synopsis: Söker feedback på mitt synopsis "Alice"

[Bylundjonas]

Hej. Jag har arbetat med ett synopsis som jag söker feedback på, det är på en sida.

Filen är bifogad här: Alice the synopsis.pdf

[Tegelhuve]

Mycket bra överraskande vändningar i en underhållande kreativ berättelse med få karaktärer. Tempot är där. Problem då? Hjältinnan är extremt utsatt och inte riktigt duktig på något. Blir för svårsmält, om inte genren är skräckfilm. I så fall kanske tidigt avslöja att John redan kidnappat syrran.

[Bylundjonas]

Tack där. Det med hjältinnan kan jag hålla med om. Ska se om jag kan klura ut något som förbättrar hennes situation.

[Bylundjonas]

Mycket bra överraskande vändningar i en underhållande kreativ berättelse med få karaktärer. Tempot är där. Problem då? Hjältinnan är extremt utsatt och inte riktigt duktig på något. Blir för svårsmält, om inte genren är skräckfilm. I så fall kanske tidigt avslöja att John redan kidnappat syrran.

 

Hej. Jag glömde tillägga att jag tror det kommer räknas som skräckfilm. För planen med manuset är att ha en chockerande scen i början som resulterar i blodstänk. Samt några movements när John och hon är i skogen där hon dyker upp och slår honom på ett överraskande sätt. Det är mina tankar om manuset.

[swip]

Hej. Jag har arbetat med ett synopsis som jag söker feedback på, det är på en sida.

Filen är bifogad här: [ATTACH=CONFIG]5856[/ATTACH]

 

Tja! Kul läsning!

 

Min första och viktigaste fråga är: Vad är din intention? (Vad är det för typ av historia du vill berätta?)

I läsningen upplever jag att det finns en ambition att skriva ett längre format än vad orginalidén kanske gav dig rent initialt, och därför har fler plotlinjer tillkommit för att tidsmässigt nå upp till ett långfilmsformat. Är det det som har hänt i din process?

 

Vad är ditt tematiska statement?

Jag får en känsla av att det har något med frigörelse att göra.

Kan det vara något i stil med "Frihet finns på andra sidan av ens rädslor" typ?

 

OM det är en berättelse om hur Alice överkom sin rädsla för döden, så är det nog dags att kill some darlings, tror jag.

Allt som inte är direkt kopplat till Alice rädsla för döden-resan bör skäras ut och sparas för andra framtida projekt, eller skrivas om så att Alice står i centrum av och är drivande i händelseförloppet.

 

Att Marie försvinner är en bra igånsättande händelse, som aktiverar Alice och ger henne en A-plot så att säga, vilket är bra.

Men eftersom din antagonist (fake ally) John, också är en potentiell partner, så blir det som att B-plotten tar över din historia (med hennes egna kidnappning) och Maries försvinnande faller bort (till slutet)

 

Effekten blir att du i ditt anslag har startat en historia (Maries försvinnande) som ersätts av en ny och ogrundad historia (Alice kidnappning) Ie: spritt fokus.

Och det blir ju såklart skitsvårt att skriva ett slut som avslutar två olika historier samtidigt.

 

Jag skulle föreslå en ordentlig renodling av ditt stoff..

 

Det känns som att du har hittat en tematik som du vibbar på och det är ju asfett!

Jag föreslår att du gräver djupare i den, snarare än på bredden (dvs, välj en och fördjupa den istället för att försöka bredda med fler plotlinjer.)

 

"Alice vaknar på sjukhuset och Marie är där. Hon blev aldrig

dödad, bara allvarligt skadad innan hon lyckades rymma. Sen

på rymningsfärden så hittade en manlig sjuksköterska henne

som hjälpte henne och började sedan använda henne som ett

sexobjekt, tills hon lyckades rymma. Historian hoppar framåt

några år och Alice arbetar nu som obduktionstekniker."

 

Bara det här stycket är tre separata historier.

Alice och historien om hennes försvunna syster.

