Gå till innehåll

Moiraine

Medlemmar
  • Inlägg

    250
  • Blev medlem

Inlägg postad av Moiraine

  1. Ok, någon som vet på ett ungefär vad STIM tar för offentliga visningar som inte har biljettintäkter?

     

    Alltså; filmen ska ju visas på projektdagen i skolan. Och där blir det inga 1% av intäkterna....eftersom det inte är några intäkter.

  2. Tja, det är en så krånlig historia, jag vet inte hela grejen. Lite har de i alla fall vett att hålla för sig själva.

     

    Det är klart att killen blev bränd, men det blev ju hon också, i.o.m uppbrottet. Men som jag känner killen har han lite problem att konfrontera problem. Så när tjejen ville förklara, inte bli förlåten, bara förklara, så sa han åt henne: "Ta inte livet av dig just nu bara, det skulle bli så jobbigt (för mig)." och la på. Han har inte pratat med henne sen dess.

    Helt enkelt har han ett ganska osunt sätt att hantera sin ilska.

     

    Tillbaks till ämnet så håller jag med. Repliker är svåra att göra realistiska utan någon som helst förebild.

    "De e asså sketbra att lyssna på helt vanliga samtal" ;)

     

  3. Tack Ulanbulan.

    Det var en mycket tänkvärd kommentar. Jag funderar på att ta upp hela det kristna temat i filmen med min präst från första gymnasieåret.

    Kan bara kännas lite udda eftersom jag lämnade skolan för dess fanatiska kristna budskap (och sedan komma krypande för hjälp :) )

     

  4. Håller helt och hållet med Mandork. Klart man tar av egna erfarenheter, det gjorde jag i mitt senaste manus. MEN då handlar det oftast om DINA känslor eller tankar, eller om någon gått med på att det ska hamna på print.

     

    Har erfarenhet från en händelse (som just nu filmas) där en tjej är psykisk sjuk (nej inte mitt manus) och när hennes svartsjuke småsinte pojkvän gör slut för att hon pratat med ett ex försöker tjejen förklara sig. För hon har helt medicinskt (eller vad det kallas) blivit klassad som schizofren (stavning!) så hon mådde fruktansvärt dåligt just då.

     

    Jag känner båda, men ur olika sammanhang, och idag har killen skrivit ett totalt ensidigt manus som besrkiver tjejen som jobbig, hopplös och bara jättekär i killen. Ingen av oss som känner tjejen vill berätta detta för henne för att det skulle såra henne fruktansvärt om hon visste och filmandet är snart klar ändå.

     

    Och bara en liten bravur åt killen som skriver musiken till filmen; han lyckas ur det fruktansvärt kassa manuset läsa den riktiga händelsen (utan att känna tjejen) och beskriva den på ett sätt som skulle vara helt värdigt att filma. DET är en duktig kille.

     

    Om någon orkar ta sig igenom mina åsikter. Grattis :birp

  5. Pace, det är enkelt. Man är så smart att man är född lite senare och nu är det nya regler när det gäller specielarbeten. Eller projektarbete som det heter numera.

    Mitt projekt är också film. Den enda egentliga regeln är att det måste röra vid åtminstone ett av ämnena som man läser i skolan. :h

  6. hm, låt mig se. Är det då här tro?

    publiken ska luras att tro att de vet att man försöker lura dem, men egentligen är det så enkelt att sanningen låg framför dem hela tiden?

    ha! jag borde blir deckarföfattare...eller inte. :e

  7. Det är sant. Jag klandrar väl inte helt och hållet min lärare. Det var otroligt rörigt just då, vår rektor opererade sig för cancer och just ljudläraren fick ta både sitt eget och rektorns allt jobb.

     

    Men ändå var just vår klass underprioriterad för att vi är halv Kommunikation och IT och halv Europa Världen....men det är ju inte vårt eget val. De hela klasserna får av någon konstig anledning all uppmärksamhet av resp. lärare. I slutet blev det ändå så att de hela KoI klassen fick minst dubbelt så mycket gjort och lärde sig mycket mer än vad vi gjorde.

