Filmer man kanske borde ha sett?

[Simon W]

Fan, det var så sant, Fönstret åt gården är ju färg. Det visste jag ju egentligen... ;)

 

 

Nej, det är inget fel på den gamla tekniken i sig, mono som svartvitt, eller Technicolor. Vad jag åsyftade var det faktum att du tycks pådyvla äldre filmer som det bästa världen skådat. Men för all del, det är inte många som gör det i dagens mediabrus.

 

Finns det något i samtidens Hollywood som imponerar på dig?

 

Jag gillar när filmer får en att glömma att det är film. Äldre filmer brukar i större utsträckning, i mina ögon och öron, ibland bryta sin illusion genom ibland taffliga ljudupptagningar, skakig dollyåkning, milt teatralisk skådespel. Jag för min del föredrar när en film är gjord med perfekt handlag i BÅDE känsla och teknik. Sådant imponerar på mig, om än det ibland kan bli för polerat (don't get me started on Star Wars ep 1-3...).

 

 

Nosferatu (1922) tyckte jag dock var lite småkomisk när jag såg den. Först trodde jag att den spenslige vampyren, med kistan på höften, lubbade omkring dagtid - hallå? - men sen insåg jag att de fifflat med bländaren för att lura oss (klassiskt knep), men det såg bara ut som en kontrastrik dag. Och stumfilm kan tyckas lite för främmande för en kille som är van att höra tal när läppar rörs...

 

Förlåt om jag låter hånfull. Inte min mening att vara disrespectful, men jag antar att också FW Murnau skulle le litegrann om han såg sin film nu, i dagens filmflora. "Men det VAR ju ändå 1922..." skulle han säga, till sina lika döda regissörskollegor.

 

"Alright... Hmm, när kommer Bergman?", undrar nyanlände Robert Altman.

"Var nöjd!", säger Fellini sårat...

[jmalmsten]

Sen ska man ju tänka på också att filmer som nosferatu kanske var inspelad i svartvitt, men att det var meningen att exempelvis nattscener skulle tintas innan visning. Ett gammalt trick från den tiden är ju att blått = natt... något som har fallit bort i många dvd-releaser;)

[Munthe]

Jag kan inte säga mer än att alla individer passerar stadier i livet där man tar till sig annorlunda saker olika bra. När jag såg Faces första gånge när jag var 16 var jag så jävla förbannad för jag fattade inte hur fan man kan göra en film med en massa svartvita närbilder av tråkiga människor som babblar och babblar och babblar oavbrutet. Tio år senare träffade den filmen mig som ett ton tegel och jag såg plötsligt hur jävla modig och unik den filmen är.

 

Jag uppskattar stumfilm enormt mycket. Helst ska den ses på duk i en riktig biograf. Jag älskar att se saker när dom gjordes för första gången och inse vilken brist på uppfinningsrikedom det finns nu om man jämför. För mig har nog stumfilmseran lite samma betydelse för mig som gamla testamentet har för kristna.

 

Jag tycker att Nosferatu har en extremt creepy stämning. Men man måste vara fokuserad när man ser den. Moderna filmer kräver inte alls lika mycket fokus som stumfilmerna för dom fyller våra öron med en massa fluff och smetar på med effekter eller bärs fram av sin dialog på ett lättsamt TV-mässigt vis. Kolla gärna Herzogs remake. Den hyllar den där stämningen jävligt bra. Och Schrecks och Kinskis greve tycker jag överträffar alla senare tiders Bela Lugosi-inspirerade sexiga grevar. Jag gillar när vampyren är en äcklig råtta med fula tänder som kutar omkring i gränder med sin egen kista under armen.

 

Jag tror att jag gillar gamla klassiker så mycket för att jag vet att det mesta jag ser är gjort för första gången och det var så helvetes mycket svårare att göra film på den tiden med extremt långsamma filmsorter, stora otympliga kameror, inga zoomobjektiv, enorma ljusriggar som gjorde skådisar blinda osv. Det var helt enkelt tuffare att vara filmare på den tiden.

 

The Bride of Frankenstein glömde jag bort. Det har inte gjorts något bättre i den genren än den efter att den gjordes. Extremt personlig, fruktansvärt snygg.

 

Tod Brownings Freaks är också en sån där film som helt saknar motsvarighet i resten av filmhistorien.

 

Modern Hollywoodfilm jag gillar? History of Violence, Attentatet mot Richard Nixon, V for Vendetta, The Hills Have Eyes, Sin City och massor av annat. Jag har haft svår 300 feber ett tag nu så den ska bli kul att se.

[gorse]

Applåd, Martin. Du ser de filmer jag tittar på och jag skulle kunna skriva många rader i ett och samma inlägg men jag inser att det är svårt att överträffa det du redan skrivit. Jag ryser fortfarande när man ser eftertexterna med penselskrift före filmen till en orkestral titelmusik och en filmtitel hoppar upp mitt mitt i bild med en trumpetstöt. "Frighting lighting" och "screaming terrror". Till och med bortglömda skräpfilmer har en creepy stämning som är helt bortglömd i modern film. "the bat vampire" inleder filmen med borgmästaren, prästen och några andra komungubbar i ett rum som diskuterar de hemska dödsfallen på senare tid. En av gubbarna talar förskräkt om den "bat vampire" som härjar i trakten, men avfärdas av borgmästaren som vidskeplig. Ingen musik, utan endast filmbrum. Men stämningen är påtaglig.

 

Jag tror Martin glömde The lost World, och även King Kong även om den har ljud. Båda har ju fantastiska animeringar, och inte bara det. Levande skådespelare interagerar med animeringarna. Utan dator och maskning.

 

Att kolla på stumfilm kräver att man inte sitter och glor ner i godispåsen, eftersom man inte kan följa handlingen med genom att lyssna. Men koncentrerar man sig en smula så är det nog så spännande. Om man tycker stumfilm är på tok för svårt kan man börja med Chaplins nyrenoverade filmer (så slipper man glo på repor, få epilepsi av flimmret, och hoppande bild) eller se Buster Keatons slapsticks i tex amerikanska inbördeskriget. Det är så roligt att man har träningsverk i magen i flera dagar. Det enda som är lite dumt med 100 år gammal film är att åldern tar ut sin rätt. De är ofta i dåligt skick. När jag såg metropolis första gången var det en plåga. När jag sen såg den renoverade filmen, insåg jag att inte tusan satt de och tittade på raspig film år 1920. På tal om filmtrix på 1900-talet finns ju resan till månan på internetarhive. Klart sevärt och inte så lång. Det enda dumma är någon har lagt på en berättande röst på filmen som inte hör dit. (edit: http://www.archive.org/details/Levoyagedanslalune )

 

Fast jag är inte överaskad om den yngre generationen ratar gammal film. Jag kände mig lite besviken är mina barn ratade Indiana Jones och de fördömdas tempel i Orlando. -Tråkigt, var kommentaren. -Segt som sirap. För dem var det likhetstecken mellan Indiana Jones och Casablanca. Nåja, lite längre bort fanns en ALIEN-attraktion. -Äh! Har dom ingen nyinspelad modern version?

 

På tal om det, är det inte dags att göra en REMAKE av ALIEN? Den är ju snart 30 år gammal. Det finns ju nyare filmer som man gjort remake av.

[Munthe]

Remakes är ofta kul att kolla på för att man förstår att den där magin som fanns i den första filmen, som inte riktigt går att beskriva, är så fruktansvärt svår att återskapa. Därför är oftast remakes av lite "sämre" filmer ofta bättre. Som t ex Scorseses remake av Cape Fear.

 

Jag skulle vilja ha tag i någonslags komplett DVD-box med alla Méliès filmer i restaurerat skick. När jag var i Paris i våras var jag tvungen att besöka mästarens grav. Vilket geni.

 

Det där med att titta ned i godispåsen. Det finns få saker som jag har så svårt för som människor som tycker att se en film på bio = ett kapplöppningsrace i godis och popcorn-konsumtion. Självklart kan man äta godis men varför vill man sitta och raffsa i påsar, bjuda runt och konstant och hela tiden släppa blicken från duken? Och att snacka som man sitter hemma framför TV-n ska vi ju inte prata om. Men värst av allt (och den är inte lätt att bli av med) är TEXTADE filmer. EXAKT hela poängen med klipprytm och bildkomposition går HELT förlorad om man läser undertexter. Ögonen flyttar sig hela tiden från filmens faktiska visuella handling för att sitta och läsa en text. Hate it! Jag tränae bort att titta på undertexterna när jag var i tonåren. Nu stör dom mig nästan aldrig hemma men på bio ändrar dom ljusvärdet i salongen hela tiden. Som att tända en stark vit lampa varje gång någonting behöver översättas. Där är dom svårare at ignorera - men jag läser dom aldrig.

[Simon W]

Jag är 33, och en som ser på film koncentrerat. Jag är väl helt enkelt inte en allätare. Jag samlar inte på antikviteter, eller hänförs av dem. Men jag uppskatter dem. Jag är inte dummare än att jag förstår att vi alla står på dess axlar. Men nej, jag är inte tillnärmelsevis lika stor finsmakare som ni, mina herrar. Gillar inte ens vin.

 

Hoppas det är ok?

 

Men vem vet, jag kanske också blir frälst en vacker dag...

 

 

 

Jag antar att Fox tycker att Alien är fulländad. Det tycker jag också. Å andra sidan tyckte jag också att orginal-motorsågsmassakern var fulländad...

[Munthe]

Om Fox gör en remake av Alien (vilket inte är det minsta otänkbart) så är det såklart inte för att dom tycker att Alein behöver förbättras. Fox är inga konstnärer. Fox säljer biobiljetter och DVDer för att bli så rika som möjligt.

 

Jag känner mig inte som nån finsmakare bara för att jag gillar gamla filmer och nya. Tycker bara inte att stora filmklassiker är tråkiga.

[gorse]

Oj, nu skall jag försöka komma ihåg två ämnen....

 

Remakes: Jag gillade mycket filmen OMEN. Förra året gick en remake av samma film på bio. Något mysko hände med återinspelningen som jag tyckte var svår att sätta fingret på. Den nya filmen är nästan frame by frame kopia av filmen, inklusive kameravinklar. Men ändå var det mesta av magiken inte på långa vägar i närheten. Vad konstigt? Jag letade i mina hyllor. Jodå, filmen fanns i mitt bibliotek och jag tittade på den ursprungliga med Gregory Peck.

Nu tror jag att jag upptäckte en väsentlig med mycket liten skillnad: Till exempel; Några scener innan barnvakten hängde sig genom att hoppa från taket (under barnkalaset) kom en otäck hund och stirrade på barnvakten. I den ursprungliga filmen framgick hur ögonkontakten mellan hunden och barnvakten på något sätt överförde den diaboliska makten att barnvakten skulle hoppa. Denna scen var stark i ursprungsfilmen, egentligen rätt långdragen. I kopian var denna scen bråkdelen kortare. Ögonkontakten mellan parterna, att det var el diablo själv via hunden som påverkade henne att hoppa, hade helt gått förlorad. Hunden blev ju nu inte ens läskig. Det skulle kunnat varit vilken hund som helst som passerade och bara tittade.

 

Denna tajming, som antagligen är fråga om väldigt korta ögonblick verkade helt gått förlorad. Filmen förlorade mycket av sin känsla såvida man inte är mycket vidskepligt förståss. Men så finns ju det omvända såklart. Många filmer blev bättre som remakes, men då är det ofta ingen vidare film från början.

 

Äta godis på bio: Jag går sällan på teater eller musikaler. Men på senare år har jag gjort än den ena, än den andra föreställningen den äran. Nu senast CATS i Göteborg. Jag tog med barnen. När man går på teatern äter man godis och dricker kaffe i PAUSEN. Mina barn bunkade upp godispåsarna i pausen och tog dem med in i föreställningen. Ay ay, när jag märkte det konfiskerade jag alla påsar till barnens stora förtret och stora förvåning. Det var det konstigaste de hade varit med om. Ingen annan skulle ens drömma om att förtära något i en teatersalong. Varför gör man det på bio?

I bland misstänker jag att det har med bildning att göra. Obildade har inte råd att gå på teater utan dräller på biografsalongerna. Den fattiges teater. När jag såg min första bioföreställning hade biosalongerna säten av plysh och var stoppade med halm (och luktade illa), kristallkronor i taket, en foalje med röd plysh på väggarna och en entre som liknade Chinateatern. Jag hade hängselbyxor och mina föräldrar var finklädda. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad det var för film.

 

Textning: Det är inte lätt med texterna. Jag fördrar text framför dubbning. Jag ser i bland film från tex afganistan (Efter klockan fem) eller andra latjo länder. Jag talar inte armenska eller hindu. Men jag föredrar ändå originalspråket framför dubbning. Men för att hänga med behöver jag texter. Men jag retar mig en smula på att man har texterna i bild när man visar film i letterbox på teve.

 

Finsmakare: Bah, man är inte mer finsmakare för man hellre ser Fellini eller stumfilm. Däremot ser jag ingen ide att plåga sig igenom film man inte gillar. Se det som man gillar helt enkelt. Det är som med mat; Man äter det som man tycker är gott och dricker det som är gott.

