Sömnproblem, film och stress

[yooonis]

Klockan är sent. Jag kan inte sova.

 

Film ska göras i helgen.

Mitt första manus som jag skrivit på länge där jag faktiskt kan säga att jag själv är nöjd.

Att det kan bli bra. Att det går att göra. T.o.m att det är intressant.

Beroende självklart lite på hur det kommer gå under själva filmningen.

 

Jag har ingen fancy kamera, enorm seriös erfarenhet och rutinerade skådisar. Jag har bara mina vänner och min mamma samt min lilla konsument AVCHD kamera.

 

Och dom ställer ju upp i alla fall.

 

Men här är jag. För tillfället sömnlös. Ända sedan jag började skriva manuset och sedan jag köpte min iMac (fredags) har jag känt en press. Du måste göra film nu. Det är dags. Efter många år av ständigt tjöt, från min sida, har jag äntligen bestämt mig för att ta språnget och göra en "riktig" film för första gången sedan 5 år sen.

 

Varför inte?

 

Jag jobbar. Har problem där med kollegor som ständigt är "nyfikna" på mig - undrar ifall jag är trött, hur mår du osv. Och kommer med idiotiska kommentarer hela tiden - du ser autistisk ut - du ser färdig ut - är du deppig? Vad är det med dig? Jag borde ta hand om den här situationen.

 

Jag har en stor lägenhet full av skräp och jag röker i den. Det ligger mat på tallrikar som jag inte orkat äta upp sedan flera dagar tillbaka. Det borde jag ta hand om också.

 

Just det - jag röker också. Det borde jag fan också ta hand om.

 

Jag har ett gymkort jag inte utnyttjar. Min mage som var så fin muskulös och platt när jag var 17 har nu fasen växt till sig till en storlek som påminner om en säck full med grisfett. Jag är bara 24 år.

 

Det borde jag ta hand om också. Fan! Bli lite fit for fuck sake. Träna, jag har ändå bra ganska grym grundfysik. Rätt stark för att vara så kort. Och fina bröstmuskler. Många tror jag tränar fast jag inte gör det. Men magen asså. Magen. Den kommenteras också hit o dit då och då. Nu kanske det låter som jag är värsta svullot. Men det är jag inte. Jag väger ca 75 kg och jag är 165 cm lång. Magen är inte ens så stor egentligen. Bara lite, eller mycket beroende på vem man jämför med. Och styrkan hade kunnat bli ännu bättre. Hur gött vore det inte att känna att man är så stark man bara kan bli? En force to be reckoned with? Min bror (äldre) vill jag se skaka av rädsla ifall jag skulle säga ifrån när han håller på med sina dumheter.

 

Jag är inte färdig än.

 

Jag köper och jag köper saker. Senast en psykologi/andlig bok av Carl Gustav Jung för 1000:-. Den är skitstor, väger 4 kg och är full av bilder och konstigt nog text på tyska trots att det är en engelsk utgåva. Men som tur är innehåller också hälften av boken även text på engelska. Har jag börjat läsa den? Nej. Ångrar jag köpet? Ja. Håller jag detta hemligt för min familj att jag köper dyra böcker? Ja. Har jag sagt till dom än att jag köpt den här iMacen som jag skriver på just nu i skrivande stund? Take a guess. Nej självklart. Jag lider antagligen av ett sorts köpberoende. Jag köpte klassisk musik för 4000:- här om året. Lyssnar jag på det varje dag? Långt ifrån. Ångrar jag det? Återigen: haha jaaaa.

 

Jag äter lite också eftersom jag tappar det mesta av min aptit i och med att jag röker. Försvinner magen? Nej. Kommenteras det att jag äter lite på jobbet? JA.

 

Vad mer? Det finns säkert jättemycket.

 

Är jag en effektiv bra arbetare på jobbet? Nej. Folk som börjat senare än mig får större ansvar och mer cred än vad jag får. Vem är det att skylla på här? Ingen annan än mig så klart.

 

Jag har också en diagnos på psykisk sjukdom som jag levt med i 4 år (diagnosen asså).

