Jump to content

En pedofils bekännelser


gorse
 Share

Recommended Posts

Hej alla forumläsare.

 

Jag skrev mitt första inlägg för liten tid sedan där jag beklagade mig över min ålder. Först en snabb presentation av mig, så vi har den saken avklarad. Jag är 41 år gammal, systemingenjör som jobbar med data och har plötsligt drabbats av filmdrömmar. Egentligen har tanken gnagt i åratal då jag skulle vilja att någon gör film om Operation Garbo. Men, en sådan storfilm kommer jag aldrig göra. Men jag siktar högt direkt, en långfilm runt 100-120 minuter skulle jag vilja göra. Så, en thriller sitter nära hjärtat (utan explotioner och after effects om det går). Lite sakta tar berättelsen form (med många luckor ännu);

 

Anslaget;

En barn bundet i en stol i odefinerat mörkt rum. Barnet örfilas och utsätts för ett sexuellt övergrep av anonymiserad äldre man.

 

Förtexter och musik medan vyer från småstadsidyll visas, ex stationen, affären, kiosken. Kiosken visar löpsedlar om ett saknat barn. En man handlar en tidning och rubriken om det saknade barnet exponeras.

 

Fördjupningen;

Hemma hos mannen som köpte tidningen får vi erfara att han är gärningsmannen för övergreppet. (eventuellt antyda att han nu äter av barnet). Urklipp från tidningen sparas i en folder där det redan finns många klipp sen tidigare.

 

En förståndshandikappad pojke i ca 15-18 årsålden och hans familj presentas och en hel del tvångsbeteenden presenteras under fördjupningen, blandannat rädsla för pälsdjur och drabbas då av tvångstankar om att rengöra sina händer och kläder. Är bla allergiskt. Flera traumatiska egenskaper presenteras bla är pojken rädd för "kakmonstret".

 

Första vändpunkt;

Den förståndshandikappade pojken blir vittne till när mannen under påverkan av "flashbacks" från sin egen barndom tilltvingar sig ytterligare ett barn och för bort det från en lekplats. Mannen iaktar den förståndhandikappade pojken, men tror att pojken inte förstår vad som händer. Mannen tvekar och kommer att kontakta pojken för att utröna vad han vet och hur mycket han förstår. Pojkens iaktagelse hotar mannens aktivitet.

 

De utvecklar en sorts "vänskap" där mannen blottar sin bakgrund, barndom och andra orsaker till varför han gör barnövergrepp. Detta visas bla genom inklipp från olika episoder från mannens barndom. Under "vänskapens" utveckling förstår mannen att pojken är ett hot mot honom (dels genom sina egna avslöjanden, dels genom vad pojken sett) och måste undanröjas. Pojken förstår inte hotet, men är rädd för sina egna tvångstankar, förföljesemani och andra småsaker vilket försvårar för honom.

 

(Här fattas ganska mycket i berättelsen ännu, men flertal barn förvinner. En tanke som jag inte utvecklat ännu är att låta något närstående barn försvinna, så man får lite större sympati för offren.)

 

Som tittare skall man förstå att mannen måste undanröja pojken och här finns utrymme för en hel del hotiska situationer, tex att mannen dolt följer efter pojken (eller är det pojkens förföljemani som spökar?)

 

Point of no return;

När mannen bestämmer sig för att undanröja pojken undslipper han med nöd och näppe, men blir istället då vittne till flertalet barn som redan är döda eller hålls fångna i mannens hem. (Ett av barnen är nära vän till familjen eller syster. Hur detta skall vävas in har jag inte hittat på ännu) Nu råder ingen tvekan för pojken att mannen är farlig och pojken bestämmer sig för att göra något åt saken.

 

Pojken blir inte trodd av sin familj då han berättar att det är kakmonstret som rövar bort barnen som det står om i tidningen. Mao måste han agera själv. Men det finns många svårigheter som måste övervinnas.

 

(här finns mycket att hitta på)

 

Hela rasket slutar med att pojken räddar ett barn, på bekostnad av mycket trauma men mannen hinner smita undan rättvisan i sista stund.

 

Slut.

 

 

 

Eftersom det inte är en polisfilm vill jag inte ha några poliser i filmen, men det är lite svårt att göra övergrepp utan att polisen blir inblandad så därför tänkte jag skildra polisens arbete genom tidningsrubriker och inslag i teven (i bakgrunden) för att visa att det är stor händelse i den lilla staden. Vad som också fattas ännu är hur pojken faktiskt skall kunna göra något åt saken. Evetuellt tänkte jag att han skulle kunna vara extremt duktig på att tekna och har lämnat detaljerade teckningar hema som ledtråd, varpå familjen kan komma undsättande i grevens tid när allt verkar gå åt pipan.

