Jag, samt en vän till mig var för några veckor sedan upp i Norge
för att klättra upp för Glittertind (2470 möh) med syftet att
testa vårt flås samt kamerautrustning. Detta för att vi vill
göra en film om att bestiga Accouncagua, ett 6 tusen meter högt
berg i Argentina. Det hela är mer en lång vandring uppför än att
använda rep å klättra vertikalt. Dvs större changs att lyckas ;)
Hursomhelst, över till min Norgehistoria..
Jag använder mig av en Sony HVR-A1E, en bra kamera i mitt tycke.
Den är lätt att ta med på dylika äventyr samt ger en bra bild.
Jag blev lite förvånad över att jag fick en sådan blå himmel utan
polfilter... trevligt. Med var ett ordinärt Manfrotto stativ
samt en Glidecam släde. Tanken var att hinna bygga klart en arm
till släden men den uteblev... Det jag lärde mig av Norgetrippen
var att jag måste komma på en bättre ide hur man transporterar
kameran. Det jag gjorde var att ha kameran på stativ som i sin
tur var fastspänd på ryggan. Det visade sig ingen bra lösning.
Varje gång jag ville filma något så vart det av med ryggan, spänna
loss stativet å sedan på med allt igen.. Att bära stativ i handen
medan man går är ingen bra lösning heller...
det jag hade tänkt ut med att använda en steadicam fick jag tyvärr
inte testat eftersom jag inte hann bygga klart armen i tid,
men det är en ide jag tror kan funka.
Har man en snabbkoppling så man kan växla mellan steadicam och ett
stativ som är lätt att ta av från ryggan så tror jag det går ganska
smärtfritt att klättra i berg med grejjerna. Anledning till att jag
vill bygga en egen steadicam är dels, inte råd med en ny, dels kan
jag bygga en i kolfiber & epoxy så blir den lättare.
Även stativet måste vara i kolfiber nästa gång ;)
För att jag inte helatiden bara vara bakom kameran så använde jag
mig mest av stativet. Jag sade till min vän "stå still här", medan
jag studsade upp som en bergsget ett tiotal meter, placerade kamerna
och tryckte på rec. Sprang ner och sedan gick vi upp tillsammans igen
mot kameran. För omväxling gjorde jag ibland tvärtom, ställde kameran,
riktade den uppåt (ibland grodperspektiv ibland vanligt) åsså började
vi klättra... efter några meter hänge jag av mig ryggan å lubbade ner
till kameran igen. Sådär höll vi på några hundra höjdmeter. Rättare
sagt, jag höll på så.. men det blev bra bilder som ser bra ut på
klippbordet och det är det som räknas.
Ta gärna en kik på de bilder vi tog.
http://album.rnit.se/dave_in_norway/
/David N