frajdrik Posted August 17, 2011 Share Posted August 17, 2011 Hej. Jag undrar hur man gör när någon börjar "drömma sig bort" från verkligheten, om ni förstår vad jag menar. Ska detta inledas med en helt nya scen? Sen undrar jag hör hur jag gör med telefonsamtal där bara den ena parten syns. MVH 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mr A Posted August 17, 2011 Share Posted August 17, 2011 Om någon drömmer bort sig till en annan plats så är detta en helt annan scen. Brukar även benämnas speciellt, t.ex: [int. Chokladfabriken - Dag (Dröm)] eller liknande. Om vi inte växelklipper mellan samtalsparterna så brukar man oftast bara skriva in en parentes i dialogen: JOHAN (O.S/Via telefon) bla bla bla Tror kanske det t.o.m. inte behövs, ska nog egentligen räcka med en beskrivning på en rad som förklarar att JOHAN är på andra sidan luren. 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Désirée Posted August 18, 2011 Share Posted August 18, 2011 Jag håller med Mr A. Vill bara nämna att det handlar om läsbarhet och tydlighet. Jag hade t ex en scen med en flashback i som var ganska kort och valde de att göra såhär: INT. PLATS - DAG Bla bla bla PUTTE Rabarber rabarber FLASHBACK Bla bla bla BACK TO SCENE Bla bla bla Jag vet att man principiellt bör ha ny scen för varje gång man måste flytta kameran till en ny plats, men scenen blev så väldigt otydlig och svårläst när den blev uppdelad i tre. 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mr A Posted August 18, 2011 Share Posted August 18, 2011 Skulle inte förvåna mig om det är just så det ser ut i mansen till Scrubs. är det bara ett kort inslag så finns det ingen poäng enligt mig att kludda till det med ny scenformatering och så. Har läst ett par manus där man bara tappar bort sig p.g.a. att det klipps så mycket fram och tillbaks mellan scener där knappt något händer. 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mr A Posted August 28, 2011 Share Posted August 28, 2011 Hittade ett exempel från ett manus, Sidney Grimes, av Brian Helgeland: LISA BELL In a RITZ-CARLTON HOTEL ROOM. Downtown LA can be seen out the 30th floor window, but if you’re looking at that there is something wrong with you. Seen from behind, sweat glistening on her back, Bell is on top and serious about what she’s doing. The MAN on the bottom reaches back for the headboard as he grunts in pleasure. He kinda can’t believe his eyes as she looms over him. And her Blackberry BUZZES like a sonuvabitch. It stops. Starts again. On the night stand. She finally glances over, spots the name: FOWLER. BELL Shit... As she leans forward to get it, he comes out of her. MAN No, don’t -- Fuck... BELL (answering phone) What is it? FOWLER’S VOICE Ray Childress is dead. BELL When?! Where?! CUT TO: INT. OFFICE - FIRST STREET LAPD HEADQUARTERS - NIGHT (SAME) In a white shirt and shoulder holster, RON FOWLER is 50, a straight arrow. On the phone, CITY HALL out the window. FOWLER Fifteen minutes ago. At his house in Encino. Someone walked in, shot him, walked back out. INTERCUT: As Bell completely forgets what she was just doing... BELL Jesus... We should make sure Roman Cahill has a very good alibi. You at the office? FOWLER Yeah. Where are you? BELL Five minutes away. I’ll pick you up out front. We end on Fowler as he hangs up. Här har man helt enkelt bara sagt att det klipps mellan engång, så då behövs det inte att gå fram-och-tillbaks med scenhuvuden hela tiden. 0 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.