Lär mig ta perfekt ljud

[Octavianus]

Det är så att jag håller på med en film. Jag vill ha så bra ljud som möjligt. Har en senheizer k6 ME66, micboom, shockmount, död katt och en fostex inspelare, som jag ska använda. Tror att det är ganska bra prylar.

 

Iaf, prylarna är bra, men jag behöver veta hur jag ska handskas med boomen för det perfekt ljudet. Vet att man ska komma så nära som möjligt utan att vara i bild, med rätt riktning osv. Nå, vore perfekt med länka till sidor som förklarar hur jag ska göra, youtube klipp osv. Helt enkelt ge mig skolning i att ta det perfekta ljudet.

[Jonyverse]

Om det fanns några hörlurar med i paketet så är det en bra början.

Lyssna hur det låter och bedöm om det är störningsfritt och låter som det passar den delen av filmen (titta i manus om det finns).

[Octavianus]

Om det fanns några hörlurar med i paketet så är det en bra början.

Lyssna hur det låter och bedöm om det är störningsfritt och låter som det passar den delen av filmen (titta i manus om det finns).

 

Just det hörlurar finns det också, glömde visst det.

 

Vad menar du med om det passar hur manuset låter? Man tar väll bara så bra ljud som möjligt, sen om man vill få effekter osv så fixar man väll det efterråt?

[Christian van Caine]

Ja, men det finns mycket mer än bara ett sätt att ta ljud på. Med risk att låta dryg måste jag säga att det är ganska menlöst att förklara för detaljerat innan du kan åtminstone grunderna, men kortfattat kan man säga att det ofta kan handla om exempelvis närhet & distans, förvirring, sorg, glädje, klaustrofobi & agorafobi (skräck för trånga utrymmen samt skräck för öppna ytor), för att inte tala om osäkerhet/otydlighet.

Problemet med att jobba narrativt (berättande) med dialoginspelning/produktions-ambiance är att, om man inte VERKLIGEN vet vad man gör, så kan man lätt & ledigt vända exempelvis en önskan att porträttera en förvirring av karaktären till fullständig förvirring hos tittaren.

Det är inte bra.

För att kunna jobba så (& behålla jobbet) så krävs mycket goda kunskaper om både psykologi & microphoner samt deras individuella karaktärer & fördelar, för att inte tala om akustik & frequenslära. Har man inte så god koll på sånt så kommer man fortfarande väldigt långt med att helt enkelt försöka få ett så bra ljud som möjligt, det är absolut ingen över huvud taget som någonsin skulle se snett på dig för att du håller allt ljudmässigt berättande i efterproduktionen, inklusive yours truly :-)

Faktum är att det är väldigt få även professionellt som känner till varesig narrativ inspelning eller -dialogredigering som en (ja okey, två) kreativ konstform eftersom det är enbart de mest insatta som känner av effekterna på ett mer medvetet plan. Otacksamt som fan om man är ute efter massornas jubel, grymt trevligt om man känner sig nöjd & glad med att se publikens reaktion, även om effekten absolut inte är att jämföra med exempelvis en snygg explosion eller kanske ett ruggigt monsterljud. Det är oftast de små sakerna som gör den stora skillnaden :-)

[Octavianus]

Ja, men det finns mycket mer än bara ett sätt att ta ljud på. Med risk att låta dryg måste jag säga att det är ganska menlöst att förklara för detaljerat innan du kan åtminstone grunderna, men kortfattat kan man säga att det ofta kan handla om exempelvis närhet & distans, förvirring, sorg, glädje, klaustrofobi & agorafobi (skräck för trånga utrymmen samt skräck för öppna ytor), för att inte tala om osäkerhet/otydlighet.

Problemet med att jobba narrativt (berättande) med dialoginspelning/produktions-ambiance är att, om man inte VERKLIGEN vet vad man gör, så kan man lätt & ledigt vända exempelvis en önskan att porträttera en förvirring av karaktären till fullständig förvirring hos tittaren.

Det är inte bra.

För att kunna jobba så (& behålla jobbet) så krävs mycket goda kunskaper om både psykologi & microphoner samt deras individuella karaktärer & fördelar, för att inte tala om akustik & frequenslära. Har man inte så god koll på sånt så kommer man fortfarande väldigt långt med att helt enkelt försöka få ett så bra ljud som möjligt, det är absolut ingen över huvud taget som någonsin skulle se snett på dig för att du håller allt ljudmässigt berättande i efterproduktionen, inklusive yours truly :-)

Faktum är att det är väldigt få även professionellt som känner till varesig narrativ inspelning eller -dialogredigering som en (ja okey, två) kreativ konstform eftersom det är enbart de mest insatta som känner av effekterna på ett mer medvetet plan. Otacksamt som fan om man är ute efter massornas jubel, grymt trevligt om man känner sig nöjd & glad med att se publikens reaktion, även om effekten absolut inte är att jämföra med exempelvis en snygg explosion eller kanske ett ruggigt monsterljud. Det är oftast de små sakerna som gör den stora skillnaden :-)

 

 

Tack, då förstår jag lite mer vad det innebär att ta ljudet. Men då vi bara är glada amatörer så får vi nog skippa det där med att anpassa så mkt efter manus, utan mer bara ta ett så bra ljud som möjligt. Så helt enkelt, lär mig grunderna till att ta ett bra ljud. Vore toppen om n¨gon hade några bra länkar att dela med sig av osv.