 

Åh, jag höll på att glömma det viktigaste. Som filmmusik tänkte jag mig bla melodin till Psalm 285. Annat stycke som kan bli effektfullt är texten till "tryggare kan ingen vara" men med ny melodi.

 

Nåja, inget i filmen är särkilt nytt egentligen utan jag har tagit inspiration av Nosferatu (1922) lite i störta allmänhet men synnerhet stämmningen, Thomas Quick (en berömd seriemördare), Vittne till mord (sektionen när barnet ser vad som händer på toaletten), När lammen tystnar (sektionen när Jody Foster samtalar med Lecter), och flera andra filmer, dokumentärer på teve och artiklar från internet om pedofiler och seriemördare. Eftrersom vampyrer känns lite passe så får min moderna drakula vara pedofil istället.

 

Håller detta för en svensk film?

Link to comment
Share on other sites

Låter intressant. Grundidén är väldigt bra tycker jag, men den kanske egentligen skulle passa bättre i novellfilmsaktig form; ca 30-45 minuter.

Även om det är en spännande historia kan det bli mycket "nödtid" för att få upp den till långfilmsstatus. Och effektivt skrivet kan man klämma in mycket på 45 minuter.

 

Slutet känns lite amerikaniserat och polisfilm, men å andra sidan, varför inte? Generellt tycker jag att det satsas för lite på att göra olika sorters filmer i Sverige och detta är ju en spännande story. Ett alternativ till "sista-sekunden-räddning" är ju att pojken offrar sig och ett barn klarar sig. (förlåt, jag är för tragiska slut :) )

Link to comment
Share on other sites

När vi ändå snackar amerikanskt stuk så tycker jag att ditt synopsis saknar en karaktär man kan identifiera sig med. Varken pedofilen eller den utvecklingsstörde pojken är ju direkt någon som man skulle vilja vara. Det är klart att du kan strunta i de "amerikanska reglerna", men gör det medvetet i så fall. "Vanligt folk" tycker bättre om filmer där de tycker om huvudpersonen.

 

Annars tycker jag att idén är intressant. Det är bra att du inte är rädd för det makabra.

Link to comment
Share on other sites

Den karaktär som jag tänkt mig att man skall indentifiera sig med är just den utvecklingsstörde pojken, den man skall sympatisera med. Från början hade jag tänkt mig en vanlig pojke, men då blev historien rätt slätstruken tyckte jag. Det finns många detaljer om denna pojke som "spelats upp" framför ögonen men som jag inte pusslat in i berättelsen ännu. Som Moiraine redan sagt får det inte bli någon dötid så jag skriver på tills jag tröttnar, så får vi se hur långt det blir. Därefter tänkte jag radera allt som inte bär berättelsen framåt. Jag vill gärna ha berättelsen tät och ur den utvecklingstörde pojkens perspektiv. Förhoppningsvis skall jag landa på en lagom lång film. Det får bli så långt det blir. Så gäller det förståss att välja lagom nivå på handikappet. Om man får flumma lite, så tänkte jag mig att våra vardagstrauman skulle kunna få gestalta sig i pojken, men det är inget mål i sig. Kanske ett billigt sätt att sätta huvudpersonen i underläge. Vi får se.

 

Det jag vimsar om förögonblicket är att pedofilen inte skall vara solklart monster hela vägen utan någon sorts sympati vill jag skapa, genom att spegla hans bakgrund. Eller i alla fall berätta varför han blev så som han blev. Men om det passar in i den dramaturgiska modellen måste jag läsa lite mer. Inspirationen här kommer lite från Frankensteins monster med boris karlof.

 

Amerikanskt stuk, ja kanske, men helst inte. Men jag vill gärna unvika den "svenska stilen" typ beck och liknande. Slutet är ännu öppet för många förändringar. Jag vill försöka unvika att egentligen ha ett slut. Dels blir det mycket att "ta hand om" i berättelsen som jag tycker är tråkigt, dels vill jag lämna utrymme för att det aldrig "tar slut", vilket är ganska nära sanningen inom ämnet. Jag vill att tittaren skall bli sne på slutet. Men hur det skall gå till vet jag inte för ögonblicket. Jag har nog sneglat lite för mycket på När lammen tystnar, när Lecter gick upp i rök. Några svenska inspirationskällor har jag inte, mer än Jägarna som jag gillade bra. Men det är ju inte samma genre, mer än att jag blev så där sne när de våldtog tai-tjejen, som jag vill att man skall bli i min berättelse. Ett slut bland många jag tänkt på är att visa en datorbildskärm med barnpornorgafiskt matrial från internet (hur nu det skall gå till utan att själv hamna i fängelse) där gärningsmannen/datorägaren är helt spårlöst försvunnen.

 

När jag har skingrat dimmorna lite, och pusslat ihop persongalleriet lite bättre, skall jag försöka ge ett exempel på scenarior som visas framför ögonen på mig. Det spelar hela tiden, dag som natt. Tänk om man kunde spela in det man "ser"?

