golightly

Hej! Förlåt att jag inte läste ditt PM förrns idag! Missade det totalt, men jag har iaf svarat nu. :) Okej. Men kommer du visa något som förklarar HUR de kan lyckas med att kasta ut Honom ur Hans egen himmel? Det borde finnas någon enorm knapp som ingen är menad att hitta eftersom ingen utom Gud vet vart den finns, men Michael snubblar över den och det står något fånigt som "Utifall Lucifer smiter tillbaka in" och så trycker han på den och pang, Gud kastas ut ur himlen. Förstår du vad jag menar? Du kan ju hitta på något roligare än vad jag just skrev, men bara som en liten förklaring till hur jag menar. Och jag tror att det kan gå bra, men min mening var att du inte bara kan förvänta dig att de ska kunna revoltera och kasta ut Gud ur himlen, bara för att de vill, utan att ett eller fler ögonbryn i publiken kommer lyftas. Det är i alla fall vad jag anser. God natt! Holly.

Absolut, det är alltid roligt att få lite utbyte och att få vara den som ger det är heller inga fel! :) Ville skriva att jag håller med om att "vad som drivit dem till" den här situation ÄR viktigare och mer intressant än hur många gånger de varit i den förut! Lycka till med fortsatt arbete! Miss Golightly

Lite fler svar! Kul! Till att börja med: Rex210 - hade helt glömt bort att Morgan Freeman spelar elaking (heh, ja, typ) i den filmen. Men så har du ju så rätt, den är ju så dålig så jag helt blockerat att jag sett den, så kanske inte så konstigt. :D jonkanon - tack för dina synpunkter! Uppskattas! Avskyr ordet "standard", men det tror jag alla kreativa människor gör. Jag förstår dock helt klart vad du menar och eftersom jag har USA i tankarna så blir det helst standard för att sälja. MEN, jag tänker definitivt jobba på det så att det blir originellt och ändå gångbart! Sexscenen du målade upp var intressant, men jag tror inte den passar de karaktärer jag har i åtanke. De ska vara mer "Sticks and stones may break my bones, but words will absolutely positively fucking kill me." Inte så mycket för slag, med andra ord. ;) Och så till vilcans - låååångt svar från dig. Riktigt roligt att läsa vad du tycker. Tack! Ick. Måste ändra namnet Sarah. Det är alldeles för många paralleller till T2, jag ser precis vad du menar. Jag tror även att jag ska omarbeta hur när och varför hela konflikten börjar. Kanske hon inte hjälper till med forskningen, utan är emot processen från start. Jag vill inte blanda in Gud i huvudhandlingen, ungefär i dina ordalag: det känns för cheesy! Självklart skulle jag vilja involvera resten av världens syn (på ett inte alltför grandiöst sätt) på denna kontroversiella forskning [som faktiskt påbörjades så smått för bara några år sedan i USA], men i sådant fall ska det vara ur dessa människors perspektiv som åskådare, och inte ha någon koppling till huvudhandlingen, annat än att de väljer sida. "T2 är ett exempel på en film som inte riktigt förstår mekanismerna bakom forskning och utveckling (eller struntar i dem för dramatikens skull). Din film har samma problem, men i högre grad." Ouch. :) Jag skulle absolut inte bara strunta i mekanismerna bakom forskning och utveckling när jag väl skriver manuset. Jag tycker att det skulle vara otäckt om världen bestämde sig för att den ville leva för alltid, och KUNDE det. Om man tittar på hur lite respekt vi visar vår planet idag, hur skulle den se ut om vi multiplicerades och aldrig försvann. Självklart skulle döden härja vilket som, och jag tror att "livet finner en väg" (corny, men sant), och att naturen inte tillåter vadsomhelst. De starka överlever och allt det där skulle fortfarande gälla, men hur skulle det påverka balansen på Jorden mellan människor, raser, världsdelar? Jag tror att många påbörjar forskning för att de brinner för ämnet och vill se hur långt de kan ta det, för att de tror att det är för allas bästa, men om man tittar på alla de biovapen och