manus: Mitt första manus! Ge gärna feedback!

[Phip]

Här är mitt första manus. Jag har bara försökt att göra något lite lätt. Filmen skulle väl egentligen bli 5 minuter. Om ni inte orkar läsa hela så kan ni ju skumma igenom den och se vad jag kan ändra och förbättra. Det är en liten löjlig story.

 

Ge gärna feedback!

 

 

"Kontorskillen"

 

 

1. INT. LÄGENHET,SOVRUM. - TIDIG MORGON

 

PATRIK

 

Det är svart. Vi hör att ett TÅG kör förbi i bra fart. (O.S). Vi ser PATRIKS huvud och ögonen öppnas. Han ligger i sängen och är klädd i ett par kalsonger. Han ställer sig upp och pustar. Kameran följer PATRIK ut genom hallen till toalett dörren men stannar där. Vi hör när PATRIK KISSAR (O.S).

 

2. INT. LÄGENHET,KÖK. - TIDIG MORGON

 

PATRIK

 

PATRIK befinner sig i sitt stökiga kök. Han är klädd i en vit skjorta och bruna byxor. PATRIK tar cornflakes paketet som står framme och häller ut ett par i sin hand och äter sedan upp dem. Där efter så öppnar han kylskåpet och dricker upp mjölken i paketen. Tapeten i köket ser sliten ut och vissa av köksskåpen saknar handtag.

 

3. INT. TUNNELBANETÅG - MORGON

 

PATRIK, 4 MÄNNISKOR

 

PATRIK sitter i tunnelbanetåget. Han ser sur ut. PATRIK har med sig en portfölj. Han är klädd i brun jacka,bruna byxor och vit skjorta. Det sitter två människor i jämte honom och två andra står och håller sig i handtaget. PATRIK sitter i mitten. Det ända vi hör är TÅGET. Människorna är klädda i civila kläder.

 

4. EXT. UTOMHUS/GATA - MORGON

 

PATRIK

 

PATRIK går på en gata och vi hör en FÅGELMÅS(O.S). Gatan ligger bredvid vattnet. Det är ett räcke till vattnet och en bänk placerad lite längre fram. På höger sida så står det två stycken träd. Träden har precis tappat sina löv. Det är kallt ute. PATRIK går hela gatan upp. På vänster sida är det vatten och på höger sida är det en stor kontorsbyggnad.

 

5. EXT. UTANFÖR BYGGNAD - MORGON

 

5 Personer,PATRIK

 

Vi ser fem personer öppna en dörr till en byggnad. Byggnaden är gjord av glas men vi ser endast entrén. De fem personerna är lika klädda. Varav tre av dem är män och två kvinnor. Männen har grå kostym och en portfölj med sig. Medan kvinnorna har brun kjol,jacka och har en svart handväska med sig. Det stänger dörren efter sig. PATRIK kommer springandes och flåsar ordentligt och öppnar dörren och går in.

 

6. INT. KONTORET - FÖRMIDDAG

 

PATRIK

 

PATRIK sitter på sitt kontor. Det är ett antal personer runt honom. Kontoret är grått och ser oerhört trist ut. PATRIKS jobb är att stämpla papper. Han stämplar papper efter papper och högarna av allt papper verkar inte bli mindre. Det är rörelse på kontoret. Vi hör att en TELEFONringer(O.S)Kameran följer PATRIK till vatten maskinen. Maskinen ligger vid fönstret och PATRIK tar sig en titt ut innan han tar sig en mugg med vatten. PATRIK är svett och han har fått svettringar under armhålorna. PATRIK tar upp en vit servett som han har i fickan för att torka sig om pannan. Han går tillbaka till sitt kontor. Kameran följer PATRIK.

 

7. INT. KONTORET - EFTERMIDDAG

 

PATRIK,CHEF

 

PATRIK sitter vid sitt kontor och arbetar. Bakom honom så ser vi att hans chef närmar sig och ställer sig bredvid PATRIK. Hon har gråa kläder och ser sur ut. Hon har grått hår. Det är inte lika mycket rörelse på kontoret nu som det var på morgonen. Några av de flitiga arbetarna har gått hem. Hon lämnar en bunt med papper till PATRIK och blänger lite på honom.