     

    Jaja, det är bara att fortsätta kämpa. :)

  8. Det är ok :) Det är väl troligt att min konfirmation ligger längre bort än din så jag minns väl inte så bra.

     

    de första scenerna...jo jag vet...de är mer menade att knyta samman början med slutet lite...men jag förstår vad du menar.

  9. Så tycker jag fler borde tänka, angående det sista du skrev. Det är precis det som är grejen.

     

    Jag håller helt och hållet med om att tjejer kanske skräms lite av tekniken. När jag började i min skola fick jag veta att vi skulle ha ljudmedier t ex och det kändes ju lite läskigt...men senare när läraren i fråga förklarade vad man skulle lära sig och vart man kunde ha nytta av det blev jag oerhört intresserad...MEN när vi kom igång låste tre av killarna i en klass mer eller mindre in sig i ljudstudion och släppte inte in någon (varken kille eller tjej). Jag har gått ljudmedier i ett helt år och vet inte hur ett mixerbord fungerar...man får väl skylla på att vår lärare tyckte det var roligare att jobba med killarna som redan kunde lite.

     

    Det känns bara hårt (men livet är ju orättvist :e) att allt jag kan om film, bortsett från grunderna i manus, har jag lärt mig helt på egen hand, till trots att jag går en utbildning där jag borde få lära mig mer om det i skolan. Ja och faktiskt tack vare den här sidan också :)

    Här har jag fått mycket hjälp med tekniska uttryck.

  10. Jag tänker inte starta någon feministisk disskusion, för det intresserar mig inte.

     

    Men något som irriterar mig är det faktum att jag hittills har fått kämpa minst dubbelt så mycket som killarna i min skola som är intresserade av film.

    Mycket av det faktum att när vi inte snackar film kommer vi jättebra överens och är ganska bra vänner, men så snart jag försöker ta upp att jag kan hjälpa dem, med deras helt ärligt gräsliga manus, eller att de kan hjälpa mig med min fruktansvärt dåliga tekniska kunskap vänder de sig bort och låtsas att de inte hörde. Och nej jag uttrycker det inte riktigt i ovanstående termer.

     

    Jag förundras helt enkelt över att varenda filmintresserad kille i skolan lyckats samlas i en tight grupp, men just jag och t ex en ljudintresserad tjej blir totalt utestängda.

     

    Undrar bara lite vad ni killar tycker och hur ni ser på det?

  11. Jo en-rads scenerna kan vara onödiga, det är bara det att jag haft en oerhört nitisk lärare i manus som kräver scenbyte jämt och ständigt, men jag ser din poäng.

    Och tidsperspektivet ser jag också. Jag har funderat på att korta tidsperioden till ungefär en månad, det enda är att Claes måste få se det oöppnade brevet från Socialen....*tänker till* naturligtvis kan de ha bytt nycklar....hm...ska fundera på det.

    Den teologiska kommentaren förstår jag också, men jag är inte säker....det beror nog lite på hur man tolkar det. Jag gick på en kristen skola där rektorn gång på gång påpekade detta (och han var en galning också) och många kristna som råkar ut för svårigheter ser det ju som att det är Guds sätt att testa tron...men när du säger det blir jag inte lika säker längre. §e

     

    Tack så jättemycket för kommentarerna förresten.

     

  12. Jag blev inspirerad av att Mandork lade upp sitt manus. Jag lägger upp grovmanuset till mitt projektarbete som pågår just nu. Bortse från att datorn har krånglat med typsnitten och bytt dem på visa ställen. Det hände när jag konverterade dokumentet. Det är i övrigt ett manus på ca 40 sidor för att förebereda om ni har lite utrymme på datorn eller liknande.

     

    Det är väldigt viktigt för mig att detta manus blir bra, så snälla ge kommentarer. Många. :r

    prozac.pdf

  13. Man kan göra dokumentär om i princip allt. Såg på en kassett att min far just har gjort "En mus död" med hjälp av sin uppdragbara Musse Pigg, men jag förstår att du är ute efter annat.

    Det finns fortfartande mycket att välja på, en udda sport som cheerleading, amerikans fotboll. Eller kanske ett dygn på ett visst ställe. 24 timmar på en 7eleven butik eller kanske en subkultur bland ungdomar....hippies idag, punkare, wiggers. Det går att göra en dokumentär på det mesta. :e

×
×
  • Skapa nytt...