gifter och kemikalier människan SKAPAT så tycker jag att det kanske varit bättre om dessa människor stannat upp och tänkt, vänta, vad kommer det här vara bra för? Processen verkar ibland gå av sig själv för att forskarna antingen inte vill se vart det bär hän, eller också inte upptäcker det förrän det är för sent att göra något åt det. Forskning är viktig för vår fortlevnad, och den har gett oss enormt mycket, men så kan man också fråga sig vad den tar i utbyte. Om krutet aldrig uppfunnits, vilka tragedier skulle kunna tas bort ur vår historia, till exempel? Vad gäller utveckling, jag är absolut för den. Vi behöver utveckling för att lära av våra misstag - även om vi inte alltid gör det. Men den här evigt liv utvecklingen ser jag enbart som skrämmande. Att kunna mixtra med en DNA sträng så att vi kanske inte blir odödliga, men om möjligt dublerar vår livslängd? Jag är inte säker på att det är meningen att vi ska ha den kunskapen. I alla fall; att tillägga, den här synopsisen är otroligt rå och jag har inte hunnit tugga på den någonting ännu så om bitarna inte riktigt är aptitliga har jag inte haft chans att upptäcka det! Det är alltid lättare när man sätter sig ner för att verkligen lära känna karaktärerna och deras miljöer att bestämma vad som har gjorts tusen gånger förut och hur man kanske kan göra det till sitt eget. Jag ville bara höra vad första intrycket var hos er och om ni gillade själva uppslaget, så tack för alla tankar. Hoppas det kommer fler! :) Piggt och glatt. Holly.

hehe. Vet inte om det betyder att du godkänner idén - kan ju vara skådespelare du avskyr och du försöker bara vara ironisk. ;) Jag skulle vilja se Morgan Freeman som bad guy så det kanske skulle vara något, Keanu Reeves är en möjlighet, men Sandra Bullock skulle inte vara förstahands val till Sarah. Jag ska erkänna att jag inte ens kommit så långt som att börja sätta ansikten till karaktärerna. Men dina frågor förtjänade svar. :) Någon annan med åsikter om denna idé? Det är rakt av vad den är i det här skedet, jag har inte börjat skriva på den eller något sådant, och skulle bara vilja veta om någon känner att detta är något de skulle frivilligt gå och se. (Inte snubbla över sent en kväll på TV1000, med andra ord.) *smil* Mvh, Holly.

Aha! Läste just fortsättningen... Hmmmmmm. Skulle inte gå. Jag ber om ursäkt, men det bara finns inte i mitt universum. Gud är Allsmäktig. Ska du använda Gud, även om du bara ser honom som en fiktiv karaktär, så måste du komma ihåg att killen redan har en historia som de flesta känner till. På djupet. Du måste jobba med vad du har och du kan aldrig aldrig aldrig bända en redan skapad karaktär för att passa i en historia du skapat åt honom eller henne. Det kommer inte gå hem hos publiken, hur mycket du än försöker, jag lovar. (Titta bara på Superman Returns. Ick.) I alla fall, det är bara mitt råd till dig. Ge dig inte in på den vägen. Gud är Gud och du måste börja där. Tack för mig! H.

Och förresten! Ville bara tillägga att jag älskar titeln! Den får mig att undra hur han kommer att hitta mjölet och yogurten och vad för slags öken det kommer vara och, ja, behåll den! :) H.

Hej TomStac - jag gillade det här bättre än FM. Jag tycker det känns lite mer originellt, även om det fläktar Lilja4ever, bara litegrann. Jag tycker, som vilcans, att det känns splittrat då Peter försvinner. Jag tycker han borde återses någonstans. Jag tycker personligen att det var ett hemskt mörkt livsöde du målade upp. Sådant kan vara nyttigt att ta del av ibland, men jag vet inte om jag tycker hon ska bli inlåst. Hon kan ju vara hos sin vän och vara helt borta och sen flippa ur och kanske/kanske inte mörda Mario... Ja, det är bara vad jag tycker. Det kändes så hemskt tungt bara att läsa slutet. Jag kan inte ens tänka mig hur det skulle vara att se det. Men jag tyckte idén var riktigt bra! Kör på! Vänligen, Golightly.