 

CHEF

 

(Irriterad)

 

Så, du beslöt dig att komma idag!

 

PATRIK

 

Öh, Ja, Det gjorde jag.

 

CHEF

 

Det här ska vara klart tills imorgon.

 

8.EXT. UTOMHUS/GATA - EFTERMIDDAG

 

PATRIK

 

PATRIK går samma väg hem som han gjorde på morgonen. Vi hör lite BILAR som kör. (O.S) PATRIK går i rask takt förbi träden och parkbänken. Inga människor syns till. Det är mörkt på himlen och det ser ut som det ska börja regna.

 

9. INT. TUNNELBANETÅG - EFTERMIDDAG

 

PATRIK,4 människor

 

PATRIK sitter i mitten av tunnelbanetåget och det är precis samma personer som var med på morgonen som är med i tåget. PATRIK ser besvärad ut. Vi hör rasslandet av TÅGET. PATRIK sitter och håller i sin portfölj och tittar rakt fram.

 

10. INT. LÄGENHET - KVÄLL

 

PATRIK

 

PATRIK sitter vid sitt köksbord. Han funderar medan han äter upp sin hamburgare som är från MCdonalds. Köket är stökigt och bakom honom så ser vi att han inte diskat på flera dagar. PATRIK reser sig hastigt upp och går i väg till det andra rummet. Han kommer tillbaka till köket och har med sig sin bruna portfölj som han alltid har med sig till jobbet. Han slänger ut portföljen genom fönstret och sätter sig vid köksbordet igen.

 

11. INT. LÄGENHET - MORGON

 

Det är svart. Vi hör att ett TÅG kör förbi i bra fart. (O.S). Vi ser PATRIKS huvud men idag öppnas inte hans ögon. Nu ser vi bara ett leende.

[Sarista]

ja, det var väl helt ok.. lite småtrist kanske.. tror det skulle kunna funka som en reklamfilm för någonting, och att man då snabbar upp berättandet en del, för nu känns det som det går rätt långsamt. kanske man skulle vilja plantera något som förebådar huvudpersonens beslut, typ solen som skiner genom molnen, fåglar som kvittrar eller andra såna småsaker.

 

sedan i slutet tolkade jag det först som att karaktären hade dött, men jag antar att det bara ska vara att han sover? :D kanske man kan förtydliga detta.

 

sen undrar jag vad "civila kläder" är för något?

[Shelly]

Skriv aldrig, ”det är en liten löjlig story”. Man gör ofta det för att skydda sig, det är ju läskigt att visa upp det man har skrivit men du skrev även att det är ditt första manus så folk kommer att vara snälla och ha överseende i alla fall. Om man skriver att det är ”löjligt” så kommer folk ha den bilden då de börjar läsa samt att de kanske inte tar dig helt seriöst? Så låtsas som om du har lite självförtroende och du kommer att bli förvånad över hur många som går på det.

 

Lite tekniska saker, det står ”vi hör” då behöver du inte skriva ut O.S.

 

I början av varje scen så står det vilka som är med i scenen samt hur många, är inte detta något som max skrivs i produktionsstadiet?

 

Jag skulle nog vilja att det hela var lite mer eländigt för Patrik, så att det är riktigt tragiskt och sedan kanske göra slutet lite tydligare annat än att han inte öppnar ögonen. Kanske kastar han väckarklockan ut genom fönstret eller dylikt? Jag tolkar det som om att han sover, var det fel?

 

I mitt huvud är "civila kläder" kläder som de flesta har på sig då de inte ska till jobbet eller har arbeten där man får klä sig hur man vill.

[Phip]

Civila kläder kallar jag mer vardagskläder, kanske var lite fel ord val. Slutet var menat så att han slapp gå till jobbet och var hemma och sov ut på morgonen där kommer leendet in. Men jag kan ju alltid förtydliga det på något sätt.

 

Tack så mycket för all feedback!