Maries andra kidnappning.

Alice och historien om hur hon blev fri från sin rädsla för döden.

 

Jag föreslår att du fokar på den sista. Du behöver inte hennes syster för att dra igång berättelsen om Alice.

Att Alice blir kidnappad är mer än nog för att aktivera henne.

Exempel:

Då blir din A-plot fysiskt: Rymma från sin kidnappare

Din B-plot emotionell: Övervinna rädslan för döden

Och hur A och B-plot interagerar med varandra: Alice måste överkomma sin rädsla för döden för att kunna rymma från sin kidnappare.

En väldigt bra start och ett bra diagnistiseringsverktyg är att skriva en logline.

Jag vet att vi pratat om det innan ang en annan berättelse, men jag kan inte överdriva vikten av att knåda ut en logline på sin idé.

Om det är skitsvårt att få till en tajt logline så betyder det att din berättelse har problem på något plan. Tex: Ofullständig, spritt fokus, avsaknad av mål och stakes osv.

 

Hojta till om något känns oklart eller om du har några frågor på min feedback.

Ser fram emot att läsa nästa version!

Lycka till med skrivandet!

[Bylundjonas]

Tja! Kul läsning!

 

Min första och viktigaste fråga är: Vad är din intention? (Vad är det för typ av historia du vill berätta?)

I läsningen upplever jag att det finns en ambition att skriva ett längre format än vad orginalidén kanske gav dig rent initialt, och därför har fler plotlinjer tillkommit för att tidsmässigt nå upp till ett långfilmsformat. Är det det som har hänt i din process?

 

Vad är ditt tematiska statement?

Jag får en känsla av att det har något med frigörelse att göra.

Kan det vara något i stil med "Frihet finns på andra sidan av ens rädslor" typ?

 

OM det är en berättelse om hur Alice överkom sin rädsla för döden, så är det nog dags att kill some darlings, tror jag.

Allt som inte är direkt kopplat till Alice rädsla för döden-resan bör skäras ut och sparas för andra framtida projekt, eller skrivas om så att Alice står i centrum av och är drivande i händelseförloppet.

 

Att Marie försvinner är en bra igånsättande händelse, som aktiverar Alice och ger henne en A-plot så att säga, vilket är bra.

Men eftersom din antagonist (fake ally) John, också är en potentiell partner, så blir det som att B-plotten tar över din historia (med hennes egna kidnappning) och Maries försvinnande faller bort (till slutet)

 

Effekten blir att du i ditt anslag har startat en historia (Maries försvinnande) som ersätts av en ny och ogrundad historia (Alice kidnappning) Ie: spritt fokus.

Och det blir ju såklart skitsvårt att skriva ett slut som avslutar två olika historier samtidigt.

 

Jag skulle föreslå en ordentlig renodling av ditt stoff..

 

Det känns som att du har hittat en tematik som du vibbar på och det är ju asfett!

Jag föreslår att du gräver djupare i den, snarare än på bredden (dvs, välj en och fördjupa den istället för att försöka bredda med fler plotlinjer.)

 

"Alice vaknar på sjukhuset och Marie är där. Hon blev aldrig

dödad, bara allvarligt skadad innan hon lyckades rymma. Sen

på rymningsfärden så hittade en manlig sjuksköterska henne

som hjälpte henne och började sedan använda henne som ett

sexobjekt, tills hon lyckades rymma. Historian hoppar framåt

några år och Alice arbetar nu som obduktionstekniker."

 

Bara det här stycket är tre separata historier.

Alice och historien om hennes försvunna syster.

Maries andra kidnappning.

Alice och historien om hur hon blev fri från sin rädsla för döden.

 

Jag föreslår att du fokar på den sista. Du behöver inte hennes syster för att dra igång berättelsen om Alice.

Att Alice blir kidnappad är mer än nog för att aktivera henne.

Exempel:

Då blir din A-plot fysiskt: Rymma från sin kidnappare

Din B-plot emotionell: Övervinna rädslan för döden

Och hur A och B-plot interagerar med varandra: Alice måste överkomma sin rädsla för döden för att kunna rymma från sin kidnappare.

