Göra film-snack

[ThornBjorn]

Jag har hela kroppen full av en enorm lust att skriva och göra film. Men jag har svårt att få tummen ur. Min erfarenhet är att det lätt lossnar om man snackar om film med någon, så därför undrar jag om nån mer känner igen sig i den situationen? Nån som söker ett bollplank? Vore kul om man tillsammans kunde bolla idéer och brainstorma fram tidernas bästa film!

[Andreas Sjoeberg]

Den största problemet för mig är att hitta motivation både till mig och de som ska ställa upp. Det räcker varken för mig eller mina vänner med tankegången "Vi gör det för kul!".

 

Det som däremot fungerar för mina vänner är till exempel tävlingar eller i mitt fall (då jag är kristen) en rolig introfilm åt något möte i kyrkan. I kyrkan har vi ju en given publik och en väldigt uppskattande publik. Jag skulle kunna göra skit och ändå få uppskattning. (Nu tror jag och hoppas att allt jag gör inte är skit utan att det faktiskt finns något)

 

Men sen det som krävs för min egen del är inte bara vilja att producera film. Det räcker inte långt. Jag måste se potential i filmerna jag gör. Potential till att lära mig nåt nytt, utmanas till att prova på något nytt, att se potentialen i att utvecklas. Det kan vara att fokusera på en viss, säg alltifrån genre, ljussättning, ljud, musik, skådespel, manus, rekvisita, smink etc. Att förstå en viss del bättre genom misstag och/eller genom lyckade försök :). Och till sist måste jag tro på idéen att det här är något man vill se, något som skulle uppskattas.

[MovieMoe87]

Känner igen mig mycket i det ThornBjorn skriver. Om du bor i Sthlms området kan vi till en början bolla idéer och sen se vart det leder. Cool?

[daarco]

Nu har du ju ett helt filmforum här med filmälskare som inte annat än pratar film : )

 

Dessutom så handlar det alltid för mig om att bara ha kul. Tror inte jag skulle vilja ha det på något annat sätt.

[ThornBjorn]

Den största problemet för mig är att hitta motivation både till mig och de som ska ställa upp. Det räcker varken för mig eller mina vänner med tankegången "Vi gör det för kul!".

 

Det som däremot fungerar för mina vänner är till exempel tävlingar eller i mitt fall (då jag är kristen) en rolig introfilm åt något möte i kyrkan. I kyrkan har vi ju en given publik och en väldigt uppskattande publik. Jag skulle kunna göra skit och ändå få uppskattning. (Nu tror jag och hoppas att allt jag gör inte är skit utan att det faktiskt finns något)

 

Men sen det som krävs för min egen del är inte bara vilja att producera film. Det räcker inte långt. Jag måste se potential i filmerna jag gör. Potential till att lära mig nåt nytt, utmanas till att prova på något nytt, att se potentialen i att utvecklas. Det kan vara att fokusera på en viss, säg alltifrån genre, ljussättning, ljud, musik, skådespel, manus, rekvisita, smink etc. Att förstå en viss del bättre genom misstag och/eller genom lyckade försök :). Och till sist måste jag tro på idéen att det här är något man vill se, något som skulle uppskattas.

 

Väl sagt! Väldigt träffande, jag känner också precis så, jag vill såklart ha kul när jag gör film. Men jag vill inte dra ut och lattja lite med en kamera och göra massa fåniga småfilmer, det hade varit ganska lätt. Jag vill istället säga nåt, väcka tankar och funderingar, och så vill jag utvecklas och testa olika berättarsätt etc.

 

 

 

 

MovieMoe87:

Hade lätt varit på, om det inte vore för det faktum att jag bor i Göteborg >_

[ThornBjorn]

Ingen Göteborgare som är sugen på att snacka om att göra film?? :D