[doberman]

jag tycker att du skriv det på ett bra sätt.

men lite action behövs så att det ska inte vara långtråkigt.

som jag ser att du har bra fantasi så du kan hitta på bättre ide.

jag menar inte att den e dåligt.

men om nån säger att den är dålig och inte säger vf så snackar hon/han skit snack.

när dig av dina misstag men sluta aldrig och skriva.

 

lycka till

[Random]

Hej Phip!

Här kommer ett par tankar. Hoppas de hjälper. Antigen hatar du mig eller så älskar du mig efter detta =P

 

Here goes..

 

Den heter kontorskillen, varför börjar den inte på kontoret eller precis utanför?

Hur mycket mer information får vi genom att se honom hemma?

 

Frågor till dig, som du inte behöver besvara här, men ha klart för dig själv:

Vill inte Patrik till jobbet? Isåfall, varför? Är han en allmän slacker eller hatar han bara det monotona jobbet han har? Hade han andra planer i livet för sig själv? Tänkte han att han skulle sluta upp med att stämpla papper? Förresten vilket är hans yrke? Inom vilken bransch och vilken position jobbar han? Det är viktigt att DU vet detta. Detta kan hjälpa dig så mycket mer i detaljerna kring Patriks tillvaro, hur han är. Finns massor med andra frågor du kan ställa dig själv men jag lämner det till dig.

 

Min förståelse av Patrik:

Han är en slacker som hellre vill få pengar i handen än att jobba för dom. Han bor tydligen i en shabby lägenhet som han behöver rusta upp. Kanske han är typen som inte bryr sig om materiella ting, men det kommer inte fram i manuset. För mig verkar han som en som borde blivit sparkad för längesen.

 

Jag tycker inte Patrik har det jobbigt. Jag vet inte vad han vill. Hans enda vilja jag ser i manuset är att han vill hem och sova. Han största hinder är alltså jobbet. Det är till och med väldigt lätt för honom att bara skita i det och sova vidare medan han bryter från sin struktur och missar tåget han brukar ta.

 

Om du gav honom ett större hinder, en större vilja, ett mål han vill uppnå så blir det genast mer intressant.

 

Det fanns verkligen en ljusstrimma av manusförfattarens personlighet i detta vilket jag gillade. Det var för att du talar om det med, inte bara åsikt, men med känsla. Du känner starkt, misstänker jag, att människor är monotona flockdjur som lever i en mekanisk struktur. Patrik är en del av denna och han vill ut. Men problemet är att jag vet inte om detta är en engångnshändelse för honom när han kommer till jobbet eller om det är en engångshändelse att han stannar hemma. Ingenting leder mig till att tro mer på det ena eller det andra. Han kommer till jobbet en dag, han jobbar, han drar hem, nästa dag kommer han inte. De två dagar jag har tagit del av i hans liv ligger jobbet och den rebelliska handlingen av att stanna hemma på 50/50. Jag vill se mer av rutinen, jag vill förstå den bättre. Jag vill se i honom att han verkligen hatar denna rutinen, att han kan explodera närsomhelst. Jag vill att chefen ska va en större idiot, ett större hinder, sen vill jag gärna ha några mer hintar om att detta är chefen och inte en vanlig dryg medarbetare, och inte bara genom en text innan scenen där det står CHEF. Tar chefen äran för hans arbete? Vad är det med jobbet som han vill bort från?

 

Tänk på vad du skulle ha gjort om din chef frågar dig:

Så du beslöt dig för att komma idag!

Den dialogen är VÄLDIGT provocerande!

Själv hade jag säkert börjat bortförklara mig, men det är om jag vill behålla jobbet.

Och klart jag vill behålla jobbet! Jag har skåpsdörrar hemma utan handtag!

Eller, pfft jag skiter i det här jobbet! Vem fan är du som ska snacka till mig sådär!

Han behöver som sagt inte SÄGA de sakerna jag nämner, bara känna dom. För det färgar dialogen han kommer att ha med henne.

 

Viktigast:

Vad VILL Patrik?

Hur tror han han kan få det?