Hej, trevligt att vara del av er kommun. Finns alltid något nytt att lära och det verkar vara en skön blandning människor härinne. Det här är min första personliga kontribution och hoppas att jag kommer få lite tankar och feedback. Titel: Switch (working title) Tag: Would you want to see Forever? Genre: SciFi, Drama, Action I en nära förestående framtid har ett botemedel mot ålderdom uppfunnits. Genom att manipulera en gen i människans uppbyggnad kan forskare nu säga till världen att döden snart är ett minne blott. Doktor Sarah Hart har varit en av de ledande figurerna inom forskningen, men då den är avklarad börjar hon komma på andra tankar. Hon börjar tänka längre, se hur världen överbefolkas, hur lidande, svält och sjukdom kommer göra jobbet och människor kommer ändå dö, även om det inte är av hög ålder. Det kommer inte fixa världen. Det är fel att leka Gud. Hon kliver över till andra sidan och blir en av de som kräver att all data förstörs. Doktor Joseph Brunner, Sarah's arbetskamrat och en av hennes närmaste vänner, försöker övertala henne att komma tillbaka. Det fungerar inte. De är vända emot varandra i den förestående kampen och debatten om vad som är rätt och fel. Joseph menar att människans välmående är allt de har strävat efter, Sarah hävdar att ingenting är så enkelt och att de gjort ett enormt misstag. I fel händer är odödlighet en styggelse. Serumet, producerat efter otaliga år och försök i ett tillslutet laboratorium, är inslutet i fyra pillerstora kapslar. Dessa första kapslar är värda multi-miljon belopp. De stjäls av den enkla anledningen att säljas svart för dubbelt deras värde. Labbet förstörs samtidigt och all data går förlorad. Enda sättet att återskapa processen ryms nu i kapslarna. En hetsjakt börjar där Joseph och Sarah måste slå sig ihop för att finna förövarna eller köparna innan det är försent. Joseph's motivation är att kunna framställa mer serum. Sarah's är att stoppa att någon någonsin får ut något av hennes enorma misstag. Kanske har en kärleksvibb mellan dem, kanske inte. Och det är klart att de kommer få hjälp i jakten på tjuvar och köpare av professionella agenter etc. Jag skulle skriva manuset på engelska och det skulle utspela sig i Amerika, men kanske även andra platser på jorden. Jag har tänkt mig Sarah som en otroligt stark och smart kvinna. Hon ska se bra ut, men bara använda sig av sitt utseende när hon kan ha nytta av det, som till exempel att charma potentiella köpare av serumet. :) Hon ska vara envis som synden när hon vet att hon har rätt och allmänt motsträvig tills absolut bevisad att hon har fel. Joseph ska vara smart och charmig. Han ska ha humorn i sällskapet. Han ska vara rättvis, men hård, och han ska ogilla Sarah's hopp från ena sidan till den andra något oerhört, vilket skapar friktion. Han ska tillslut inse att hon har rätt, även om det kommer ta mycket för att få upp ögonen på honom. Okej, det är allt. Eller, såklart inte allt. Men grunden för manuset. Frågor? Kommentarer? Något som är hemskt förvirrande och oklart? Gillar? Gillar inte? Gillar inte alls? Hoppas någon ens svarar! *darr* :D Tack för mig! Holly.