Link to comment
Share on other sites

En film som påminner en hel del om din film, iallafall på beskrivandet av relationen mellan den utvecklingsstörde pojken och pedofilen, är Bryan Singers "Sommardåd" (org. titel: "Apt Pupil). Jag rekommenderar att du ser den. För det första för att det är en bra film, enligt mig. Och såklart för att du kan få inspiration i och med likheterna som enligt mig finns.

 

Kan för övrigt annars säga att jag tycker det låter som en intressant idé.

Håller även jag på med ett manus som handlar om våldtäkt(dock inte en pedofil) och som inte heller kretsar kring polisens jakt efter den skyldige.

Utan snarare som en blandning av "Summer of Sam"(Karaktärernas relationer till varandra i filmen och hur de misstänker varandra) och "Irréversible"(De drabbades jakt på den skyldige).

 

Well well, keep us updated angående ditt projekt. Det är kul att höra hur det går. :)

Link to comment
Share on other sites

Vet ju inte hur väl du kan skriva så att man faktiskt sympatiserar med en pedfil. Men att just en pedofil går fri i slutet tror jag kan göra publiken väldigt besviken. Om flera barn försvinner och utnyttjas så kommer nog många i publiken vilja se en grovt misshandlad skurk i slutet. Jag har läst böcker med lite liknande tema, och jag höll på att riva sönder boken då han inte åkte fast.

Link to comment
Share on other sites

Håller med att det kan bli väldigt svårt att få publiken att sympatisera med en pedofil, men ingenting är ju omöjligt, så ifall du skriver ett välskrivet manus som gör mer än att skrapa lite lätt på ytan, utan gräver sig långt, långt ned i djupet, borde du kunna få dom att känna mer än hat och förtvivlan över hans övergrepp, i Mystic River lyckas dom ju tex, att få publiken (och då kan jag bara räkna utifrån mig själv) att känna ömkan och viss förståelse över Tim Robbins pedofil Dave Boyle, dom gör honom till någon som är så mycket mer än ett sjukt monster. Jag måste även säga att jag personligen inte har något emot att han i ditt manus kommer undan, jag saknar filmer som utmanar, vill väcka en reaktion, väcka nya tankegångar, och samtidigt så tror jag att ditt slut speglar verkligheten betydligt bättre än andra filmer som har mord/sexuella övergrepp som tema, på det sättet att brottslingen faktiskt klarar sig undan rättvisan, se bara på Helen-mordet som det har stått en hel del om i kvällstidningarna den senaste tiden, mannen som polisen har häktat och som förmodligen har begått mordet gick fri i över tio år innan polisen äntligen fick tag i honom, och sorgligt nog så finns det ju många, många, många av hans likar ute i världen och som aldrig kommer få sona sina brott, behöva stå till svars för sina handlingar. En film som låter pedofilen försvinna i tomma intet kommer självfallet förarga och allinera en stor del av sin publik, men vem säger att konst alltid ska stryka publiken medhårs? Det är det jag gillade med Lilja-4-Ever, (helt fel ord, jag vet), just det att Lilja dog.

 

Ja, ja, lycka till, jag vill gärna se det färdiga resultatet

Link to comment
Share on other sites

Nej, rent filmiskt blir det bäst att han kommer undan, eftersom det är minst mainstream, även om det finns en del sådana också (När lammen tystnar ett bra exempel). Vill man skapa debatt är nog det dessutom det bästa slutet, eftersom det väcker ilska. Men allt beror ju på vad du har för syfte, båda varianterna kan bli bra.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Jag skummade lite snabbt igenom allt ni skrivit och kom fram till att storyn är väldigt intressant, fängslande. Nu är jag ju väldigt tråkig iom. att Lag och Rätt är temat på det mesta... men om 'den handikappade pojken' är så pass handikappad som jag tror så kanske han skulle kunna bestämma sig för att ta saken i egna händer? Iom. att 'pedofilen' inte verkar kunna sluta och eftersom han (pojken) inte kan förklara för omgivningen vad som händer.

 

Därifrån kan man ju komma på lite mer eller mindre amerikanska slut. Jag tycker själv att det är en intressant konflikt... och det är ju ständigt ett återkommande tema i många filmer (ta lagen i egna händer). Hur som helst, om pojken bestämmer sig för att ta 'pedofilens' liv kan han ju antingen lyckas eller misslyckas.

 

Om han lyckas, ska omgivningen få reda på att det verkligen var den skyldige som dog? Ska han i sådana fall skonas ifrån straff? Man kan tänka också tänka sig att det inte finns några bevis för att det var just han... osv.

