Långa tidshopp i samma scen, samma plats

[elinice]

Hur skriver man ett tidshopp i samma scen i ett manus? De är på samma ställe, gör samma sak, men det har gått 2 timmar.

 

 

Förtydligande; Två personer som inte känner varandra så bra sitter i en park och pratar. Man ska fatta att de sitter och pratar i flera timmar, men scenen ska bara vara någon minut. Man kommer bara in och för höra 2-3 repliker åt gången tills de säger hejdå och har då blivit kompisar. Hur skriver man dessa tidshopp?

 

 

Likaså, om det är samma plats, samma tid på dygnet fast olika dagar. Men då blir det nya scener va?

[jbergman]

Jag vågar nog påstå att det inte finns något sätt att göra en sådan scen på, och det handlar inte om skrivande utan om filmande. Så tänk om. Det närmaste din ursprungstanke jag kan tänka mig är att du klipper fram och tillbaka mellan dialogscenen i parken och en annan scen där det är tydligare hur lång tid som förflyter.

 

/Jakob

[elinice]

Men det är klart det måste gå att lösa! Det är ju så i många filmer, eller?

 

Om de ska börja med att prata om vädret, och sedan prata om djupa känslor, så kan man ju tänka sig att det tar en stund, men man vill inte höra hela vägen dit. Man vill bara höra och se hur det börjar, mitten och hur det slutar.

 

Jag har inget annat att klippa till mellan, då det i stort sett bara handlar om dessa personer som ska prata med varandra. Vad jag kanske kan göra är väl att låta dem fortsätta samtalet på olika ställen, men då blir det inte som jag tänkt mig alls.

[jbergman]

Men det är klart det måste gå att lösa! Det är ju så i många filmer, eller?

Nix. Försök att komma på en enda.

 

Att klippa till en annan scen är just vad man gör när man vill markera att tid flyter.

 

[scrippet]

EXT. PARK - DAG

På en parkbänk sitter NISSE, 35, oborstad och nedgången, med en otänd cigarrett mellan fingrarna. Mot honom kommer ANDERS, 40, prydlig med kostym och portfölj.

 

NISSE

Du, har du eld.

 

Anders stannar upp och känner på fickorna.

 

ANDERS

Nä, jo...

 

INT. KAFÉ - DAG

LISA, 40, uppklädd och snygg, sitter ensam vid ett bord med en kopp framför sig. Hon är rastlös och kollar på klockan.

 

EXT. PARK - DAG

Anders och Nisse sitter sida vid sida och röker och skrattar.

 

Anders tittar på klockan.

 

ANDERS

Åh jävlar, nu måste jag verkligen gå.

 

[/scrippet]

 

/Jakob

[Shelly]

VARIANT 1:

EXT. KYRKOGÅRD - DAG

A och B kommer gående med varsin spade till en grav.

 

A

Det här kommer att gå fort.

 

EXT. KYRKOGÅRD - DAG - SENARE

Det har inte gått fort, A har jobbat sig ner till knähöjd, svetten dryper.

 

VARIANT 2:

EXT. KYRKOGÅRD - DAG

A och B kommer gående med varsin spade till en grav.

 

A

Det här kommer att gå fort.

 

EXT. KYRKOGÅRD - DAG

Solen har vandrat en och skuggorna har skiftat från höger till vänster. A har jobbat sig ner till knähöjd, svetten dryper.

 

Är det så du menar? Tror att det finns ett flertal sätt att skriva om jag förstått problemet rätt.

[jbergman]

Shelly: Det är inget fel på ditt exempel, men det bygger på att man kan se att A har jobbat sig ned till knähöjd. I en scen som bara innehåller dialog på en och samma plats fungerar det inte. Nog för att man kan skriva det, men det blir ofilmbart.

 

/Jakob

[Shelly]

Shelly: Det är inget fel på ditt exempel, men det bygger på att man kan se att A har jobbat sig ned till knähöjd. I en scen som bara innehåller dialog på en och samma plats fungerar det inte. Nog för att man kan skriva det, men det blir ofilmbart.