Hej, cell - :) Jag kan börja med att skriva att jag gillade din dialog skarpt. Den flöt, kändes verklig, och även om den inte byggde karaktärerna såsom kanske kunde önskats, så tyckte jag ändå att den förmedlade något. Jag tyckte mycket om tändstickorna och kände att de väldigt starkt symboliserade hur båda killarna uppfattade deras relation. Jag tycker att jag får vibbar om att det kan röra sig om mer än vänskap, men samtidigt är de så svaga att jag aldrig är riktigt säker, inte ens vid kramen. Jag kan ju även nämna att jag tyckte jag kände igen tändstickssymboliken. Har du hämtat inspiration från någonstans? Bara nyfiken. Jag gillade slutet. Jag gillade hur shockad jag blev, för jag misstänkte ingenting sånt alls. Och så lugn som dialogen är, även om den är ganska mörk, så trodde jag definitivt inte att det var dit den var på väg. Jag tycker kanske att karaktärerna kunde ha visats ännu mer, och lite mer bakgrundshistoria. Inte för mycket! Jag gillar att jag bara har en känsla för vilka killarna är. Men lite mer djup, kanske. Lite mer konflikt. Kanske någon ledtråd till om det här är första eller andra eller tredje gången de gör det här tillsammans och vad som skulle kunnat drivit dem till det. Igen, väldigt low key ledtrådar, kanske så otydliga att man måste läsa igen för att se dem, men att de finns där. Jag gillade absolut att de drog sticka om vem som skulle göra det. Det fick mig att känna det som om det var första gången, men jag skulle ändå ha velat haft något som avgjort talade om det för mig. Du kanske skulle kunna lägga in en liten bit dialog där de diskuterar osäkerhet inför att göra något för första gången och få det att luta mot något sexuellt, och sen visar det sig vara den här totala motsatsen... Bara en tanke. Okej, jag gillade det. Lite mer filande kanske behövs men jag gillade det. Absolut. :) Tack för god läsning. Vänligen, Ms. Golightly.

Okej, jag kan börja med att säga att jag gillar din grund idé till det här manuset. "Kille dör och får veta att himlen är allt annat än han väntat sig", typ. :) Det skulle ha varit mycket bra, för min räkning, om du skrivit en utförligare överblick över vart du är på väg med historien. Jag är inte helt säker på vad det är för genre du har tänkt dig. Jag antar att du har funderat ut ungefär vad som ska hända och hur du vill att det ska sluta? Annars skulle jag absolut tipsa dig om att ge dig på och skriva ett Treatment som är en lista (utifall du inte vet) på all de scener du vill ha med i manuset. Det ger en fantastisk överblick av din historia och du kan få en känsla för strukturen och om du känner på en gång att något bör tas bort eller behöver läggas till för att det ska flyta på. Att det skulle varit bra för mig som läsare att ha en mer utförlig beskrivning har mest att göra med att det är svårt att ta till mig händelserna när jag inte har någon aning om varför de är där eller vart de kan tänkas leda. Okej, baserat på vad jag läst kan jag i alla fall erbjuda lite konstruktiv kritik och lite tankar om vart det är på väg... Som sagt, det är inga fel på din idé, det är alltid fascinerande att få en bakom scenerna blick på livet efter detta, även om det inte alltid överensstämmer med ens eget sätt att se på det. Jag gillar det här med spelet och pengarna. Vad gäller uppbyggnaden av manuset och språket kan jag erbjuda lite tankar. "EXT. GATA - DAG MICHAEL, 19 står vid sidan av en väg. Han har på sig en mörk kostym och bär på en portfölj. Han tar ett steg framåt mot gatan och kollar åt höger, långsamt vänder han huvudet åt vänster och kollar där. Det kommer ingen bil. Han börjar gå." För att göra detta lite intressantare kan du lägga till något personligt om Michael och kanske mjuka upp språket lite. Det känns ganska stelt just nu. Jag vet att du skrev att en av dina svagheter är miljöbeskrivningar, så det här är ett förslag: "EXT. GATA - DAG Solen skiner, det är sommar, varmt. Asfalten skimrar vackert av hettan. Grannskapet är tyst, ingen vind rasslar i löven eller leker tafatt i gräset. Allt är stilla. MICHAEL, 19, stannar på trottoaren. Han har välkammat, mörkt hår och vänliga