En väldigt bra start och ett bra diagnistiseringsverktyg är att skriva en logline.

Jag vet att vi pratat om det innan ang en annan berättelse, men jag kan inte överdriva vikten av att knåda ut en logline på sin idé.

Om det är skitsvårt att få till en tajt logline så betyder det att din berättelse har problem på något plan. Tex: Ofullständig, spritt fokus, avsaknad av mål och stakes osv.

 

Hojta till om något känns oklart eller om du har några frågor på min feedback.

Ser fram emot att läsa nästa version!

Lycka till med skrivandet!

 

Tack för feedback och jag blir glad när du förstår att temat är: Hur man hanterar sin dödsrädsla. Självklart är det ett stort absolut att den här synopsisen ska skrivas om, din feedback var jättebra och det fick mig att tänka till. Det är första gången jag skriver ett synopsis på allvar, andra gånger när jag har skrivit film så har jag börjat med manus direkt, vilket har lett till att det har haft brister i storyn, folk förstår inte varför

det och det hände, varför karaktären gjorde så och så. Så nu bestämde jag mig för synopsis ska skrivas först, det ska inte bara vara perfekt, utan också spännande och folk ska vilja läsa manuset efter dem har läst det, det är mitt mål här.

 

Jag har lärt mig typ allting från boken "Att skriva filmmanus". Nu när jag tittar tillbaka på avsnittet som beskriver synopsis, så ser jag att jag har hoppat över att man bara ska ha viktiga händelser. Då får du rätt i att Maries andra kidnappning och det andra momentet lägger för mycket fokus som får Alice story att försvinna och sen komma tillbaka i slutet när hon arbetar som obduktionstekniker.

 

Logline är något som jag aldrig har skrivit. Men det är något jag ska googla på, jag har läst om det och tror det var att man beskriver Början, mitten och slutet i en mening så att man förstår hela storyn.

 

Den typ av historia jag vill berätta är hur man lär sig hantera sin dödsrädsla. Det är därför jag har skapat John, så att han kan tvinga Alice att utmana sin rädsla när hon ska hjäpa honom att återuppliva sin pappas dröm.

 

I nästa version av synopsis så kommer jag hålla mig till bara en story och det ska vara Alice, Alice och Alice hela vägen från början till slut.

 

Jag vet inte om du är intresserad av att höra det här men dödsrädslan är något jag har haft, men jag har själv lärt mig hantera den, dock inte som Alice gör i synopsis. När jag var 7-8 år. Då berättade min kompis att vid kyrkan finns ett litet stenhus med likkistor, man kan se dem via ett fönster som var typ två meter upp, dock fanns det en stång man kunde hålla i och dra sig upp i och titta in i fönstret. Jag gjorde det här och såg en öppen kista med ett lik, samt någon annan som låg på ett bord med ett skynke över sig. Jag hade mardrömmar i flera veckor efter det och har sen dess varit jätterädd för att se det. Jag har haft mardrömmar där jag har känt mig instängd i något, vilket jag antar är en likkista. Jag skrek och kunde inte komma ut och vaknade helt svettig när jag var 7-8 år. Jag är nu 26 år och arbetar med städ/vårdnära service på sjukhus.

 

De ville att jag skulle gå till bårhuset en dag och städa avskedsrum och så vidare. När jag väl var där så kommer jag först in i frysrummet med en kollega som skulle lära upp mig. Jag kände då för första gången lukten av hur en död människa luktar, men jag såg inte något lik. Sen var vi där ett tag och jag var jätterädd hela tiden men det kändes bättre och bättre hela tiden, ända tills en begravningsbyrå kom med en likkista och skulle hämta en inför en begravning. Då fick jag gömma mig för jag orkade inte med att se det. Sen efter det har jag varit på avdelningar där folk har gått bort och sett när de har blivit transporterade från avdelningen och sen dess har jag vant mig och istället tyckt att det är spännande att se.