 

/Jakob

 

Kör FADE IN och FADE OUT då för att visa att tiden går. Eller ha ett fönster i bakgrund så att man ser ljus, en kille röker, de äter eller dricker och då ser man att tallrikarna är tomma... Finns massa sätta.

 

Elinice kom på en film där de har med en sådan scen som du tänker på och kolla om du hittar manuset till det och kollar hur de har gjort där.

[elinice]

En jag kan tänka på är i Sandor slash Ida där tre tjejkompisar umgås en helkväll på en av tjejernas rum. Det börjar med att en gråter, och de andra tröstar henne. Sedan klipps det till att de tittar på gamla foton, och alla är glada. Och nästa klipp ligger de i sängen, pårökta och fnissar. Och då fattar man att tid har passerat.

 

Hittar inte det manuset dock.

 

 

Men jag kanske kan trixa med tiden då. Det skulle kunna bli mörkt ute.

[elinice]

Eller som i min alldeles egna film är det ganska extremt

 

Det var så längesen vi gjorde den så jag har inte kvar manuset. Tror nog inte ens vi hade manus iofs.

[jbergman]

En jag kan tänka på är i Sandor slash Ida där tre tjejkompisar umgås en helkväll på en av tjejernas rum. Det börjar med att en gråter, och de andra tröstar henne. Sedan klipps det till att de tittar på gamla foton, och alla är glada. Och nästa klipp ligger de i sängen, pårökta och fnissar.

 

Precis, det händer helt olika saker i de olika scenerna. Vad som är värt att beakta är att det handlar om hela scener, inte bara ett par repliker. Övergången från gråten till tittandet på foton är dessutom tydligt markerat av att den första bilden i fotosekvensen är just en närbild på ett foto. Klippet där de är pårökta föregås av ett klipp på Sandor som står utanför på gatan, så det gills inte. ;)

 

Jag hoppas att du inte tror att jag bara försöker jävlas med dig, för så är alls inte fallet. Vissa saker är helt enkelt svåra att få fram i filmmediet. Jag kommer att tänka på vad Shelly skrev en gång om manus som innehöll rader som "en minut senare händer bla bla". "Vadå, ser vi honom stå där i en minut innan det händer något?" (skrivet fritt ur minnet)

 

/Jakob

[elinice]

 

Jag hoppas att du inte tror att jag bara försöker jävlas med dig, för så är alls inte fallet.

 

/Jakob

 

Jag tror inte att du jävlas :P

 

Hade bara hoppats på en enkel, snabb och självklar lösning på problemet:P

[Heimann]

Ska väl gå? Om jag har förstått dig rätt:

 

EXT. PARKBÄNK - DAG

 

En varm junimorgon. A och B sitter på en bänk. Gröna träd. Blå himmel. Vita moln.

 

A

Hej.

 

B

Hej.

 

Folk promerar förbi, snabbspolat. Blå himmel blir grå, moln. Morgon blir förmiddag, förmiddag blir eftermiddag. Dialogen är nu livligare. A lutar sig närmare B och gestikulerar vilt när han/hon talar.

 

Varför skulle inte det funka? Bara jobbigt för skådespelarna, håll kvar dom i fyra timmar på bänken, snabbspola filmen mellan punkt 1 och 2 i manuset där tid ska passera. Ingen kamerflyttning, ingen ny belysning, ingen ny tagning. Sjukt jävla jobbigt, men genomförbart. Ja?

 

Alternativ två är att mellan punkt A och B i deras dialog visa antingen: Deras skuggor som blir längre eller Solen som rör sig över himlen.

 

Känns som att jag kan ha missförstått, om så är fallet ber jag om ursäkt i förhand.

[elinice]

Ska väl gå? Om jag har förstått dig rätt:

 

 

Känns som att jag kan ha missförstått, om så är fallet ber jag om ursäkt i förhand.

 

 

Nej inte direkt missförstått. Det är väl mest att jag inte vill att man ska se dem hela tiden, utan jag vill att de ska börja prata, och sen direkt klipp till att de pratat länge. Men inklipp på moln, eller skuggor är ingen dum idé.

