Simon W Postad 11 maj 2007 Dela Postad 11 maj 2007 Titel: Håller du min hand? Voodooversion 1 (voodooversion 2 http://forum.voodoofilm.org/showthread.php?t=14589) Anders och Tina lever tillsammans med deras gemensamma dotter Klara. De två har dock glidit ifrån varandra. Kan de hitta tillbaka? En kortfilm om saknad och längtan, som går för långt...-Håller du min hand--.pdf Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Zarakow Postad 13 maj 2007 Dela Postad 13 maj 2007 Gillar det starkt - ett av de bättre jag läst här. Bra bildberättande framförallt. Händer väldigt mycket på slutet. Fattar inte varför det behöver stå något på kortet - man fattar ändå... Väntar med spänning på fortsättningen! /Henrik Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Simon W Postad 13 maj 2007 Författare Dela Postad 13 maj 2007 Tack! Angående kortet håller jag med. Var osäker på om det behöver stå något alls. Det blir kanske ändring. Fortsättningen? Det är en kortfilm. Jag tänkte inte ha någon fortsättning. ... Men i och för sig. ;) EDIT: Det här är INTE tänkt som en del av stafettskrivarprojektet, ifall du trodde det. :) Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Selin Postad 13 maj 2007 Dela Postad 13 maj 2007 Riktigt härligt tycker jag. Tycker också att det är ett av de få manus man har läst i forumet som man riktigt kände att man greps av historien. Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Simon W Postad 13 maj 2007 Författare Dela Postad 13 maj 2007 Tack! Alltid roligt att höra. Men det är också alltid skoj och givande att få lite kritik. Tycker du att manuset är färdigt, eller är något otydligt? Onödigt? Är slutet glasklart? Framförallt - behövs sista scenerna, epilogen? Jag är osäker där. Men tack för det positiva omdömet! Som sagt, alltid roligt! EDIT: Jag tänkte att ett melankoliskt, vackert piano ska ligga över, och binda ihop några av de dialoglösa scenerna. Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Selin Postad 13 maj 2007 Dela Postad 13 maj 2007 Jag är tyvärr ingen expert på manus! Men jag blev faktiskt överraskad av slutet. Men riktigt varför är jag inte säker, jag tror nog jag var lite oförberädd på det. Men som sagt jag är ingen expert. Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Simon W Postad 13 maj 2007 Författare Dela Postad 13 maj 2007 Alright. Fair'nuff. Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
taZ Postad 13 maj 2007 Dela Postad 13 maj 2007 Bra skrivet. Även fast jag förstår att många inte kommer se orsaken till det något drastiska slutet, blir det svårt att få igenom det bättre i en kortfilm. Men man kan alltid försöka... Själv skulle jag inkludera lite mer på slutet. Kanske går Anders till Tina tar kn**** och kramar om henne. Hon vaknar och förstår - båda bryter upp på grund av det bedrövliga tillstånd de befinner sig i. Detta kanske förstör vad du är ute efter, men kanske inte. Oftast brukar karaktärer/människor försöka sig på lösningar som de sedan förstår inte är den verkliga "vägen ut". Lycka till. Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
jbergman Postad 13 maj 2007 Dela Postad 13 maj 2007 Nja, jag är lite skeptisk. För det första saknar jag en stark hook som rycker in mig i berättelsen. I en kortfilm är det lätt att förlora tittarna under de första minuterna om man inte har något spännande att komma med. Om man däremot genast får något att intressera sig för så kan man utan problem stå ut med några långsamma scener. Känner du till begreppet "björnen på stranden"? Termen är plockad från Göran Häggs Författarskolan, och handlar om en filmscen där en man och en kvinna sitter och myser på en strand och har det allmänt romantiskt. För att scenen inte skulle kännas tråkig visade filmaren oss hur en björn precis hade rymt från ett närbeläget zoo. Genast förväntade sig tittarna att björnen skulle dyka upp på stranden och satt som klistrade, men i slutändan fångades björnen in utan att ha kommit i närheten av det älskande paret. Med Hitchcockterminologi blir det väl "bomben under bordet". Ärligt talat, många scener kan man se komma på mils avstånd, och när de kommer är de knappast särskilt laddade. Inte förrän på slutet tar filmen en intressant vändning, och just som det blivit intressant tar det slut. Jag skulle nog låta slutet komma mycket tidigare, och låta filmen fortsätta därifrån. Två desperata människor som försöker finna lösningar på sina problem är mycket intressantare än vad som från början gjorde dem desperata. Jag tycker att du har en intressant grundton i historien, men de individuella scenerna saknar mycket av den laddning som behövs för att behålla tittarens intresse. Det skulle vara intressant att höra dig reflektera över vad du vill åstadkomma med historien. Lycka till! /Jakob Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
StenR Postad 14 maj 2007 Dela Postad 14 maj 2007 Jag tycker inte handlingen är glasklar om du frågar mig. Men jag tycker att manuset har stora kvaliteter vad gäller berättande utan dialog och alla små vardagliga iakttagelser. Kan hålla med jbergman lite om att för att hålla uppe intresset så borde man börja med slutscenen, men om du kan hållla uppe tittarens intresse med tillräckligt många framåtpekande detaljer i de tidigare scenerna så kan det funka bra ändå. Du säger att det är en kortfilm, men jag tror du behöver mer än 7-8 sidor om tittaren ska hänga med i svängarna och ändå berätta den på det sätt du började på. Den ändrar också karaktär på ett sätt som känns lite svårt att motivera med det som har hänt tidigare. Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Simon W Postad 14 maj 2007 Författare Dela Postad 14 maj 2007 taZ, jbergman, StenR - Kul kritik! Inspirerande! Vad jag ville med historien var berätta om det tysta livet makar kan dela. Ville med enkla scener beskriva deras situation - hur mannen i det här fallet nog fortfarande älskar sin fru, medan kvinnan i sin tur stannar och kämpar kanske främst för dotterns skull. Djupt tragiskt historia, där den enda glädjekällan är dottern. Jag ville ta in tittaren i deras liv, och sedan titta på när mannen gör det desperata, patetiska och hemska för att tvinga tillbaka kvinnan i hans armar. Angående slutet så var jag osäker. Det kändes lite väl teatraliskt, "out of place" och liksom billigt. Men jag ville göra ett försök, en testscreening - se hur opinionen reagerar. Nu vet jag. ;) Att ha slutet först vill jag nog inte. Förstår tanken, men det är lite lättköpt, tycker jag. Jag ska nog hellre fundera på framåtpekande detaljer, stegra historien mer innan slutet. Samtidigt gillade jag rytmen i början - tristessen, vardagslunken. Nej, det är inte på något sätt självbiografiskt, ifall nån undrade (och oroades) Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Simon W Postad 14 maj 2007 Författare Dela Postad 14 maj 2007 Jag tror jag kommit på hur version 2 ska vara. Björnen kom och hjälpte mig. ;) Tack för hjälpen! Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts