Najka Postad 19 augusti 2007 Dela Postad 19 augusti 2007 Titel: Nojja (oklart om vilken titel jag ska ha) Voodooversion: 1 Jennifer är en vanlig tjej som ska på fest med sin spontana tjejkompis. Men eftersom Jennifer ska köra hem, måste hon hålla sig nykter. Tiden går och på festen kommer det nytt folk hela tiden. En speciell person som Jennifer uppmärksammar är Stompa. Han är en odräglig typ som ingen gillar, men inte vågar visa eftersom han är så stor och stark. Stompa skrämmer Jennifer lite och Jennifers vän har däckat. Hon bestämmer sig för att åka hem. Men på hemvägen får hon syn på något som kommer att förändra hennes liv. En liten sak som ligger på vägen... Detta manus är baserat på två sanna historier jag hört. Ska helst läsas när det är mörkt och man är ensam i huset. En verklighetsbaserad thriller:NOJJA.pdf 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Najka Postad 20 augusti 2007 Författare Dela Postad 20 augusti 2007 skulle verkligen behöva all sorts kritik för detta är en film jag ska(vill) göra om några år. Funkar den? Håller historien sig? Är karaktärerna tydliga nog? Är det en film att satsa på? Är dialogerna bra/dåliga? o.s.v. 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Shelly Postad 20 augusti 2007 Dela Postad 20 augusti 2007 Är inte direkt ensam hemma men det är i alla fall ganska mörkt så här vid nio tiden… Men det verkar som om jag får vänta lite… ny dator och jag måste visst ladda ner en massa grunkor för att kunna läsa pdf: er, tur att jag inte är ensam hemma för då hade jag aldrig fått läsa manuset. Ursäkta att jag svamlar men det är det enda jag är bra på här i världen. Då så, som amatör med ett stort intresse kommer jag nu att gå lös och ibland är jag petig det ska sägas samt att jag ibland kan reta upp mig på småsaker som jag då känner att jag bara måste tala om som t.ex. ”I ansiktet har hon mascara som runnit ner från ögonen och nersmorda på kinderna.” Låter inte korrekt, nersmorda på kinderna… såna saker kommer jag säkert att påpeka allt eftersom. ”På väggarna hänger det en massa stängda dörrar och likaså i slutet av korridoren. Denna dörren öppnas fort och in stiger två vuxna.” Vet inte om det bara är jag eller, men dörrar som ”hänger” på väggar låter som något som hör hemma i lustiga huset. Att dörrarna verkligen sitter en bit upp på väggarna och jag antar att detta är helt vanliga dörrar. Det är nästan bättre att vara lite övertydlig än luddig och gå rakt på saker, korridor med dörrar på sidorna. Dörren i slutet av korridoren öppnas, typ… Ibland ser man det men jag tycker att det sällan som det faktiskt behövs, att man berättar hur karaktärerna levererar repliker. Klart att en mamma och pappa är oroliga för du har gjort det tydligt att det är något som hänt, det är inte en vanlig fredag så personligen tycker jag att man skulle kunna skippa instruktionerna. Kanske hade det varit bra om det var två väldigt olika namn, Jennifer och Julia är ju inte så lika men Petra och Oliva blandar man inte ihop lika lätt. Ju mer jag läser ju jobbigare blir det faktiskt, kan tänkas petigt men jag är ganska petig. Det står att de är fin klädda men det verkar inte som om de ska på någon fin tillställning. Jag får i alla fall bilden av att det är klädda i snofsiga aftonblåsor men smala skogsvägar låter men som vanlig Svensson fylla. Den här SAKEN, hur pass stor är den. Jag menar jag hade bara kört över den om jag nu ens sett den. Varför gå ur bilen och titta på något? Det hela känns lite märkligt, kanske att man blickat lite då man körde förbi men… för att man verkligen ska stanna och kliva ur bilen? ”Jennifer går fram till SAKEN och ser att det är en docka. En blek docka med smutsiga kläder på sig och som saknar ena ögat. Träden, som omringar henne, börjar lysa upp. Jennifer reser sig upp och ser ett Stompas Mini-van är på ingång. Bilen är nära och nästan framme. Men den plötsligt stannar bilen och Stompa och en kille springer ut fort rakt mot Jennifer. Jennifer slänger iväg dockan och springer snabbt tillbaka in i bilen. Hon lägger i ettan och gasar på. Stompa och Killen är nästan precis undan.” Får ingen direkt klarhet i vad som händer här (då det händer men än en sak är det lätt att det blir rörigt) men det är inte det som jag tänker på. Det känns som om du borde bygga upp lite mera känsla här, varför ska hon springa då Stompa kommer? Visst han är en jobbig bufflig sak men springa? Skynda visst men springa göra man väl om man desperat vill bort. Och är hon en riktig fegis eller har hon varit med om något liknande, jag menar, springa och gömma sig på en bemannad bensinmack? Visst, efter att man har blivit jagad så kan jag köpa det men det känns som om Stompa måste vara mera av en ”bad guy” för att jag riktigt ska köpa Jennifers handlingar. ”Jennifer går mot sin bil. Bredvid den står Stompas vän FILLE. Han säger saker men Jennifer uppfattar inte ett ord av vad han säger” Här skulle man kunna skriva typ att Fille pratar men att vi inte hör honom, tystnad. Skriv gärna till ”tittaren” och inte till huvudrollen. (My name is Earl