[Octavianus]

kan väll inte vara så svårt. De sitter och prata lite förstrött om meningslösa ytliga saker. Det är mitt på dagen ljus, du fadar ut relativt långsamt till svart, fadar in lika långsamt. Då är de känslomässigt ganska annorlunda mot hur de va sist, tex en gråter, de har en vild disskusion eller vad som helst. Plus att ljudet har ändras, skuggorna faller olika osv. Har du samma vinkel dessutom så fattar man att tiden har gått. Man e inte som tittare dum i huvudet. Du kan även anpassa ngn bakgrundsmusik till vad som passar deras humör. Men det vet jag inte hur du ska göra och passar in in i manuset kanske.

[elinice]

Det är mitt på dagen ljus, du fadar ut relativt långsamt till svart, fadar in lika långsamt.

 

Jag vill absolut inte skriva fade in/fade out och sådana anvisningar i manus, för då måste man ju helst skriva alla sådana anvisningar. Vill heller inte skriva vad för musik som ska vara med om den inte är diegetisk. Och så tänker jag mig inte att det ska vara en fade heller.. men för övrigt så fattar du hur jag tänker. Men jag vet inte hur jag rent praktiskt skriver det i manus, så det blir korrekt.

[Kim-O]

En bra lösning kan ju vara just det att klippa in en bild på solen som håller på och gå ner eller så, för då vet man att det har gått tid.

 

Annars kan man ju bara låta skådespelarna replikera över hur lång tid det gått? etc:

 

PELLE

Herregud vad tiden går, jag skulle ju med en buss för 45 minuter sen.

[vilcans]

Det är ju inte så vanligt med scener där karaktärerna sitter och gör samma sak under längre tid, men som man kortar ner för att publiken inte ska somna.

 

Men jag kom på ett exempel: Scenen i Blade Runner där Deckard kör Voigt-Kampff-testet på Rachael. Deckard sitter och ställer fem-sex frågor och vi får se både början och slutet av intervjun. När Deckard senare talar med Tyrell framgår det att han ställde över hundra frågor. I filmen är det snyggt gjort: De börjar med några av replikerna. Bilden tonar sen över i en vid bild över bordet samtidigt som ljudet får mycket reverb och replikerna blir otydliga. Rummet har blivit rökigt (eftersom Rachael sitter och blossar). Sen tillbaka till halv/närbilder igen och Deckard avslutar intervjun. Man fattar lätt att det gått mycket tid.

 

I (manuset från 1981) inleds scenen med:

 

Rachael's eye fills the screen, the iris brilliant,

shot with light, the pupil contracting. We hear

Deckard's voice and we have the impression the test

has been going on for a while.

 

...och vi får alltså bara se slutet av intervjun, men det är inte så det är i filmen, utan där ser man både början och slutet. I en tidigare version av manuset är det med sex frågor, men Deckard säger efteråt att det var tretton. Författaren kanske tänkte sig en tids-dissolve, eller helt enkelt att publiken inte skulle hålla räkningen.

 

(Sen är ju Blade Runner en gammal film, och så som man skrev manus då kanske man inte skulle göra idag.)

[klas persson]

Är det en ny scen är den en ny scen, även om det är på samma plats.

EDIT: Behöver alltså inte vara ett tidshopp.

EDIT 2: Vad är då en scen? Vad handlar scenen om? När sker förändringen i det den handlar om? Där slutar scenen. T ex. Scenen handlar om att herr och fru X gör slut. Herr X slänger dörren efter sig när han går. Ny Scen: Fru X sätter sig i soffan och gråter. Tar upp telefonen och ringer sin syster. De bestämmer att Fru X ska bo hos systern ett par dagar. Ny Scen: Fru X packar väskan osv osv. En scen kan även fortsätta på flera platser. På engelska brukar man även kalla scenhuvudet för en slugline. Det är ett bättre ord då det inte antyder att varje nytt scenhuvud är = en ny scen. Se, de två första scenerna har exakt samma location.