ögon. Han är iklädd mörk kostym och vit skjorta, en utstyrsel som får hans panna att pärla sig i värmen. Han bär en portfölj. Han tittar åt båda hållen. Gatan ligger öde." Om du skippar att skriva ut "Han börjar gå" så hänger det ögonblicket kvar till nästa scen, när hans fot faktiskt sätts ner på asfalten. Också, istället för att skriva allting i en paragraf så kan du försöka se hur du vill att kameran ska ta in scenen och dela upp paragrafen i mer lättlästa meningar. Vet inte om du ska regissera eller inte, men man börjar väldigt sällan, om inte aldrig, med en personbeskrivning efter att man skrivit in scen "header", utan alltid med att beskriva omgivningen. Jag tycker att dialogen behöver en hel del arbete för att ta bort all exponering av detaljer som lättare kan visas, och inte sägas. Eller som kanske redan har visats för att sedan understrykas i dialogen. Och så tycker jag absolut att du måste skriva ut orden utan att droppa bokstäver. Jag skriver bara ett exempel om möjlig omarbetning: "VAKT 1 Trodde du att du skulle få ta av de där? VAKT 2 Gå tillbaka till arbetet. MICHAEL Arbetet? Han ser sig förvirrat omkring. VAKT 1 Åh, ser man på. En nykomling. Snabb förklaring: alla arbetar här, så det är bara att sälla sig till ledet. Han knuffar Michael mot ett område med enorma, fällda träd. MÄNNISKOR arbetar med att fälla fler. Det ser ut som tungt arbete." Och så vidare. Och jag tycker inte att Michael behöver säga vad för funktion spelet har. Själv tyckte jag det var helt uppenbart. Det här med att Gud behöver betala hyra tycker jag är lite långsökt eftersom Han "skapade himlen och jorden". Om du tänkt ha någon UltraGud som är Gud över vår Gud och detta är vad Michael kommer upptäcka kan det kanske bli både coolt och roligt, men jag skulle inte driva det för långt. Om historien är för svår att ta till sig så kan den falla platt istället för att bli häftig, det är ju alltid bra att förankra den i något som människor kan känna igen sig i. Om du inte har någon aning om var manuset är på väg så rekommenderar jag dig (igen) att sätta dig ner och skriva ett Treatment. Då kör du definitivt inte fast lika lätt! Jag tycker att du ska ta bort svordomarna, det gör det inte roligare eller mer trovärdigt, särskilt som de är i himlen. Om Gud svär i himlen, då är det roligt. Hehe. En undran, varför står det på engelska på vakternas brickor? Det skulle kunna vara kul om du lägger in en beskrivning av dem som stora, bryska, välbyggda amerikaner och har dem snacka på amerikanska. Bara för att få karaktärerna att bli lite mer sina egna. Michael snackar såklart svenska med dem för i himlen förstår alla alla språk. :) Och jag tycker att det skulle vara mer intressant om Människorna inte arbetar för Guds skull, utan för sin egen, för att få komma tillbaka till jorden och få en ny chans att leva sitt liv. Ingen vet ju hur tiden skiljer sig där uppe från här nere. Kanske man måste kämpa i tjugo år, eller hundra år, för att få en andra chans och de som klarar av det och vägrar ge upp skickas tillbaka igen - typ blir återupplivade genom konstgjord andning eller defibrilator eller bara som genom ett mirakel - med andra ord, de kommer tillbaka in i sin kropp samma ögonblick de dog och kan fortsätta leva. Medan de som ger upp förblir döda. Sen har du ju barnen att tänka på. Sätts de också i arbete? Spädbarnen, vad görs med dem? Vart tycker jag att manuset är på väg? Vart som helst. Killen som körde på Michael kanske också hamnar i himlen. Och vart var Michael på väg? En sak som jag tänkte på med Michael är att han är en nittonåring som tjänar pengar nog att betala en hyra på 20 000 i månaden? Vad är hans bakgrundshistoria? Har du inte tänkt ut nåt som passar råder jag dig starkt att ändra hans ålder, eller att visa oss hur han kan tjäna så mycket pengar längre fram i manuset. Varför blev han påkörd? Vad har han gjort för att förtjäna det? Har det något att göra med alla pengarna? Ja, bara spinn vidare på det du har och du ska se att du säkert kommer på något kul. Igen, jag gillar verkligen idén och jag hoppas du fortsätter fila på den! Lycka till! Vänligen, Holly.