paus…)(reklam paus, lustigtnog spelade dem “Don’t fear the reaper” I första avsnittet) O.S: Knackar på dörren Tror inte att det är korrekt rent tekniskt, ska nog vara ”Det KNACKAR på dörren”,(ni som kan sånt här kan ju alltid hoppa in och berätta hur det ska vara) MATS om det är något ikväll Jennifer så tveka inte till att ringa...bara ring så kommer vi direkt, okej? vi är bara några kilometer bort... Det är egentligen inget fel på den här repliken men det känns inte helt på riktigt, känns mer som skrivspråk (är det ett ord?). ”till att ringa” man säger väl snarare bara ”att ringa”. En del repliker har samma ”fel”, och folk som vet vad de pratar om säger att just repliker är svårt att skriva. En del jobbar med att enbart skriva repliker har jag hört. Hur som helst, läs igenom repliker och agera lite själv, läs dem högt och lev dig in i roll och försök få dem lite mer verklighetstrogna och levande. Repliker är ett bra ställe att få liv i både story och karaktärer. INT. BADRUM - NATT Vi befinner oss i Jennifers badrum. Ett vittmålat, vanligt badrum. I duschen står Jennifer där munstycket sprutar ut starka strålar mot henne. Jennifer speglar sig. Om kroppen har hon en handduk. Hon går ut ur badrummet. I badrummet hörs det droppar som droppar ner. Det är samma scen men det blir ett konstigt ”hack” eftersom först är hon i duschen och sedan framför spegeln. Bara ett tekniskt fel. Verklighetsbaserad thriller kan man ju ifrågasätta, snarare baserad på två populära myter men som vi alla vet så finns det alltid ett korn av sanningar i myter. Thrillers, den här typen av thrillers ska jag säga är kul att läsa på svenska och att det inte är något försök till dessa amerikanska ”teen” filmerna. Ganska tappert försök men lite väntat, ingen riktig knorr då vi alla hört och sett myterna förr på tv och film. Funkar den? Nja, kanske inte 100 ännu men med X antal omskrivningar så tror jag ärligt att det kan bli något av detta. Tycker att det är en kul idé. Men det finns att jobba på. Gillade inledningen bäst men sedan, upp till det att Jennifer har lämnat polisstation så känns det aningen jäktat, som om du vill få det överstökat och skriva vidare på de delar som du känner mest för. Jennifer vill alltså gå på den här festen och hade inte planerat att dricka? Varför, hon sitter bara och surar i ett hörn. Visst vi har alla gått på fest och sedan tappat suget av en eller flera anledningar men du kanske skulle fundera på att ge Jennifer en sådan anledning? Det prats lite om något på mentalsjukhuset samt inbrottet men det känns lite tunt ändå, känns nästan som om man behöver det nästan klichéartade ”sitta ner och berätta spökhistorier” . Kanske skrämma upp både ”oss” med att vi ser den mystiska mannen smyga in i bilen? Eller kanske är det bara vi som tror att vi ser någon men det visar sig att det bara är någon skugga från ett träd eller så, få oss att tro att vi är säkra men det visar sig att vi är långt ifrån det? Den mytiska mannen bara syns en enda gång och det är ju annars ganska kul men just nu känns det inte så skämmande och jag antar att du vill skrämmas. Han kanske ska skrämmas men inte synas… men något måste ju skrämmas, kanske Kim med sina historier och sedan våran fantasi som spelar trick på oss. Det känn som om något mera måste hände för att det hela ska flyta. Karaktärerna känns lite luddiga, Jennifer och Stompa är väl dem som har repliker och ”är med” med i filmen, de andra känns tunna och mest som utfyllnad så att utveckla hela festscenen och inbilla oss att vi är trygga innan du börjar bygga upp spänningen? Kan svamla vidare mera men vad sägs om att du läser igenom igen, kollar lite stavfel, jobbar på dialoger och stämning och så och posta igen? Jag läser garanterat en omskrivning. 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
jbergman Postad 21 augusti 2007 Dela Postad 21 augusti 2007 Som Shelly redan påpekat så handlar det om två välkända vandringssägner, så eftersom jag visste hur det skulle gå blev det inte särskilt spännande. Om du skall utgå från den här typen av kulturellt allmängods måste du ha en egen knorr eller se till att utförandet är förstklassigt. Helst både och. Det första jag skulle göra om jag skulle bearbeta det här manuset är att radera sidorna 1-5 och 22-25, för de tillför verkligen ingenting till historien. Nästa steg skulle vara att införa en hel del humor i historien, för att återanvända gammalt material på fullt allvar blir bara fånigt. Fast allra helst skulle jag se att du kom på en egen idé istället för att använda gammal skåpmat. /Jakob 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Najka Postad 21 augusti 2007 Författare Dela Postad 21 augusti 2007 Tackar för all kritik och rättning! och tack för att ni tog er tid:) Detta är min första version så det är inte det färdiga och slutgiltliga manuset. Men ska se över det hela nu med ett mycket kritiskt öga;) tack än en gång 0 Citera Länk till kommentar Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Delta i konversationen
Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.