Och fyfasen vad mycket bättre jag har blivit. Jag var ett vrak innan. Jag är inte hundra nu men fasen

så mycket bättre. Mycket dumt man sagt, gjort och varit med om pga av den. Inget jätteallvarligt bara att jag tagit en kniv riktat den mot min enormt snälla jättehärliga farsa som alltid stått vid min sida (PS jag är inte ironisk, allvar alltså jag kunde inte inse hur snäll han egentligen är). Jag tog sen kniven högg den rakt i köksbordet sen började flyga på min pappa som väger 58 kg - jag vägde väl då, ja jag vet inte men mycket mer i alla fall.

 

Stackars honom.

 

Jag har sårat. Men jag har också blivit mycket sårad. För är man sårbar, vilket jag var när jag var sjuk så är det mycket lätt för andra människor att "knäcka" en. Det blir roligt att se hur starkt jag reagerar när någon är taskig mot mig. Inte riktigt samma sak idag, men har fortfarande problem med det.

Jag har varit inlagd på sluten avdelning 3 gånger. Senast 2 år sedan. Hoppas jag aldrig mer hamnar där igen. Peppar peppar ta i trä. Mycket obehagligt.

Jag tar mediciner varje dag. Förjävligt att ständigt påminnas om att man är sjuk i grund och botten. Har en kemisk obalans i hjärnan som gör att man tar åt sig lätt, svävar ut lätt och har enormt starka känslor - toppar och dippar.

 

Obalans. Det är ordet som följt mig hela livet. Och fortfarande är inte vågskålen jämn i mitt liv. Men men - det blir bättre och bättre.

 

Så. Kort sagt:

 

Jag borde inte köpa så mycket, röka så mycket, svina så mycket (hemma), skämmas så mycket (över min sjukdom), snacka så mycket men göra så lite - träna så lite, äta så lite, arbeta effektivt så lite och framförallt - vara uppe så här sent!

 

Nu måste jag verkligen ta mej fan lägga mig asså! Jag ska gå upp om tre och en halv timme. Och lite sömn gör sånna som mig med min diagnos väldigt sköra och sårbara för att bli sjuka, instabila och allmänt jävligt flummiga helt enkelt.

 

Jag vill avsluta med några sista ord om sömnproblem, film och stress.

 

Stress upplever jag på grund av all skit jag snackat om på jobbet och annat. Stress gör att jag kommer hem stressad. Stressen hemma gör att jag inte städar eller tränar. Att jag inte städar eller tränar gör att jag blir mer stressad. Och då röker jag mer. Sitter vid datorn mer. Så blir jag stressad över det. Så mycket stress att jag inte kan koppla av och tänka på och arbeta med filmen. Stress över att jag inte kan arbeta med filmen. Stress över att jag återigen kommer misslyckas och inte göra färdigt den här filmen. Stress innan jag går och lägger mig gör att jag inte sover bra eller mycket. Så vaknar jag nästa dag. En ny dag på jobbet. Nya kommentarer, disk som väntar hemma - film som vill göras - och då var hela fadderullan igång igen.

 

Men livet är skönt ibland. Solen skiner även på vintern ibland. Människor kan faktiskt vara trevliga och t.o.m snälla. Familjen är där. Vännerna är där. Jag är här och jag lever. Och jag har skrivit ett enligt mig bra manus.

 

Jag tror på det. Jag tror på mig själv. Jag tror på livet.

 

Tack för din tid och att du orkat läsa ända hit. Tack.

 

Och aufwiedersehn!

[daarco]

Jag hoppas du förstår att du precis skrev ett gryyyyyymt "filmmanus" : )

 

Nu ska jag inte låta som nån hobby psykolog och försöka analysera vad du skrev. Men jag gillar det. Brukar vara bra att lätta lite på trycket.

Sen behöver du ju bara känna stress vid själva inspelningen, sen kan du ju ta det hur lugnt som helst! Och glöm inte bort dina kompisar, de kan hjälpa dig mer än du tror : )

[yooonis]

He-he tack Daarco! =)

 

Ha de gött!