 

Nu är ju inte Alice beskriven såhär, eftersom jag älskar thrillers och vill göra en sån story av Alice.

 

När kommer jag börja arbeta på mitt synopsis? Jag är mitt uppe i en flytt nu, samtidigt som jag pluggar och tar körkort. Men det kommer vara lugnt i mitten på November, först då kommer jag börja bryta ner synopsis och börja skriva på det. Hur lång tid det kommer ta så skulle jag gissa på typ 2-3 veckor att skriva om det, men inget jag lovar.

 

Säg till om jag har missat någon utav dina frågor. :D Tack!

[swip]

Tack för feedback och jag blir glad när du förstår att temat är: Hur man hanterar sin dödsrädsla. Självklart är det ett stort absolut att den här synopsisen ska skrivas om, din feedback var jättebra och det fick mig att tänka till.

 

My pleasure! Jag är glad att det drog igång lite tankar

 

Det är första gången jag skriver ett synopsis på allvar, andra gånger när jag har skrivit film så har jag börjat med manus direkt, vilket har lett till att det har haft brister i storyn, folk förstår inte varför

det och det hände, varför karaktären gjorde så och så. Så nu bestämde jag mig för synopsis ska skrivas först, det ska inte bara vara perfekt, utan också spännande och folk ska vilja läsa manuset efter dem har läst det, det är mitt mål här.

 

Gissa hur många gånger jag själv har gjort det misstaget ;)

Min metod är i relativt plastisk fortfarande men det jag har märkt är att ju senare i processen jag sätter mig och skriver manus, desto bättre.

Dessutom går det jävligt fort att få ihop en första draft om synopsis, sen storylinen sitter som en smäck.

 

Jag har lärt mig typ allting från boken "Att skriva filmmanus". Nu när jag tittar tillbaka på avsnittet som beskriver synopsis, så ser jag att jag har hoppat över att man bara ska ha viktiga händelser. Då får du rätt i att Maries andra kidnappning och det andra momentet lägger för mycket fokus som får Alice story att försvinna och sen komma tillbaka i slutet när hon arbetar som obduktionstekniker.

 

Gött!

Det finns många bra böcker som fokuserar mer på story som jag skulle rekommendera.

Typ Inside story av Dara marks

Story av Peter Mckee

Och min personliga favorit: The anatomy of story.

 

Logline är något som jag aldrig har skrivit. Men det är något jag ska googla på, jag har läst om det och tror det var att man beskriver Början, mitten och slutet i en mening så att man förstår hela storyn.

 

Ja, att skriva snortajta loglines är svårt, men det är som med allt; En träningssak.

En bra logline ska innehålla samtliga essentiella element av en story.

Det finns en hel del resurser på nätet men du kan börja här:https://www.raindance.org/10-tips-for-writing-loglines/

 

Den typ av historia jag vill berätta är hur man lär sig hantera sin dödsrädsla. Det är därför jag har skapat John, så att han kan tvinga Alice att utmana sin rädsla när hon ska hjäpa honom att återuppliva sin pappas dröm.

I nästa version av synopsis så kommer jag hålla mig till bara en story och det ska vara Alice, Alice och Alice hela vägen från början till slut.

 

Jag tycker att det här framgår i ditt synopsis.

 

Jag vet inte om du är intresserad av att höra det här men dödsrädslan är något jag har haft, men jag har själv lärt mig hantera den, dock inte som Alice gör i synopsis. När jag var 7-8 år. Då berättade min kompis att vid kyrkan finns ett litet stenhus med likkistor, man kan se dem via ett fönster som var typ två meter upp, dock fanns det en stång man kunde hålla i och dra sig upp i och titta in i fönstret. Jag gjorde det här och såg en öppen kista med ett lik, samt någon annan som låg på ett bord med ett skynke över sig. Jag hade mardrömmar i flera veckor efter det och har sen dess varit jätterädd för att se det. Jag har haft mardrömmar där jag har känt mig instängd i något, vilket jag antar är en likkista. Jag skrek och kunde inte komma ut och vaknade helt svettig när jag var 7-8 år. Jag är nu 26 år och arbetar med städ/vårdnära service på sjukhus.

