Jump to content

Kortfilmsmanus: "Förhoppning"


Recommended Posts

Hej!

 

Först och främst: när jag läst dessa två sidor så vill jag veta mer om världen som du målar upp. Bra anslag, med andra ord.

Inledning med att den döde huvudpersonen börjar berätta sin historia = snyggt lån från "American Beauty", "Sunset Boulevard" etc.

 

I like it! Gimmi moa'!

Link to post
Share on other sites

Så här är det: jag bestämde mig för att skriva ett manus på två sidor, dvs för en tvåminutersfilm. Sen upptäckte jag själv att det skulle vara intressant att fortsätta, vilket jag kanske gör. Men även om det känns som en inledning, visst funkar det att sluta där också? Eller ska jag ge mer förklaring? 2 sidor manus är inte mycket har jag märkt.. :)

Link to post
Share on other sites

Jag tycker du ska fortsätta, för vad har du egentligen att förlora på det? Dessutom tycker jag att din inledning är så pass spännande att du helt enkelt måste fortsätta, det känns personligt, och det är ju alltid bra, det finns många manus som inte känns särskilt angelägna, men jag får känslan av att du verkligen vill berätta den här historien, ifall jag har rätt i det så kan bara viljan ta dig en bra bit på vägen, lycka till, jag vill gärna vill läsa mer,

Link to post
Share on other sites

Låter ändå dumt.Ingen kommer fatta vad som menas med det. Då var det bara vi och hela världen. Det är precis som att skriva Vilka fester vi hade, då var det som om solen lös bara på oss och hela världen. Samma sak med ingen fatta vad dom spelade om, låter också lite för komiskt(Det var nog inte det som var meningen).Stans bästa band och ingen fatta vad dom spela om. Är huvud karaktären idiot eller? lol nej men jag tror du skriver utan att tänka efter vad det ska betyda så länge som det låter djupt. Det är vanligt när man börjar skriva och vill för mycket. Försök gå igenom manuset och kolla vad som inte passar in. Bara min åsikt.

Link to post
Share on other sites

Tony Montana skrev:

"Samma sak med ingen fatta vad dom spelade om, låter också lite för komiskt(Det var nog inte det som var meningen). Stans bästa band och ingen fatta vad dom spela om. Är huvud karaktären idiot eller?"

 

Jag tycker det är en jävligt bra formulering, det där att omgivningen inte förstår vad dom spelade/sjöng om, som jag tolkar det (och rätta mig ifall jag har fel nu) så menar du att omgivningen inte kunde förstå vad dom ville med sin musik eftersom bandet skrev om sina drömmar och sin längtan efter ett bättre liv, omgivningen delade inte denna längtan och därför kunde dom heller inte förstå, relatera till dessa känslor.

Link to post
Share on other sites

Jag gillar det. Men kanske känns det lite som att vi kommer för fort fram till slutsatsen "Kanske är det den känslan som är det viktigaste i livet?". Jag skulle nog vilja leta runt lite mer efter meningen tillsammans med Oskar. Tycker att det funkar bra, men kanske lite mera vilsenhet i mitten. Annars tycker jag det är kanon.

Link to post
Share on other sites

Håller med jonpet när det gäller att vi kommer för fort fram till slutsatsen "Kanske är det den känslan som är det viktigaste i livet?".

Det känns som om den inte funkar i den längd som den är nu, det går som sagt för fort, vi hinner inte lära känna karaktärerna (för det är väl mer än en?) i historien, samtidigt så tror jag att det kan bli något som är riktigt bra ifall du arbetar vidare med det

Link to post
Share on other sites

Jag håller med att handlingen har potential. Men jag tycker ändå att vissa saker kommer att bryta stämmningen i filmen. Jag har några frågor till dig.

 

Vad är budskapet med filmen?( förhoppning yea i got it men förklara mer.)

 

varför spelar det nån roll om han är död?( Om det ska vara en tvåminuterskortfilm).

 

 

sen till Daniel Hällqvist visst kan man tolka det på det sättet men man kan lika enkelt misstolka det och därför tycker jag att det vore bättre att skriva om den meningen.

 

Och Fredrik försök att ta åt dig av kritiken på rätt sätt, man blir stark av kritik på alla sätt och vis. Sen tycker jag att folk kan kritisera det jag har skrivit lite mer på min Början till en komedi tråd. Fire away..

 

p.s hadde jag inte tyckt att det har potential hadde jag inte ens brytt mig om att skriva.

Link to post
Share on other sites

Tony Montana och alla andra: tack för åsikterna! Och för att svara på frågorna:

 

Vad är budskapet med filmen? Egentligen vill jag inte ge svar på den frågan, för ofta är det individuellt, och det är klart att man kan tolka filmer på olika sätt. Därför tycker inte jag att det finns en "sanning". Men min tanke är att den här filmen ska ge budskapet att längtan, drömmar och förhoppningar (om allt här i livet, vare sig det handlar om att få nåt gott till middag eller en lyckligare tillvaro) kanske ofta är större än själva målet. Jag menar, hur ska vi kunna känna oss lyckliga och veta vad som är "bra" om man inte kunnat längta. Den dagen vi är totalt nöjda med allting tror jag inte vi längre kommer kunna uppskatta det goda i världen. När vi är totalt nöjda, vad ska vi då längta efter?

 

varför spelar det nån roll om han är död? För mig var det ett sätt att förstärka mitt budskap på. Kanske är det först när något är fullbordat och upplöst som vi förstår det viktiga, att vägen var viktigare än målet? Min tanke är att Oskar kommer till insikt om att förhoppningen är det största först efter han har dött. Jag tror det är värt att tänka på..

Link to post
Share on other sites

Daniel: jag har redan ett synopsis, till denna filmlängd:

 

Synopsis till "Förhoppning"

 

Oskar, 21 år, står på avstånd och tittar på en begravning. Han börjar berätta om hur han alltid längtat bort från staden han bor i. Han berättar om bandet han spelat i, att det förmodligen hade varit stans bästa band, men att det aldrig var någon som hade förstått deras låtar. Han visar de glada festerna och nätterna de hade haft tillsammans, men hur allting hade tagit slut, fastän det inte var någon som ville det. Oskar begravdes en fredag. Han förklarar att han nu kommit till insikt om att det trots allt kanske är känslan av förhoppning och längtan som är det viktigaste i livet.

 

Fråga: bör jag skriva mer i synopsis vilka bilder man ser? Som det är nu så förklarar det ju mest vad som sägs.. Bör man ha med t.ex. "Vi ser bilder på den tomma staden" etc?

 

Hur som helst, du tänkte kanske på att jag bör fundera på ett synopsis till en längre film med denna inledning? Ja, kanske... :)

Link to post
Share on other sites

Den är jävligt bra, rätt så lång, fadern som berättarröst, och du skulle kunna använda dig av ett liknande knep, Oscar som råkar ut för någonting, olycka? försök till självmord? vem vet? det är upp till dig, sedan börjar Oscar prata, olika klipp, vi vet fortfarande inte vad som hänt honom, lever han? är han död? Oscar tänker tillbaka, till slut stannar vi på hans begravning, nåt sånt ...

Link to post
Share on other sites

Jag skulle nog ha velat utveckla karaktären mer även i den här korta versionen, men det är lite svårt om det ska vara max 2 sidor (vilket var utgångspunkten, jag ska snart släppa det, men iaf.. ;)).. Men en tanke: jag beskriver ingen karaktärsbeskrivning på Oskar alls i början. Bör jag göra det? Men utseende t.ex. känns inte speciellt relevant för historien, för inget framåt, men man kanske ändå borde? Ngn som vet?

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...