...Döden bäst. Den kunde nog bli riktigt rolig om de försökte luska ut vem den som mördade Döden var och varför och hur och när. Motiv kan det ju finnas gott om, han måste ha lätt att skaffa sig fiender. Ännu intressantare kanske att se vilka dessa vänner kan tänkas vara. Och kan bli riktigt bra om det visar sig vara en lek som Döden leker med dem. Ha d. H.

Hejsan igen. Du är så välkommen! Jag skulle hemskt gärna vilja läsa din omarbetning! Lägg ut den med, vetja! :) Okej, ledsen att jag inte antog att du skulle regissera den, men det kunde du ju ha nämnt i första inlägget! ;) Okej, till dina kommentarer på mina kommentarer, eller vad man ska säga... Det här med att du är i inlärnings stadiet - jag fattar, tro mig, hur det är, men samtidigt är det viktigt att kunna formulera dina tankar ordentligt för omgivningen, speciellt om du lägger ut något för att få feedback, eftersom jag och vem som helst annars som vet i alla fall lite om manus och hur de byggs upp kommer att se med kritiska ögon på formatering etc. Om du specifikt sagt: "Jag behöver hjälp att se över dialogen" eller "Det här är min synopsis, tycker ni den är stark nog att bygga en film på?" så är det ju annorlunda. Då kan man skippa allt runt omkring och bara skumma igenom manuset, men jag tror inte att det var vad du ville. Och även om du klargjorde att det här var ditt första manus så vill du nog inte att folk ska klappa händerna åt sådant som behöver lite arbete. Eller? Självklart är jag inte professionell manusförfattare, och du måste inte lyssna på mina åsikter, men samtidigt kanske jag kan komma med poänger som kan hjälpa dig. Jag baserar ju min konstruktiva kritik vad gäller formatering och dylikt på mina egna kunskaper inom manus författande, menad jag baserar min konstruktiva kritik mot uppbyggnaden av historian på min egen smak, och om den inte alls överensstämmer med din så är det ju så det är, inget att göra åt, liksom. Men jag är glad att du tar till dig vad jag säger, och förklarar vad du tycker. Okej, vad gäller det att de kommer in i huset vid sidan femton, det fungerar ju i teorin men för att vara ärlig har de där femton minuterna inte så mycket att fånga ens intresse. Inget illa ment, men om du tittar över det själv så borde du hålla med mig. Jag gillar introduktionen med brevet. Är inte säker på att jag gillar att det är en man som är i en by och meddelar att det ska hållas en tävling, det får mig att känna mig som om jag är på den engelska landsbygden under medeltiden. Du kanske kan ha någon av deltagarna hitta en annons på nätet om tävlingen, flygblad, skvaller pressen, vadsomhelst som känns mer 2000-tal. Jag gillar David's V.O. men det sa jag i det andra inlägget med. Du är riktigt duktig på engelska men det finns några småfel och mycket av dialogen känns väldigt styltat. Jag gav mig inte in i det så mycket i mitt förra inlägg, men eftersom det är så mycket exponering i dialogen känner jag att jag måste visa vad jag menar. "DAVID (V.O) Ok, we signed up to stay in the haunted house. So what? It doesn’t have to be haunted, right? Or maybe it is after all." Korta ner det och lägg inte så tung exponering i hans tankar. Det känns - och det här tycker jag är ett mönster igenom all dialog - att du försöker understryka hur otäckt och skrämmande det kommer bli längre fram, istället för att hitta sätt att VISA hur otäckt och skrämmande det kommer bli. Är du regissör kan du ju