Manus: Beskedet, 7 sidor

[Judith]

Det första jag lägger upp här, skulle vara jättekul om någon ville komma med synpunkter. Är medveten om att det inte är något vidare manus, men ändå ;)

BESKEDETmanus.docx

[Shelly]

Undvik att skriva ”närbild” och liknande ”kamerahänvisningar”, om du bara skriver något i stil med ”snurrande ekrar” så förstår man att det är en närbild utan att man skriver ut det.

 

Det är ganska mycket som känns väldigt bestämt men också onödigt. ”Händerna pressar han hårt mot locket” det kanske är så du ser det men är det verkligen en nödvändig detalj? (Ps, kokade han inte tevatten? Varför ens använda lock?)

 

Scen 21 så står det att vi hör hur Simon öppnar porten och hur han börjar gå upp för trappan, hur hör vi att det är just Simon?

 

Tycker inte att det var så illa men jag tycker inte att jag fick ut något av historian. Har Simon och Göran någon relation till varandra? Vad stod det i brevet? Efter att ha läst detta så vet jag att Göran är lite ordentlig av sig och inte har gjort något med sitt hem på femtio år men inget mer.

 

PS, ser ut som manuset är sparat med det där nya wordgrejen (shit vad jag kan saker om datorer :p) och vet inte hur det fungerar för de som inte har den senaste versionen. Spar som word 97 kanske och posta om kanske?

[Judith]

Tack, jag ska kolla på det.

[jbergman]

Jag kan inte öppna filen. Gör en pdf av dokumentet istället, så kan alla läsa det. Se http://forum.voodoofilm.org/showthread.php?t=826 för länktips.

 

/Jakob

[gorse]

Moddning av äldre office så de kan läsa docx finns gratis på microsofts hemsida och heter Microsoft Office Compatibility Pack Service Pack 1. Lär vara ett "måste" som inte går att slingra sig undan. Här för office2003 tex: http://www.microsoft.com/downloads/details.aspx?familyid=9a1822c5-49c6-47bd-8bec-0d68693ca564&displaylang=sv

[Judith]

Det ska jag göra, tack för tipsen.

[gorse]

Judith, du behöver inte installera Microsoft Office Compatibility Pack Service Pack 1, utan vi andra som inte har nyaste office.

[Zarakow]

Hej!

 

 

Det som börjar så intressant - vad händer sen? Hur känner vi sympati när vi inte vet vad som drabbat dem? Jag kände mig helt blåst på konfekten. Drabbas de av samma sak, men de tacklar det olika? ”F_n” v.s. ”Jaha”. Tycker Simons reaktion kommer för snabbt. Han bör inte acceptera det helt enkelt – vad det nu än är…? Han kan avvakta med att plocka upp det också. Skapar mer kontrast mot Göran, vars acceptans verkar ganska stor.

 

Cyckelekrar och busshjul som går runt. Antar att du försöker få fram att allt rullar på trots livets missöden, eller nåt.

 

Förstår inte postbudets roll riktigt. Vad är hans funktion i berättelsen förutom att vara budbärare i en gråtrist vardag?

 

Skriv aldrig att något är intetsägande i ett manus. Det säger just ingenting. Allt som nämnts ska beskriva något.

 

Vad är det t.ex. som gör att Göra verkar äldre än 63 år?

 

Undvik att skriva ”Vi…” – vilka är vi? ”En brevbärare cyklar genom ett bostadsområde…” går väl lika bra.

 

/H

[gorse]

Jag instämmer med att det liksom hände aldrig nått. Däremot har jag inget emot cykelhjulen/busshjulen. Personligen är det kanske mest ett klipptekniskt grepp snarare än en egen scen, men det är inte hela världen. Jag skulle formulera mig lite annolunda som Shelly och Zarakow redan nämnt, tex "närbild" och "vi". Men jag hade inga problem att visualisera bilderna ändå. Egentligen är det formalia.

 

Själva berättelen som ändå är det väsentliga; Jag kan inte för mitt liv förstå relationen mellan Göran och Simon. Känner de varandra? Jag har svårt att se skillnaden mellan de två karaktärerna. Om de skulle byta plats i manuset skulle det inte påverka berättelsen. Först kändes brevinkastet bara som en upprepning, fastän det är två olika brev. Låt oss experimentera lite; Om vi slår ihop karaktärerna till en person,vad händer då? Då får vi faktiskt lite tätare manus. Men berättelsen ändras inte. Men vad hände egentligen? Vad är själva berättelsen? Jag läser om två personer som får varsitt brev från landstinget. Och sen är det slut. Det är faktiskt det svagaste i manuset och samtidigt det viktigaste.

 

Vid en filmvisning, kommer folk säkert tycka att det är en fin film, men kanske lite tråkig. Eller de kommer inte att komma ihåg filmen.

 

Det finns en tredje person i dramat, brevbäraren. När det är så kort manus, kan man nog stryka honom nästan helt och hållet. Det räcker nog om bara brevet ramlar in genom brevlådan. Det brukar vara brevbärare som levererar brev. Samma med bussen. Vad gör den?

 

Hur skulle du själv sammanfatta berättelsen om jag skulle be dig berätta vad det handlar om? Helst i en enda mening.

 

Mitt förslag är att du funderar ut vad som är själva konflikten, dramat i manuset. Sen presenterar du förutsättingarna och sen skapar spänning inför brevet. När brevet kommer, så skall man sitta på spänn som tusan vad det är. Och så får man inte glömma att skapa en upplösning på spänningen, och tona av.

[Shelly]

Kanske kan göra brevbäraren delaktig i dramat, tänk om han levererar breven fel?