 

De ville att jag skulle gå till bårhuset en dag och städa avskedsrum och så vidare. När jag väl var där så kommer jag först in i frysrummet med en kollega som skulle lära upp mig. Jag kände då för första gången lukten av hur en död människa luktar, men jag såg inte något lik. Sen var vi där ett tag och jag var jätterädd hela tiden men det kändes bättre och bättre hela tiden, ända tills en begravningsbyrå kom med en likkista och skulle hämta en inför en begravning. Då fick jag gömma mig för jag orkade inte med att se det. Sen efter det har jag varit på avdelningar där folk har gått bort och sett när de har blivit transporterade från avdelningen och sen dess har jag vant mig och istället tyckt att det är spännande att se

 

Boom! Nu snackar vi!

Det är en rätt ball historia det här. Jag ser potential till en stranger things vibbande serie.

Gissa om SVT skulle digga det!

 

Kasta ihop en logline på det här som övning. En snabbt ihopkastad logline skulle kunna se ut såhär:

När en 7-årig pojke ser ett lik, drabbas han av en enorm dödsrädsla.

Nu måste han möta sin rädsla för att bli av med sina mardrömmar och behålla sitt jobb.

 

Det som saknas för att du ska ha en komplett logline är någon form av antagonistisk kraft.

Typ döden själv? Liemannen som vill återställa balansen a la Final destination?

Jag vet inte.. det är din historia =)

 

 

Nu är ju inte Alice beskriven såhär, eftersom jag älskar thrillers och vill göra en sån story av Alice.

När kommer jag börja arbeta på mitt synopsis? Jag är mitt uppe i en flytt nu, samtidigt som jag pluggar och tar körkort. Men det kommer vara lugnt i mitten på November, först då kommer jag börja bryta ner synopsis och börja skriva på det. Hur lång tid det kommer ta så skulle jag gissa på typ 2-3 veckor att skriva om det, men inget jag lovar.

 

Säg till om jag har missat någon utav dina frågor. :D Tack!

 

För min del behöver du inte känna stress.

Men jag skulle rekommendera att du lägger typ 30 min om dagen och sätter upp en deadline för dig själv till nästa version.

Anledningen till varför är: Gissa hur många bra berättelser som ligger halvfärdiga i någons låda någonstans och aldrig berättas för att "saker kom emellan".

30 min om dagen har du! Lätt!

 

Lycka till!

[Bylundjonas]

Jag snor din ide om Limannen. Jag har kommit på en ny story som jag kände var bättre nu. Vill inte berätta nu men det kommer stå i synopsis. Ingen kidnappning eller John är med här. Allt är mellan Alice och döden samt hennes dödsrädsla som hon närmar sig varje dag om inte hon börjar ändra på saker och ting som hon själv utsätter sig för.

[swip]

Jag snor din ide om Limannen. Jag har kommit på en ny story som jag kände var bättre nu. Vill inte berätta nu men det kommer stå i synopsis. Ingen kidnappning eller John är med här. Allt är mellan Alice och döden samt hennes dödsrädsla som hon närmar sig varje dag om inte hon börjar ändra på saker och ting som hon själv utsätter sig för.

 

Fan va nice!

Det är bara att tuta och köra!

 

Ett råd är att vara lite försiktig med nya idéer som inte är applicerbara på det du skriver på just nu.

Det är jävligt svårt att skilja på en sjukt bra idé och nyhetens behag

 

Ge det ett par dagar och låt det marinera lite.

Då brukar nyhetsvärdet släppa och det blir lättare att avgöra.

Om du fortfarande känner likadant om en vecka, så är det bara att sätta sig ner och dra igång omskrivningen.

 

Igen, Lycka till och hojta om du har fler frågor eller funderingar!