visar någon egentlig ånger, nervositet eller rädsla för att återkoppla. Konflikter som uppstår verkar inte bekomma honom alls. Det borde dom göra, där finns mycket drama att skapa. Tycker du borde ta vara på det.

 

Allt väl

/Ola

[bylletski]

Tack där. Du vet storyn Erik berättar i början? Den är falsk. Erik är också ett svin och om du läser slutscenen så kommer du få reda på sanningen där! :) Det var Erik som mördade Karin för att hon inte vill gifta sig med honom. Det var Erik som fick Martin att försvinna och det finns självklart anledningar för Martin att ta dö på hela sin familj.

 

EDIT: Jag menar vad ska Martin göra annars. Han har ju inget val för han kan ju inte ta lån från någon bank eftersom han är underhaltig ekonomi.

[bylletski]

Hej. Jag undrar om det är någon som har hunnit läsa och vill komma med feedback. :)

[bylletski]

Någon mer som har feedback?

[bylletski]

Någon som har lite mer feedback? :D

[Désirée]

Eftersom du frågat mig personligen om jag kan tänka mig att läsa och ge feedback så... (beklagar att det dröjt, men jag har inte riktigt hunnit med)

 

184 sidor känns spontant för långt, som flera redan påpekat. Det kan vara välmotiverat att ha en såpass lång historia, men så långt som jag läst har jag inte fått det intrycket. Scen 2 t ex är en minut lång, när det spontan känns som 30 sekunder skulle räcka - tips: klocka en motsvarande scen i några filmer någon gång.

 

De två första sidorna

Det kan vara bra att kunna tala om vad man har tänkt sig med projektet, men i regel skulle jag säga att manuset ska stå på egna ben. En intresserad producent kan vara intresserad av att lyssna på dina idéer, men det finns en överhängade risk att två sidor med framtidsplaner och tänkta skådespelare kan vara avskräckande istället.

 

 

Beskrivningar

De är i regel lite för omständiga och detaljerade för min smak. Jag gillar inte "Vi ser", men det är min personliga åsikt.

 

Omständiga och detaljerade? Exempel, första scenen: du beskriver lagerlokalen med lådor, hyllor, pallar och truckar. Egenligen hade det räckt med att säga att de är ett undanskymt hörn i en lagerlokal och lämna resten åt filmteamet. Det spelar ju faktiskt ingen roll om det kör en truck eller om det är lådor, paket, påsar eller burkar på hyllorna.

 

Eller scenen där Martina sätter en gryta med vatten på en av spisens plattor, sätter på lock och sätter på spisen. Nöj dig med att hon kokar upp vatten på spisen. Detaljerna här är inte viktiga.

 

Sedan skriver du "ett par albaner". För det första, hur syns det att de är albaner? För det andra, är de sju stycken du räknar upp med namn. Vi kommer inte att kunna hålla ordning på alla underhuggarna, så nöj dig med två eller tre som kan vara återkommande.

 

Skippa POV-beskrivningarna. Återigen, de är inte viktiga för att berätta historien vad jag har kunnat se.

 

Hur vet vi att Erik skriver på ett testamente?

 

Bondgård i skogen? Hm... Du behöver fält för djur och åkrar till foder. Bondgårdar ligger inte i skogen. Gamla torp kan ligga så, torp som inte tillhör bönder. Men denna bondgård är alltså byggd 1960? Känns välidgt sent. De flesta bondgårdar har äldre anor än så.

 

 

Story

Martin blir slagen på gränsen till döden och sen reser sig och slår tillbaka? Tror inte det. Hade han kunnat det skulle han gjort det från början. Och ingen klarar att bli misshandlad och sedan resa sig upp och slå tillbaka som om inget hade hänt, förutom filmer från 80-talet.