leka hur mycket som helst med detta. Ljus och skugga, ljud etc. "DAVID (V.O.) I swear to God if this house turns out to be haunted I'm gonna strangle Will." Bara som förslag. Tona ner det lite. Och sen om David är mördaren är det här ett perfekt tillfälle att ge en ledtråd som är helt undangömd tills det att man ser filmen för andra gången och inser att den finns där. "PETER (V.O) tension is getting very uncomfortable. Make a joke, fast… FASTER." Den här gillande jag, den fick mig att flina. "DAVID What the hell are you trying to do? kill me? GEMMA (skrattar) No, I’m sorry. Wasn’t my intention to scare you like that Dave. I was just wondering, Do you think we should unpack our stuff and so on and then meet in the livingroom downstairs in like 10 minutes?" Gemma känns otroligt stel. Testa att läsa den här biten dialog högt. Och bara som förslag: "GEMMA Oh, sorry! Didn't mean to scare you. So, we meeting downstairs in ten or what?" Om de packar upp eller inte spelar ingen roll för publiken. Antingen visar du att de packar upp och gör sig lite hemmastadda i sina rum, eller så låter du bli. "DAVID One fuse laid on the ground, and it was the one that went to the basement. PETER What does that mean? WILL That means we’re in trouble. DAVID Yeah, it means that someone has pulled it out and laid it on the floor. WILL And to give it a bit of extra spice, all the fuses are working now, which actually means that someone pulled out all the fuses. DAVID I can swear I heard footsteps in the basement just before you came, Will. Emma What? If all these things that you say are true, this means we’re not alone in this house anymore." Alldeles för mycket exponering! Dialogen låter väldigt saklig, som att de lika gärna skulle kunna diskutera frukt eller vädret. Vid det här laget, efter att ha läst om husets historia och efter att ha vuxit upp i skräckfilms kulturen så skulle jag klösa på väggarna för att komma ut. Att de lugnar sig så fort känns inte trovärdigt. Advokaten kan fungera, om han återkommer i slutet, antingen som räddare eller medhjälpare till David eller vem du nu tänkt ha som mördare. Och vad bra att du ändrade det och gjorde att fler anmält sig, och att det inte bara är slumpen som fört vännerna till huset! Det här med föräldrarna - att de säger att de kanske kan campa ute istället, på gården, fick en liten lampa att tändas i mitt huvud som blinkade Oh. My. God. :) Nejmen, det kändes så barnsligt för två vuxna människor att göra, och eftersom vi inte vet hur de brukar behandla David, de kanske alltid behandlar honom som ett barn, så känns inte bara deras handlingar orealistiska, men även Davids utbrott. Hans humör skulle kunna ha en bättre katalysator. Hans mamma kanske ber honom honom göra någonting och han bara flippar för ingenting? Jag gillar att David är mördaren, och att han har lite fokus som den godhjärtade, i bakgrunden lite killen som är ganska lätt att tycka om. Och det är bra med foreshadowing med. Jag tror att det här kan bli en riktigt bra film, det är bara det att just nu är den inte så vidare spännande och jag tycker att det inte ska synas på bioduken utan även kännas kalla kårar när man läser... Okej, det här med dialogen är ju baserat på den gamla versionen av manuset. Jag skulle gärna läsa den nya! Om du inte är trött på mig, vill säga. ;) Holly.

Hej, försökte öppna filen men det gick inte alls! Ledsen! Hoppas det funkar för någon annan. H.