[Simon W]

Finsmakare: Bah, man är inte mer finsmakare för man hellre ser Fellini eller stumfilm. Däremot ser jag ingen ide att plåga sig igenom film man inte gillar. Se det som man gillar helt enkelt. Det är som med mat; Man äter det som man tycker är gott och dricker det som är gott.

 

Tack, det var nog det jag ville att vi alla skulle komma fram till. Syftet att se på film är inget annat än verklighetsflykt, och/eller njutning, och/eller i utbildningssyfte. Och om vissa bolag därigenom tjänar pengar - grattis.

 

Det är inte min mening att racka ner på någon. Vill bara förstå andras sätt att se på film. Om jag därigenom låtit en smula dryg i vissa kommentarer, ber jag om ursäkt... Men visst får man mer respekt bland belevade cineaster om man hyllar Fritz Lang och Marnau framför James Cameron och Michael Bay? ;) Men visst, det är inte därför ni lärt er uppskatta de äldre klassikerna.

 

 

Remaken av Psycho var pinsam, en karbonkopia minst sagt. Bortsett att Norman Bates den här gången runkade när han kikade genom hålet i väggen...

[gorse]

Jag vet inte om det är applicerbart på film, men jag kan ge ett exempel på att jag tycker till exempel mycket om whiskey. Mitt hjärta klappar rätt gott för singelmalt whiskey och särkilt Island whiskey. Många av mina bekanta som gillar single tittar inte ens åt en grain eller blended. Det tycker jag är en dum attityd. Det finns många många goda blended och om sanningen skall fram är det mest blended jag dricker eftersom single är rätt dyrt och man får spara den till speciella tillfällen. För nykterhetsivrarna kan jag också nämna att jag är sparsam med alkoholen eftersom dels är whiskey rätt dyrt och dels vill jag inte förslösa nöjet i onödan ungefär som att det inte kan vara julafton varjedag och jag uppmuntrar aldrig till dryckenskap. Alltså, dyrare whiskey är inte mer finkultur än blended, men främjar nykterheten.

 

En av mina favoritkosörer, Torsten Ehrenmark (borta sen många år sen) ansågs vara det finaste av finkulturell matlagning. Hans specialitet var rotmos med fläskkorv. Han kunde inte begripa hur fläskkorv kunde vara finkulturellt? Det är husmanskost (av hans generation). För att citera honom fritt ur minnet "Vem är så dum att man äter något man inte tycker om?".

 

Fundera på det, nästa gång någon svänger sig med vinlistan. Är det en snobb eller eller en livsnjutare? Svaret brukar inte låta vänta på sig. Inom filmen kan det vara lätt att svänga sig med regisörsnamn eller filmtitlar från exotiska länder. Men kom ihåg att Ingemar Bergman tittar på TerminatorII.

[Simon W]

Håller med, och whiskey var definitivt applicerbart i detta sammahang!

 

Jag tror nog vi har utrett detta nu. Man får bara hoppas att Munthe låter mig hålla på med film, trots att jag bara sett hälften av filmerna på hans lista...

 

För övrigt fick jag en whiskeyflaska (Famous Grouse) när jag slutade på mitt förra jobb (jag sa upp mig; min amn). Det smakar huggorm, men är kanon när man är förkyld. Så säg något ont som inte har nåt gott med sig. Kollegorna hade missat att det med Simon medföljer inbyggd antabus mot både vin och whiskey.

[jmalmsten]

Tänkte på det du sade om textning munthe... och förutom det uppenbara att inte kunna se på armensk odubbad otextad film så måste jag kontra med en annan sak... Precis som du anser att textning förstör klipprytmen tycker jag att dubbning förstör ljudbilden. Jag är ju själv före detta anime-nörd och må ju säga att det är en HELT annan känsla att se anime på japanska än dubbad engelska. Att läsa texten är för mig second nature... Jag vrider mig i plågor när jag hör tal som inte stämmer för fem öre i varken tonalitet eller känsla.

 

Den enda gången jag fått problem är i PuniPuniPoemi, men där är den hyperaktiva talet så ingjutet i humorn.

 

Dessutom, med text så har man fortfarande valet att inte läsa... med dubb så är man helt utlämnad åt dubbarens syn på hur det ska låta vid tal.

 

Halva känslan av en film på ett språk man inte känner igen är ju att höra dess rytm. Och den rytmen komplementeras med ljudeffekter och musik. Den där känslan av Franskan kan inte kommas i närheten av med engelska, ej heller cantonesiskan eller japanskan...