 

Helt plötsligt får han tre år på sig att betala med fem miljoner i ränta för varje år? Nja... Det känns för långt och för dyrt. En vanlig dödlig som lånar på det sättet, borde inte låna de summorna - och ingen lånar ut om de inte tror att de kommer att få tillbaka sina pengar. Så, jag börjar genast tänka på vilken typ av affärer han är inblandad i. Droger? Porr? Vapen? Få av dem kommer att få mina sympatier.

 

Och så har vi Erik som inte vill att Martin ska få ärva. Tja... Taskig, oförstående pappa. Det kan funka. Men varför ger han inte barnen sin arvedel innan han dör, så behöver inte Martin ärva mer än sin del av det som är kvar. Dessutom är det bara hälften som bröstarvingarna har rätt till. Så Martins del kan bli en tiondel som minst.

 

Det är en myt att schackmatt kommer ur tomma intet om man inte är väldigt oerfaren som schackspelare. I regel ser man det minst tre drag innan.

 

Historien går vädligt långsamt framåt. Det vi behöver få veta får vi veta små, små bitar i taget uppblandat med en massa som inte känns relevant. Försök göra allt relevant. Lägg in mer än en bit fakta i varje scen. Jag blir t ex vädligt nyfiken på hur rik Erik är, men det syns inte mer än att han skriver en check på ett belopp som de flesta inte snyter ur näsan sådär bara.

 

En sextonårig son som slår sin far blodig utan att någon reagerar? Och det mest spännande med Karins försvinnande berättas istället för att visas.

 

Dessutom tycker jag att det är orealistiskt som det är nu att Erik ska förskjuta sin son för att han gav sig av och Karin inte kom tillbaka efter att ha sökt efter honom. Det är ändå hans egen son. Och syskonen? Det känns inte rimligt att de skulle avsky sin bror på samma sätt. Ingen vet vad som hände - och Karin verkar inte vara deras mor.

 

Någonstans här känner jag att historien inte håller längre. Det är ingen intrig som tilltalar mig. Alla inblandade är osympatiskta och ingen jag bryr mig om. Varför historien skulle behöva vara så lång och med en uppföljare är i nuläget obegripligt för mig.

 

 

Tips

Gör så att vi bryr oss! Om Martin är huvudpersonen, få oss att förstå honom och finna några sympatiska drag hos honom.

 

Låt inte behovet styra hur karaktärerna beter sig. Det är svårt att få det realistiskt.

 

Korta ner scenerna! Både beskrivningar och dialog.

 

Du har passionen och intresset. Ta vara på dem och vårda dem.

[bylletski]

Tack för bra feedback där. Jag ska tänka på det. Om du inte orkar läsa hela, så läs gärna från sida 160 till 184, så kommer du förstå hela storyn, om varför och så vidare.

[Désirée]

Du vet storyn Erik berättar i början? Den är falsk. Erik är också ett svin och om du läser slutscenen så kommer du få reda på sanningen där! :) Det var Erik som mördade Karin för att hon inte vill gifta sig med honom. Det var Erik som fick Martin att försvinna och det finns självklart anledningar för Martin att ta dö på hela sin familj.

 

EDIT: Jag menar vad ska Martin göra annars. Han har ju inget val för han kan ju inte ta lån från någon bank eftersom han är underhaltig ekonomi.

 

Det är helt okej med skruvade intriger och att saker inte är vad det ser ut att vara.

 

Men man måste få en känsla av att det finns något sådant i luften redan tidigt. Om man tittar på/läser en deckare så tar man nästan för givet att alla ljuger eller den som verkar mest trovärdig är den skyldige. Om man får en känsla från början av att här finns ett ouppklarat mord så ser man det man ser från en annan vinkel och gör genast historien mer spännande - men man kommer inte ifrån att historien måste ha en framåtrörelse ändå :).

 

Sen vet jag inte om det "självklart finns anledningar för Martin att ta död på hela sin familj", så det kan jag inte uttala mig om. Det låter lite väl överdrivet, spontant.