[nosetLOL987]

Ditt Manus är väldigt bra! jag kan verkligen förstå att du är nöjd med det själv för det va väldigt gööööt! :P

[yooonis]

Ditt Manus är väldigt bra! jag kan verkligen förstå att du är nöjd med det själv för det va väldigt gööööt! :P

Tjena! Hmm, vad menar du och daarco? För det jag skrev här på filmcafe var INTE mitt manus. Mitt manus handlar om en kille som tror han befinner sig hos polisen för att komma med information om sina försvunna vänner. När det visar sig att han sitter hos en psykolog på rättspsyk som försöker få honom att förstå att han mördat sina vänner (en tjej, en kille) för att han var kär i tjejen men killen och tjejen hade blitt ihop bakom hans rygg. Han fick en knäpp blev psykiskt sjuk och mördade dom.

 

DET är mitt manus.

 

Det jag skrev här är mitt liv. Så lever jag på riktigt. Det är inget manus utan mitt riktiga liv. Jag har en diagnos på psykisk sjukdom (gissa vilken?). Och jag har haft en massa problem. Och nu vill jag göra film. Thats it typ.

 

Igår lade jag mig lite tidigare by the way, lite mer utvilad idag. Somna till Lejonkungen. Väldigt skönt att bara ligga i soffan o sova tills farsan ringer en kl tio på natten för att "shoot the breeze" - snacka lite skit.

 

Tack för svar och att ni orkade läsa min enorma rappakalja som är mitt liv.

 

=)

 

//Yonis

[daarco]

Jag syftade på texten det du skrev om ditt liv. Det skulle bli en grym film.

[yooonis]

Aa fasen tack! Att mitt liv skulle bli ett grymt manus tar jag som ingenting annat än en komplimang.

 

Jag syftade snarare på nosetLOL987 som det lät på att han menade att det jag skrev inte hade hänt mig på riktigt =)

 

Aja fasen. Återigen är jag uppe sent men det är fredag och jag kan sova hur mycket/länge jag vill imorrn. Lite alkohol i kroppen när jag skriver det här.

Varit ute på krogen med mina goodtime-buddies.

 

Blir ingen sömntablett idag. Den här jobbveckan är över - äntligen och jag kan faktiskt andas ut - för en stund.

 

//Yonis

[jolt_jokern]

Kan känna igen mig lite i det där att allt stressar upp en ibland, och att man råkar sitta uppe lite för länge...

Lycka till med filmen! Jag ser fram emot resultatet :)

[yooonis]

Tack jokern. Är lite mer stressad nu och besviken då morsan (som ska skådespela) nu plötsligt säger att idag ska hon på bio exakt den tiden jag ville spela in och imorrn ska hon till Göteborg. Vill knappast skjuta upp när jag involverat och bokat upp andra av mina kompisar.

 

Men jag ska skjutsa henne från bion och köra på även fast det blir mörkt så fort =)

[jolt_jokern]

Tack jokern. Är lite mer stressad nu och besviken då morsan (som ska skådespela) nu plötsligt säger att idag ska hon på bio exakt den tiden jag ville spela in och imorrn ska hon till Göteborg. Vill knappast skjuta upp när jag involverat och bokat upp andra av mina kompisar.

 

Men jag ska skjutsa henne från bion och köra på även fast det blir mörkt så fort =)

 

Så himla jobbigt när skådespelarna säger sånt så sent, speciellt på vintern när det är begränsat med ljus tid :/

[yooonis]

mm! de är drygt, får väl försöka med nån sorts halvkass day to night funktion och hoppas på att det inte blir soligt imorrn (haha första gången jag hoppas det i mitt liv tror jag!).

 

I alla fall: första dagen på filminspelningen är avklarad. Nu är hälften redan gjort bara hälften kvar - imorrn.

 

Jag hoppas allt går bra imorrn också. =)

[jolt_jokern]

(haha första gången jag hoppas det i mitt liv tror jag!)