 

Pojjken kan ju också misslyckas med mordet och istället bli ännu ett offer. Eller så kan ju 'pedofilen' på något vis få fram pojken som den skyldige (KRÅNGLIGT att få ihop).

 

Jag kanske svamlar iväg... men det är några alternativ. Den obehagliga jag kan tänka mig att få när jag ser på denna 'film' blir ännu värre med känslan 'han kanske är därute'.

 

Blev medlem idag, så jag är inte megahet på filmer, idéer, osv. ;)

Link to comment
Share on other sites

Jag har själv i flera vändor funderat på om inte ett skjutvapen i alla fall skall bli inblandat så jag också måste lista ut hur man gör en mynningsflamma i AE :-) Men de skulle kunna gå med en kniv, ett hammarskaft, rivgärn vad som helst som kan finnas till hands för en utvecklingsstörd pojke. Jag hoppas att lite av dramatiken ligger i att vad helst pojken hittar på så är det i pricip verkningslöst. Man skulle kunna tänja denna problemlösning till ganska lång stund. Kan han i alla fall lyckas, så borde det bli spännande.

 

Den utveklingstörde pojken skulle mycket väl kunna göra ett tafatt försök att ta kål på pedofilen och det ligger i linje med vad jag tänkt mig. Men hur det skall gå till vet jag inte. Han skulle mycket väl kunna bli straffbefriad eftersom han är utvecklingsstörd. Vem vet. Tack infallen.

 

I liten episod som lite oseriöst blixtrade genom mitt huvud :) ;

 

Pojken har just bestämt sig att göra upp med pedofilen. Han klär på sig sina kläder, rotar bland sina saker i sitt rum och tar på sin för stora keps, jacka och stövlar etc, rotar mera bland sina saker och hittar ett par solbrillor och sitt bränbollsträ (eller pilbåge med sugkoppspilar). I bakgrunden skymtar en Terminator2-bioaffish på väggen i hans rum. När han smäller igen dörren efter sig, stövlar han ut (något slowmotion) ur sitt hem i sina pajas-kläder och gummivapen till tonerna av de fem första takterna ur temat till Terminator2, dvs TAM-DAM-ta-ta-TAMmmm.

 

På femte takten avbryts dramatiken med att Mamma rycker tillbaka honom till verkligheten med de stränga orden " Var skall du ta vägen i de där kläderna?"

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Jag tycker att du ska skippa scenen här ovan, för vad tillför den scenen egentligen? Jag tror att om ditt manus ska funka så måste du hela tiden hålla dig nära verkligheten, vara med dina karaktärer hela vägen under manusets resa, veta vad som händer inom dom, din historia är bra, väldigt bra till och med, ifall du frågar mig så kan slutresultatet bli någonting som är bra mycket bättre än dom flesta svenska filmer som har gjorts dom senaste tio åren, men ifall något sånt någonsin ska ske har du inte råd att skoja omkring, som jag ser det är det enda beskrivningen av scenen här ovan har för syfte, att få oss att skratta åt pojken, förlöjliga honom, och nog för att jag kan förstå att du inte vill skriva ett manus som är mörkt och dystert rätt igenom, så måste jag säga att ifall du vill få publiken att skratta har du valt helt fel historia att skriva på ... Nu kan jag inte skriva mer, två goda vänner kom just förbi. Adjö. Adjö. Eller på återseende.

Link to comment
Share on other sites

Hehe, du behöver inte vara orolig.

 

..."oseriöst blixtrade genom mitt huvud" skrev jag. Scenen jag beskrev var enbart att göra mig lustig just i denna stunden i detta forum, men inte alls över min huvudkaraktär. Jag tror jag är gammal nog att inte uppskatta lyteskomik.

Men dina ord värmer mitt hjärta så ini h-vete så du kan inte ana. Det är verkligen roligt att höra att berättelsen kan hålla vatten och det stärker mig och nu kommer skrivandet att ta ny fart.

 

Däremot inser jag att ordet "pedofil" är ett attans starkt ord, så jag kommer att ta bort ordet helt och hållet och enbart låta bild och handling avslöja vad som egentligen händer. När jag berättat min historia för bekanta slutar de lyssna direkt när de hör ordet "pedofil" och tycker jag är sjuk i huvudet. Så från och med nu är det "bara" en monstertyp även om det egentligen är prick samma berättelse, med prick samma gärningar. Med "search and replace" på ordet, fick lite latjo effekt på mina anteckningar... Ännu hemskare karaktär och berättelse...

Link to comment
Share on other sites

För det första vill jag bara säga att du inte ska hindras av din ålder! Du har ju lång tid kvar att leva!

 

Ideen är cool. Filmer skildrade ur en mördares synvinkel har man ju sett, men just pedofil känns nytt, intressant och vågat.

 

Akta dig för att göra "ännu en" vittnes-film. Försök att hitta några nya ingredienser, så att det blir något nytt.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...