Vad måste han OFFRA för att få det?

Vem måste han igenom/förbi/runt för att nå det?

Lyckas han? Misslyckas han? Vad händer sen (ev. epilog)

 

 

Aja, bara lite tankar.

 

Jag vill bara säga att du ska inte ta det som kritik till det du skrivit. Den kreativa processen är just det, en process. Det är en möjlighet för dig att gå tillbaka och tänka om. Hur vackert är inte det! Du kan faktiskt gå tillbaka och rätta fel! Men de är fel BARA om DU anser att de är fel. Folk kan bara ge dig kontruktiv kritik. Du kan antigen ta det eller kasta det. Eller ta delar av det, och kasta resten.

 

Det är alltid känsligt när man skriver manus för utan att man vet det så skriver man in en del av sig själv i det. Du har varit grymt duktig på att ge av dig själv i denna. Jag älskar vissa av detaljerna du har med. Jag älskar din attityd kring saker och ting som är VÄLDIGT visuella för mig. Jag får bilder i huvudet medan jag läser. Så jag säger detta till dig för att jag tycker du har potential som manusförfattare (som SKA vara visuella) men också en fin historia om du ger oss något värt att se på.

 

Vi vill se människor som har problem. Vi vill se problemen. Vi vill känna problemen. Vi vill lösa problemen. Om vi lyckas är upp till dig. Ta med oss på en tur!

[Mellblomman]

Hej Phip!

Här kommer ett par tankar. Hoppas de hjälper. Antigen hatar du mig eller så älskar du mig efter detta =P

 

Here goes..

 

Den heter kontorskillen, varför börjar den inte på kontoret eller precis utanför?

Hur mycket mer information får vi genom att se honom hemma?

 

Frågor till dig, som du inte behöver besvara här, men ha klart för dig själv:

Vill inte Patrik till jobbet? Isåfall, varför? Är han en allmän slacker eller hatar han bara det monotona jobbet han har? Hade han andra planer i livet för sig själv? Tänkte han att han skulle sluta upp med att stämpla papper? Förresten vilket är hans yrke? Inom vilken bransch och vilken position jobbar han? Det är viktigt att DU vet detta. Detta kan hjälpa dig så mycket mer i detaljerna kring Patriks tillvaro, hur han är. Finns massor med andra frågor du kan ställa dig själv men jag lämner det till dig.

 

Min förståelse av Patrik:

Han är en slacker som hellre vill få pengar i handen än att jobba för dom. Han bor tydligen i en shabby lägenhet som han behöver rusta upp. Kanske han är typen som inte bryr sig om materiella ting, men det kommer inte fram i manuset. För mig verkar han som en som borde blivit sparkad för längesen.

 

Jag tycker inte Patrik har det jobbigt. Jag vet inte vad han vill. Hans enda vilja jag ser i manuset är att han vill hem och sova. Han största hinder är alltså jobbet. Det är till och med väldigt lätt för honom att bara skita i det och sova vidare medan han bryter från sin struktur och missar tåget han brukar ta.

 

Om du gav honom ett större hinder, en större vilja, ett mål han vill uppnå så blir det genast mer intressant.

 

Det fanns verkligen en ljusstrimma av manusförfattarens personlighet i detta vilket jag gillade. Det var för att du talar om det med, inte bara åsikt, men med känsla. Du känner starkt, misstänker jag, att människor är monotona flockdjur som lever i en mekanisk struktur. Patrik är en del av denna och han vill ut. Men problemet är att jag vet inte om detta är en engångnshändelse för honom när han kommer till jobbet eller om det är en engångshändelse att han stannar hemma. Ingenting leder mig till att tro mer på det ena eller det andra. Han kommer till jobbet en dag, han jobbar, han drar hem, nästa dag kommer han inte. De två dagar jag har tagit del av i hans liv ligger jobbet och den rebelliska handlingen av att stanna hemma på 50/50. Jag vill se mer av rutinen, jag vill förstå den bättre. Jag vill se i honom att han verkligen hatar denna rutinen, att han kan explodera närsomhelst. Jag vill att chefen ska va en större idiot, ett större hinder, sen vill jag gärna ha några mer hintar om att detta är chefen och inte en vanlig dryg medarbetare, och inte bara genom en text innan scenen där det står CHEF. Tar chefen äran för hans arbete? Vad är det med jobbet som han vill bort från?