 

Haha, jag sa precis samma sak förra veckan när jag var ute och filmade till min nya film xD kul att höra att det gick bra trots sent varsel om bio-besök, och lycka till med morgondagens inspelning :)

[yooonis]

Tjo jokern! Det var som sagt nära på att skita sig igår. Min huvudskådespelare var ute och joggade 3h (!) när vi skulle spelat in. Det var ett missförstånd. Och vi kunde inte spela in någon annan dag. Jag ringde honom hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen.

Till slut gav jag upp och bestämde mig för att låta nån som aldrig hållt i en kamera spela in och låta mig (!) vara huvudrollen. Men tur var stötte jag på honom på vägen till inspelningsplatsen när han var i joggingmundering.

Så det ordnade sig. Och han gjorde en grym insats!

 

Fast! Jag gjorde ett misstag. Jag skulle spela in med två videokameror och två mikrofoner. Men den ena kameran hade tydligen ingen micingång så det sket sig med det. Så vi ställde den ena micen i mitten och ljudet blev väl... jaa... hoppas acceptabelt.

 

Sen problem nr 2: jag har fasen ingen koll alls på Final Cut Express eller Soundtrack Pro och jag kan knappt använda programmet överhuvudtaget. Är van med Adobe Premiere interfacet. Läser hela tiden "Help" men tycker det är jättekasst då jag är fast på grunderna och dom verkar förutsätta hela tiden att man redan kan grunderna.

 

Jag behöver en Final Cut for dummies.

 

Kan inte lyckas redigera någonting. Inte ljudet, ingenting. Känner mig jäkligt dum. Här sitter jag med en massa material fast inget sätt att arbeta att arbeta med det.

 

Aja, inspelning inplanerad runt kl 20.00 ikväll. Allt beror nu på en tjej från mitt jobb som ska jobba över idag, att hon orkar, vill och kan spela in idag med oss. Annars... ja då känner jag på mig att det blir ett ofärdigt projekt.

 

Hoppas inte det.

 

Tack för svar!

 

//Yonis

[yooonis]

Såja! NU HAR MAN SPELAT IN HELA FILMEN! NU VÄNTAR BARA REDIGERING SEN BRÄNNA PÅ DVD - SEN NJUTA!

[SmokeyFish]

Tjena Yooonis!

 

Mitt första inlägg på forumet går till dig!!

 

Ville bara säga att jag känner igen mig i hur du beskriver att stress påverkar ditt liv! Men hur jobbigt man än har det, har man något att tro på så klarar man det bästa.

Den lilla beskrivningen om ditt manus lät skit intressant och jag hoppas att det gick bra på inspelningen.

Tänkte förövrigt tipsa dig om sidor som filmcafé.nu och filmbasen.se, där du kan lägga ut annonser på precis vad som helst. Skådespelare, ljudtekniker produktionsledar etc. Folk vill jobba och folk jobbar gratis!

Lycka till i framtiden!

Peace

[yooonis]

Tack smokey =) Känner mig hedrad över att jag är den första du kommenterar till :P

 

Jag har lagt upp filmen nu här på voodoofilm den heter Upplysningen om du vill kolla.

 

Jag har dessvärre inte haft så bra utrustning så den har mkt brister på det hållet men den är ändå helt klart sevärd tycker jag =)

 

den är ca 12 min.

 

Se den gärna

 

Håller med om det där med att ha nåt att tro på, jag tror på mycket känns det som - vilket hjälper mig väldigt mycket i mitt liv.

Tyvärr har jag trott och gör det säkert på sina håll fortfarande på en massa saker som INTE är bra för mig och/eller inte stämmer.

 

Som: "jag är smartare än alla andra"

 

"jag är kass på de här o de här"

 

"jag är en mycket god människa, godare än dom flesta"

 

"jag är bättre än alla andra"

 

"jag är sämre än alla andra"

 

"jag är konstig"

 

"jag är onormal"

 

"jag är oduglig"

 

osv osv... Känns ibland som om jag upptäcker saker hos mig själv som jag inte visste om. Det är ofta jobbigt då men känns bättre efterhand. Känns mer verkligt att leva med en mera verklig självbild.

 

Tvivlet - eller har jag fel?

 

Ha de! =)