 

Talet är minnst lika viktigt som klippningen i en film.

 

Jag ser hellre en film utan dubb om jag kommer över en otextad utgåva.

 

Jag kan bara inte ta en dubbad film på allvar och hatar uppfinningen på samma vis som Pan Scan lika mycket som du hatar textning. Och det är väl en preferens som ingen av oss tänker backa på kan jag ana så jag låter bli att fortsätta gnälla...

 

Men vi är ju inte helt på olika sidor om film... För jag kan intyga om att en och samma film kan vara totalt annorlunda i intrycket vid olika tillfällen. Jag tyckte Hajen var ett sömnpiller första gången jag såg den... sist höll jag på å tappa andan... Jag såg The Killer av John Woo med polarna och intrycket var föga imponerande och knappt förståbart... ett par dagar senare såg jag den själv vid datorn (har ingen standalone-dvd), och nu ligger den definitivt i tio-i-topp-listan av action-filmer, som förresten nästan är fylld av Woo ändå...

 

Sen är det ju också den där känslan av att se hur traditioner började. Jag köpte gladeligen 10 budorden. Och den är pratig och styltig som stryk... men så kommer effekterna, att dela på Röda havet på den tiden i film ni... där har ni nått att bita i! inge j*vla CGI där inte... Anfallet av Pearl Harbor i Tora Tora Tora... Där springer stuntmännen för glatta livet när flygplanen exploderar. Den ofta omnämnda Voyage Dans Et La Lune innehåller effekter som skulle vara nog så svåra att göra nu...

 

Förresten svartvitt å mono?

 

Fantasia är starkt rekommenderat och den är gammal, i färg och den första surroundfilmen;)

 

Nu gled jag iväg långt off topic... sorry... men nu ska jag stoppa in SPL Hong Kong Force titta på lite hårdkokt Kinesisk Action... med text;)

[jernby film]

För övrigt fick jag en whiskeyflaska (Famous Grouse) när jag slutade på mitt förra jobb. Det smakar huggorm, men är kanon när man är förkyld.

Håller med, men snygg reklam iallafall. Mot förkylning dricker man Fernet Branca varje mogron och i spanien enbart för abstinensbesvär.

 

Har ni inte sett de filmer ni vill se, tror jag iallafall ;) Däremot skulle jag vilja se nyligen visade filmer igen, t.ex Bob le flambeur. En perfekt film från 1955 där man har intelligensen göra film i helt nya vinklingar och klipp.

 

Sen finns det film som man letar efter, som man aldrig får fatt i som Flashgordon 1934.

 

/nils

[Simon W]

Som sagt, off topic... Men jag håller med där också. Dubbning är en styggelse. Och att det förekommer i västvärlden också. Tyskarna till exempel som, efter vad jag förstått, dubbar det mesta. Fy Fabian. Nästan lika illa som om fotografen glömt linsskyddet på...

 

Textning har jag gärna. Man läser det utan att tänka på det. Enda problemet är att tajmingen ibland är lite off. Varför ska dom peta in texten INNAN en betydelsefull replik sägs? Abomination, I tell you! Men i det stora hela så föredrar jag textning, i alla fall i pratsamma filmer. Men när jag för typ 15 år sedan såg Indiana Jones, Sista Korståget, så var det först efteråt jag förstod att den var otextad...

 

Back to topic: En film man borde se, och som jag nu ska gå och se - Der Untergang.

[louis cyphre]

Hm, funderade lite efter att jag läst Munthes inlägg... Undrar om det är just textningen som gjort att svensk film(naturligtvis inte alltid) har så oinspirerat foto. Texten bryter ju hela tiden ögats färd över bioduken. Filmens berättelse försvinner när ögat inte får dansa fritt. Efter ett helt liv utan riktigt filmspråk är det ju inte underligt att filmerna ser ut som de gör. Rytmen, kompositionen och optikspråket sitter kanske inte i ryggmärgen på samma sätt som hos tex amerikanska filmare. Det finns ju ingen svensk Descent, War of the worlds eller Children of men. Vackert foto har vi mycket av, men väldigt sällan berättande film.

 

Jag kommer på mig själv att titta som en zombie på texten då och då. Indoktrinerad sedan barnsben!

[gorse]

Sen finns det film som man letar efter, som man aldrig får fatt i som Flashgordon 1934.

Gjordes det någonsin någon film? Jag har två BOXAR blixt gordon matineserier med engelsk tal utan texter. "Flash Gordon conquer the universe" och "Flash Gordon space soldier". Den första är från -36 om jag minns rätt.