 

Tänk på vad du skulle ha gjort om din chef frågar dig:

Så du beslöt dig för att komma idag!

Den dialogen är VÄLDIGT provocerande!

Själv hade jag säkert börjat bortförklara mig, men det är om jag vill behålla jobbet.

Och klart jag vill behålla jobbet! Jag har skåpsdörrar hemma utan handtag!

Eller, pfft jag skiter i det här jobbet! Vem fan är du som ska snacka till mig sådär!

Han behöver som sagt inte SÄGA de sakerna jag nämner, bara känna dom. För det färgar dialogen han kommer att ha med henne.

 

Viktigast:

Vad VILL Patrik?

Hur tror han han kan få det?

Vad måste han OFFRA för att få det?

Vem måste han igenom/förbi/runt för att nå det?

Lyckas han? Misslyckas han? Vad händer sen (ev. epilog)

 

 

Aja, bara lite tankar.

 

Jag vill bara säga att du ska inte ta det som kritik till det du skrivit. Den kreativa processen är just det, en process. Det är en möjlighet för dig att gå tillbaka och tänka om. Hur vackert är inte det! Du kan faktiskt gå tillbaka och rätta fel! Men de är fel BARA om DU anser att de är fel. Folk kan bara ge dig kontruktiv kritik. Du kan antigen ta det eller kasta det. Eller ta delar av det, och kasta resten.

 

Det är alltid känsligt när man skriver manus för utan att man vet det så skriver man in en del av sig själv i det. Du har varit grymt duktig på att ge av dig själv i denna. Jag älskar vissa av detaljerna du har med. Jag älskar din attityd kring saker och ting som är VÄLDIGT visuella för mig. Jag får bilder i huvudet medan jag läser. Så jag säger detta till dig för att jag tycker du har potential som manusförfattare (som SKA vara visuella) men också en fin historia om du ger oss något värt att se på.

 

Vi vill se människor som har problem. Vi vill se problemen. Vi vill känna problemen. Vi vill lösa problemen. Om vi lyckas är upp till dig. Ta med oss på en tur!

 

Bara för att ditt namn är Random och du bara dök upp och kommer med råd så är jag nyfiken på vem du är :D Är du en expert? I så fall behöver jag en massa hjälp! :D

[FutureMediaQueen]

Hej Phip!

Här kommer ett par tankar. Hoppas de hjälper. Antigen hatar du mig eller så älskar du mig efter detta =P

 

Here goes..

 

Den heter kontorskillen, varför börjar den inte på kontoret eller precis utanför?

Hur mycket mer information får vi genom att se honom hemma?

 

Frågor till dig, som du inte behöver besvara här, men ha klart för dig själv:

Vill inte Patrik till jobbet? Isåfall, varför? Är han en allmän slacker eller hatar han bara det monotona jobbet han har? Hade han andra planer i livet för sig själv? Tänkte han att han skulle sluta upp med att stämpla papper? Förresten vilket är hans yrke? Inom vilken bransch och vilken position jobbar han? Det är viktigt att DU vet detta. Detta kan hjälpa dig så mycket mer i detaljerna kring Patriks tillvaro, hur han är. Finns massor med andra frågor du kan ställa dig själv men jag lämner det till dig.

 

Min förståelse av Patrik:

Han är en slacker som hellre vill få pengar i handen än att jobba för dom. Han bor tydligen i en shabby lägenhet som han behöver rusta upp. Kanske han är typen som inte bryr sig om materiella ting, men det kommer inte fram i manuset. För mig verkar han som en som borde blivit sparkad för längesen.

 

Jag tycker inte Patrik har det jobbigt. Jag vet inte vad han vill. Hans enda vilja jag ser i manuset är att han vill hem och sova. Han största hinder är alltså jobbet. Det är till och med väldigt lätt för honom att bara skita i det och sova vidare medan han bryter från sin struktur och missar tåget han brukar ta.