[Luzer]

Du kan spara många timmar genom att även veta vad du ska ta för ljud och kanske ännu viktigare vilka ljud du ska undvika. Vill du ha maxade möjligheter i efterhand så är regeln att endast det som syns i bild ska låtar, allt annat försöker du fimpa så att du får så bra och rent dialogljud som möjligt. Men vet man att man inte har för mycket tid vid ljudläggning så får man försöka kompromissa lite. Men väldigt många "fel" måste man nästan göra för att pränta in vad som kan vara smidigt att göra på plats när man tar ljudet.

 

Några konkreta exempel på vad jag menar kan tex var.

- Du filmar någon som står i köket och steker, ha med stekning i helbild och kanske givetvis bild på spisen och maten. Men är det en bild som inte visar spiset och maten, fimpa alla sådana ljud.

Och alltid när man är i kök så stäng av kyl och frys, men glöm inte att sätta på dom igen när ni är klara :)

 

- Säg att någon går ut ur ytterdörren i ett hyreshus, ut i trapphuset och direkt efter dörren slagit igen är det meningen att ni ska klippa ut. Filma längre, säg till skådespelaren att stänga dörren men gå ner i trappan, om ni inte gör ett tidsklipp kanske ni vill att man ska höra dessa steg i trapphuset även på nästa bild. Var noga med vid alla sånna här "extra filmtid mest för ljudet"-grejer att alla runt om är tysta bara, annars tappar det ju lite poängen.

 

- Ta vilt ljud på många locations, så du har att klippa och klistra med i efterhand!

 

- Ska ni ha musik som inte är "filmmusik" utan som ska spelas "i rummet" så finns det olika sätt att göra detta på. Är det tex bara en radio eller något som ska spelas under en viss scen fast som inte syns, så spela aktuell låt eller snack eller vad ni ska ha, i det rummet och ta ljudet. Spela in akustiskt (gärna i stereo) så slipper ni försöka skruva till rätt akustik i efterhand, vilket ändå aldrig blir lika bra.

Om det ska spelas med något band som är i bild kan man göra på ett par olika sätt beroende på hur scenen ser ut. Enklast är att spela playback till musiken, men då får ni göra om alla synkljud i efterhand. Annars kan ni spela på riktigt och ta ljudet akustiskt , men gör minst EN hel tagning på hela låten och sen ha denna som master att klippa mot, ni kan ofta inte klippa mellan olika tagningar och få det att låta bra om ni vill använda ljudet från flera tagningar.

 

- Ta ljud på alla scener, även de som ni kanske vet att ni inte kommer använda synkljudet på, det är ändå alltid bra att ha i klippningen. Skitjobbigt att klippa till tystnad.

 

- Kan ni inte ta bra ljud pga olika störmoment som inte går att ta bort? Ta stödljud så bra ni kan och eftersynka i efterhand. Det sämsta ni kan göra är att mosa scenen och skita i att ta ljud överhuvudtaget, då har ni INGEN aning om hur det lät på plats och det blir svårt att eftersynka.

[Jonyverse]

Förklaring: det jag menade med att spela in så det passar manus var ungefär att ta ljud nära så man hör tydligt vad folk säger, generellt, men om t ex en person är filmad så det ser ut som denne är 2000 meter bort och ropar till någon så kan det ju låta mer trovärdigt om han INTE låter som han har mikrofonen intill sig. Om inte det han säger ska spegla att han är ensam i världen (bilden) och man liksom hör hans tankar genom att han "tänker" högt, DÅ passar det med närmikning. (Van CAine och Luzer har redan förklarat det tankesättet på varsit bra sätt)

 

Det är ju olika känslostämningar som kan bli olika beroende på hur man gör. Det brukar framgå av manus om det finns. Kan vara svårt att hitta filter och plugins som fixar allt sånt efteråt :D

 

(Manus verkar iofs vara lite överskattat av många här på Voodoofilm

[Octavianus]

Tack för tipsen. Har även hittat lite länkar om boom teknik. Förhoppningsvis blir det någorlunda bra, så man kan göra ngt med det efter hand.

 

Ja, jag har manus, ingen fara ;-)