 

Den ena köpte jag på tradera och den andra hos lokala filmlangaren (CDMedia?). Filmerna är i rätt dåligt skick så det kan stundtals vara lite svårt att höra vad de säger, i alla fall om man inte är så van att lyssna på engelska. Men det gör ingenting. Dialogerna är inte det bärande i filmerna i alla fall. Det är föresten inte svårt att gissa vad George Lukas hämtat inspiration. Det enda som skiljer fighterna åt är att Star Wars har lysande svärd.

 

De finns att köpa på amazon.com. Väljer man den brittiska siten kostar det ingen tull även om de i princip är samma företag. Jag upptäckte att jag hade samma login på båda ställena.

 

http://flashgordon.ws/ (kolla "The series") Buster krabbe spelade Tarzan och Buck Rogers också. Buck Rogers är nog egentligen mer spännande.

[jmalmsten]

Ett sista tillägg om just sub vs dub:

 

Jag inser ju att det blir pest eller kolera i vilket fall som helst. Jag kan ju erkänna att jag faktiskt har upptäckt när jag ser film utan text att jag missat en del klipp, men då textningarna oftast lämnar mycket mer till tolkning än dubbning så föredrar jag ju det. För jag gör vad som helst bara jag slipper filmer där dubbarna ändrat och lagt till massor av dialog som inte fanns med från orginalet.

 

Tänkte också på det Gorse nämnde om teater vs bio... läste förut att det fanns en regel när man såg en 70mm Todd-AO film (sound of music, aound the world in 80 days ex) att ingen förtäring fick förekomma i salongen. Men så gränsade de filmerna ändå väldigt mycket till det teatrala och mindre till mainstream-film. När jag bodde i Luleå och gick på student-bio ett par gånger i veckan så byggde dom in en paus i filmvisningen för allmänt mingel och godisköp en kvart. En gång uteblev det men det var för att projektorskötaren var bakfull och glömde förbereda ett behov av reel-change:p

 

Filmer som jag borde ha sett förresten?

 

E.T. har jag bara vågat se de första minuterna av. (Max Schreck kan slänga sig i väggen, om det är någon som gjort mig rädd för min egen skugga så är det den lille parveln till utomjording)

 

Och Casablanca, Härifrån till Evigheten och flera andra sånna där "klassiska" filmer har jag ju inte sett.

 

De gammla Blixt-Gordon-serierna förresten ni snackar om... har för mig att dom finns flera av dom på internetarchive... Den senare filmen med musik av Queen är ju förståss så kass att den blir bra

[gorse]

De gammla Blixt-Gordon-serierna förresten ni snackar om... har för mig att dom finns flera av dom på internetarchive...

Det har du ju rätt i, en box finns där men de har numrerat avsnitten fel. Filmerna är inte bättre på DVD än på Internet Archive.

[jernby film]

Tack jmalmsten och gorse :)

 

Beställt genom http://flashgordon.ws/ amazon.

När man öppnar sajten ovan hör man dess dramatiska musik som överträffar det mesta. Himla ruggigt alltså. Var hittar man sån musik?

Tack

/nils

 

Hittade musiken :)

[tomgrejs]

Pulp Fiction

Donnie Darko

Gudfadern

American History X

Ben-Hur

Casablanca

De misstänkta

Dr. Strangelove

Citizen Kane

Magnolia

Fönstret åt Gården

Psycho

De Sju Samurajerna

Smultronstället

Murnaus Nosferatu

Metropolis

Pansarkryssaren Potemkin

Faces

the matrix

 

för att nämna ngåra. men jag kan inte annat än håll amed gorse. jag känner mig verkligen inte motiverad till att se allt det här för seendets skull. jag har inte tid och ork helt enkelt. andra filmer intresserar mig mer. :P

[gorse]

Var hittar man sån musik?

Tack

/nils

 

Hittade musiken :)

 

Jag tycker var och varannan film från den här tiden har sådan typ av musik. Skitball. Lyssna på tex Tarzans första episoder. Attans så medryckande.

Hursom helst, var hittade du musiken?

 

Jag försökte hitta tarzanmusik, men jag gav snart upp. Men jag hittade denna sida. http://www.mmmrecordings.com/Audio_Samples/audio_samples.html

 

edit: Kanske denna är nära nog? http://www.mmmrecordings.com/Audio_Samples/SOUND--Tarzan_Cannibal_Carnival.ram