 

Om du gav honom ett större hinder, en större vilja, ett mål han vill uppnå så blir det genast mer intressant.

 

Det fanns verkligen en ljusstrimma av manusförfattarens personlighet i detta vilket jag gillade. Det var för att du talar om det med, inte bara åsikt, men med känsla. Du känner starkt, misstänker jag, att människor är monotona flockdjur som lever i en mekanisk struktur. Patrik är en del av denna och han vill ut. Men problemet är att jag vet inte om detta är en engångnshändelse för honom när han kommer till jobbet eller om det är en engångshändelse att han stannar hemma. Ingenting leder mig till att tro mer på det ena eller det andra. Han kommer till jobbet en dag, han jobbar, han drar hem, nästa dag kommer han inte. De två dagar jag har tagit del av i hans liv ligger jobbet och den rebelliska handlingen av att stanna hemma på 50/50. Jag vill se mer av rutinen, jag vill förstå den bättre. Jag vill se i honom att han verkligen hatar denna rutinen, att han kan explodera närsomhelst. Jag vill att chefen ska va en större idiot, ett större hinder, sen vill jag gärna ha några mer hintar om att detta är chefen och inte en vanlig dryg medarbetare, och inte bara genom en text innan scenen där det står CHEF. Tar chefen äran för hans arbete? Vad är det med jobbet som han vill bort från?

 

Tänk på vad du skulle ha gjort om din chef frågar dig:

Så du beslöt dig för att komma idag!

Den dialogen är VÄLDIGT provocerande!

Själv hade jag säkert börjat bortförklara mig, men det är om jag vill behålla jobbet.

Och klart jag vill behålla jobbet! Jag har skåpsdörrar hemma utan handtag!

Eller, pfft jag skiter i det här jobbet! Vem fan är du som ska snacka till mig sådär!

Han behöver som sagt inte SÄGA de sakerna jag nämner, bara känna dom. För det färgar dialogen han kommer att ha med henne.

 

Viktigast:

Vad VILL Patrik?

Hur tror han han kan få det?

Vad måste han OFFRA för att få det?

Vem måste han igenom/förbi/runt för att nå det?

Lyckas han? Misslyckas han? Vad händer sen (ev. epilog)

 

 

Aja, bara lite tankar.

 

Jag vill bara säga att du ska inte ta det som kritik till det du skrivit. Den kreativa processen är just det, en process. Det är en möjlighet för dig att gå tillbaka och tänka om. Hur vackert är inte det! Du kan faktiskt gå tillbaka och rätta fel! Men de är fel BARA om DU anser att de är fel. Folk kan bara ge dig kontruktiv kritik. Du kan antigen ta det eller kasta det. Eller ta delar av det, och kasta resten.

 

Det är alltid känsligt när man skriver manus för utan att man vet det så skriver man in en del av sig själv i det. Du har varit grymt duktig på att ge av dig själv i denna. Jag älskar vissa av detaljerna du har med. Jag älskar din attityd kring saker och ting som är VÄLDIGT visuella för mig. Jag får bilder i huvudet medan jag läser. Så jag säger detta till dig för att jag tycker du har potential som manusförfattare (som SKA vara visuella) men också en fin historia om du ger oss något värt att se på.

 

Vi vill se människor som har problem. Vi vill se problemen. Vi vill känna problemen. Vi vill lösa problemen. Om vi lyckas är upp till dig. Ta med oss på en tur!

 

du, du är grym på att ge kritik. jag ber dig att ge MYCKET MYCKET kritik för mitt manus haha.. "the world is a masquerade party", ligger här nånstans på "kolla mitt manus" på första sidan. Tack! :)

[Creature]

Du behöver inte beskriva kameravinklar/klippning, försök hellre att antyda sånt med t.ex. radbyte vid rätt ställe. Numrering är onödigt. "Vi ser" behövs inte. Ditt manus är för detaljrikt, färger och dylikt kan läggas till i storyboarden (bildmanuset).