Simon W Postad 29 juni 2007 Postad 29 juni 2007 Håller på med ett manus där det inledningsvis ska vara en kickboxingmatch. Tanken är att det först ska vara att boxarna kommer in i boxningslokalen, sätter sig i respektive ringhörna, lårmassage, peptalk, publikvrål, domaren kommer upp i ringen, osv. Spänningsuppbyggnad. Men i och med att domaren slår igång matchen blir det genast uttoning. Nu blir scenen mycket mer drömsk tänker jag mig, fragmentarisk. Typ intoning - fightklipp i slowmotion - uttoning. Sävligt, lugnt, men samtidigt rått och furiöst. Kort sagt en helt annan känsla i scenens första del jämfört med den andra. Hur gestaltar jag det i manuset? Det känns som att det är en helt ny scen i och med att de börjar boxas, men de är i samma lokal, samma tidpunkt. Men iofs så kan jag kanske påstå att scenen blir mycket mer komprimerad i matchfasen. Man kan säga att scenrubriken till första delen är INT. BOXNINGSLOKAL - KVÄLL. Till andra delen då snarare INT. BOXNINGSRING - KVÄLL Men kan man skriva så? (Eller är allt det här att trampa eventuell framtida regissör på tårna?) 0 Citera
jonkanon Postad 30 juni 2007 Postad 30 juni 2007 Kanske nya stycken med kursiv stil. Eller en delrubrik som är kvar i samma scen, dvs bara versaler på en rad så som när man går runt i samma lägenhet. Eller för intercut eller vad som helst som bör förtydligas :) Sen ska du inte underskatta beskrivningens makt. Skriv första delen som up up up pep pep pep Forsätt sen med det lite mer flummiga. Men jag tycker det verkar onödigt att ha en helt ny sceneheading, eftersom det är samma ställe. Jag vet inte men kanske kan det vara värt att läsa ett rocky manus och kolla om du finner inspiration? /jon 0 Citera
Simon W Postad 30 juni 2007 Författare Postad 30 juni 2007 Kanske nya stycken med kursiv stil. Eller en delrubrik som är kvar i samma scen, dvs bara versaler på en rad så som när man går runt i samma lägenhet. Eller för intercut eller vad som helst som bör förtydligas :) Sen ska du inte underskatta beskrivningens makt. Skriv första delen som up up up pep pep pep Forsätt sen med det lite mer flummiga. Men jag tycker det verkar onödigt att ha en helt ny sceneheading, eftersom det är samma ställe. Jag vet inte men kanske kan det vara värt att läsa ett rocky manus och kolla om du finner inspiration? /jon Nya stycken med kursiv stil? Hur menar du? Kan man "leka" så mycket i ett manus? Ja jag vill gärna kunna göra tydliga beskrivningar av känsla och rytm i manuset. Att då kunna nyttja tex kursiv stil vore ju kanon. I böcker är ju kursiv stil ett effektfullt sätt att tex skriva inre dialog. Jo jag tyckte också det kändes onödigt och skumt med ny rubrik. Lustigt att du nämner Rocky. Har nämligen redan kikat lite. Mycket Speaker#1 och Speaker#2 som refererar, berättar, vad som händer, för att tydliggöra matchens svängningar. ;) Nåja, jag antar att jag skriver på ett sätt som tycks mig bäst, och sedan lägger jag ut det här, så får folk tycka till. Det är ett långfilmsmanus så det kan kanske dröja ett tag... :) 0 Citera
jonkanon Postad 30 juni 2007 Postad 30 juni 2007 Så här skulle jag formulera, Skriv med känsla Låt inget sticka ut så det bryter illusionen Var sann ditt eget sätt att skriva Undvik tekniska beskrivningar (påminner om världen utanför historien) Så länge man läser och inte släpper manuset och ställer sig frågor så är manuset bra, och det är just det att det inte ska gå att ifrågasätta saker. För mycket information är inte bra' För lite information är inte heller bra Osv... Många som skriver har en helt egen stil som bryter mot alla sk. regler. Men grejen är just att alla skriver på sitt sätt konsekvent, och någon som diggar den stilen har uppenbart läst det. En balansgång utan dess like är det att framställa det perfekta manuset. Så en författare kan göra ett regelbrott och det blir rätt och en annan kan göra exakt samma skrivtekniska regelbrott och göra helt fel. Dona över några sidor så kan jag kika på det :) /jon 0 Citera
Andreas C Postad 30 juni 2007 Postad 30 juni 2007 Det är egentligen inte upp till dig som manusförfattare att skriva hur filmen ska regisseras. Det du kan göra är att skriva i beskrivningarna och actions att slagen går som i slow motion eller liknande. 0 Citera
Simon W Postad 5 juli 2007 Författare Postad 5 juli 2007 (Har varit i sommarstugan några dagar...) Det är egentligen inte upp till dig som manusförfattare att skriva hur filmen ska regisseras. Det du kan göra är att skriva i beskrivningarna och actions att slagen går som i slow motion eller liknande. Men om det finns en poäng med att denna boxningsmatch är drömsk, fragmentarisk, bör jag då inte i manuset beskriva matchen så? 0 Citera
precision motion Postad 5 juli 2007 Postad 5 juli 2007 Ska man skriva och följa regler blint ska det väl igentligen sågont sånt här. Erik och Jens slås i boxningsringen. Jens har övertaget tilldess att Erik får in en träff i ansiktet och Erik tar över i matchen. Sen får regisören som Andreas säger välja hur det ska visas. Om du ska ha drömmande med så får skriver du det ändast i en mening och det kräver inga scenbyten. 0 Citera
Simon W Postad 5 juli 2007 Författare Postad 5 juli 2007 Dona över några sidor så kan jag kika på det :) /jon Ska göra det. Tack! :) 0 Citera
jbergman Postad 5 juli 2007 Postad 5 juli 2007 Självklart skall man skriva visuellt. Är matchen drömsk och fragmentarisk så skall man skriva drömskt och fragmentariskt. Och det går bra att skriva i slo-mo också. Det är bara att använda många ord istället för få. Hastigt skrivet exempel av någon som aldrig skrivit en fightscen: "Kalle står avvaktande medan Ville långsamt rör sig mot honom med garden uppe och mord i blicken. Kalle sänker ögonbrynen. Ville biter hårt i tandskyddet. Villes högernäve flyger framåt. Den hänger i luften som ett löfte om blod. En svettdroppe hinner falla från Kalles panna innan han kryper ihop, får upp handskarna till skydd och tar emot smällen. Han vacklar bakåt. Ville fortsätter framåt. Ingen nåd. Vänstern skjuter ut för ett obarmhärtigt slag mot solar plexus. Kalle ser smällen komma men hinner aldrig reagera. Slaget sjunker in i magen på honom. Ansiktet drar ihop sig av smärta. Han viks på mitten. En höjd handske far genom luften. Bakom den har publiken fått vittring om blod och reser sig upp med illa dold förtjusning. Handsken landar på Kalles oskyddade näsa. Droppar av blod stänker i luften. Kalle hinner titta upp på sin väg ned mot mattan. Ville reser sig som en jätte framför honom. Kalle slår i mattan med en tung köttig smäll. Hans ögon sluts." /Jakob 0 Citera
Simon W Postad 5 juli 2007 Författare Postad 5 juli 2007 Stackars Kalle! ;) Vi får se hur jag skriver. Själva fighten är inte viktig för handlingen, bara fightens utgång... 0 Citera
precision motion Postad 6 juli 2007 Postad 6 juli 2007 Stackars Kalle! ;) Vi får se hur jag skriver. Själva fighten är inte viktig för handlingen, bara fightens utgång... Mm, det var ungefär ditt jag ville komma med mitt inlägg. 0 Citera
Simon W Postad 19 juli 2007 Författare Postad 19 juli 2007 Vet ni vad? Jag har bestämt mig för att skippa hela boxningsgrejen. Meningen med boxningsscenerna var ändå bara att han skulle bli knockad, och det kan ju ske på andra sätt, i andra sammanhang. En huvudkaraktär som är boxare ville aldrig riktigt fungera för mig heller, storymässigt. Så kan det gå! :) 0 Citera
Simon W Postad 20 juli 2007 Författare Postad 20 juli 2007 Ifall någon undrar så håller jag på att skriva manus på den lilla idé som jag pitchade till Munthe för ett par månader sedan. En nonsensidé: En man pysslar med boxning, och efter att ha knockats så pass att han hamnade i koma i tre år, vaknar han upp till ett liv som är allt annat än normalt. Han har fått ett "tredje öga" - ett öga som gör att han ser människor som dom är. Ledsna ser groteskt ledsna ut; folk med ångest ser ut som snubben i Munchs "Skriet"; onda ser ut som flinande monster. En sjuksköterska kommer in, hysteriskt grimaserande, med oerhört svarta ögon. Henne röst är hysterisk den också. "Har du sovit gott, lilla vännen?" Han hamnar förstås på mentalsjukhus, bland en massa totalt förvridna varelser - inte minst personalen. Men han får kontakt med en tjej som "bara" ser lagom jättedeprimerad ut (och liksom lite småsöt). Tillsammans lyckas de fly, eftersom tjejen anser det vara det bästa. Väl ute, hemma, är mannens föräldrarna normala... Men Boy, hunden, ser ut som en totalt galen hyena. Kan vara ett upplägg. Storyn går förstås att spinna bättre än såhär. En film med kul sminkning iaf! Och action går alltid att peta in! :) Frågan är - är det värt att spinna vidare på? Det dök upp så många scener och bilder i huvudet, att jag blev bara tvungen att sätta mig ner och skriva manus. :) 0 Citera
Recommended Posts
Delta i konversationen
Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.