Hej! Jag vill börja med att skriva grattis till att du har börjat fila på dina idéer, det är ett stort första steg! Jag tycker att grunden för ditt manus absolut finns där, och hemsökta hus är ju alltid skrämmande om man kan komma förbi sådant som publiken kanske kan förvänta sig. (Spöken i garderoben och den otäcka otäcka vinden/källaren.) Att vara originell i en industri där man kan säga att det mesta redan gjorts är inte det lättaste, men det är ju därför hela processen är så rolig, eller hur? Okej, lite konstruktiv kritik, jag håller helt med Elion - du kan INTE skriva ett manus på två språk. Det handlar inte om att det blir bättre på svenska eller på engelska, men att du måste bestämma dig för känslan i manuset och var det utspelar sig. Jag antar att du tänker dig en amerikansk teen horror movie, och inte en svensk skräckfilm? Välj ett språk därefter, så läsaren genast vet var han befinner sig. Personligen tyckte jag även att det var oerhört distraherande med bytet mellan de båda språken. Jag togs ut ur historien och påmindes hela tiden om att det var ett filmmanus jag läste, vilket är helt tvärtemot vad du ska sträva efter. Detta leder mig till nästa punkt - kamera anvisningar ska inte finnas i ett manus, i alla fall inte förrän det har nått den högsta nivån och blivit ett shooting draft. (Enda undantaget är om det är du som planerar att regissera; då är det möjligt att du vill ha dessa anvisningar med för egen del.) Jag antar att du inte ska regissera och hoppas att det är korrekt. Så, det du jobbar med nu är ett spec script - vilket betyder att beskrivningarna ska vara så specifika som möjligt. Ett exempel: "EXT. UTANFÖR HUSET - DAG/SKYMNING En panoramavy av huset och dess utsikt, en brant slutting mot havet på ena sidan och en skog åt den andra. Kameran kommer sedan innanför grindarna och man ser nu grindarna och vännerna och advokaten utanför. Advokaten tar upp nyckeln." Kunde istället se ut såhär: "EXT. HUSET - SKYMNING [EXT. betyder ju exteriör, så "utanför" är överflödigt.] Huset, mörkt och övergivet, tornar upp sig på toppen av en kulle, omgivet av tät granskog på tre sidor. Framför det, vid slutet av en sluttning, breder havet ut sig. Grindarna till huset står stängda, höga och förbjudande. De gnisslar olycksbådande på rostiga gångjärn. Framför dem står ungdomarna samlade, huttrande i den snåla blåsten. Gemma och Emma kurar tillsammans. Allas ögon skiner av rädsla. Killarna försöker låtsas som att de ser fram emot att grinden ska släppa in dem. Advokaten jobbar med en fet nyckelknippa. Han börjar bli otålig då ännu en nyckel inte vill passa i låset." Du behöver inte beskriva kamerans position för att läsaren ska få en tydlig blick av vad du vill att han ska se. När du beskriver huset så förstår läsaren att huset är i fokus. När du beskriver omkringliggande natur samt utsikten öppnas fokusen och läsaren tar med dessa intryck i bilden. När du byter paragraf signalerar detta att något händer. Kamera anvisningar är bara distraherande och regissören vill inte ha och behöver dem inte. Det är hans vision som gäller, inte din, även om det är ditt manus som ska inspirera honom. Han eller hon kan ju till och med tycka att grinden är överflödig och det är möjligt att den stryks helt och hållet. När du byter paragraf visar du i alla fall regissören, och självklart ännu viktigare, den som först läser manuset, att du har en egen bild av hur händelserna förlöper, och hur du vill ha scenerna presenterade. Du skapar ett humör för filmen, och jag vet att det är vad du ville göra med din paragraf, men förstår du skillnaden? Jag vet inte riktigt vad dina "FORTSÄTTER" anvisningar är till för...? Jag kan även säga att ett spec script är praktiskt taget naket på hänvisningar över huvud taget, det vill säga CUT TO, SMASH CUT, FADE OUT etc. Ditt jobb är att skapa ett skelett som andra - om det blir köpt - kommer bygga vidare på. Förhoppningsvis kanske du är en av dem, men oftaste är det inte så. Personligen tycker jag att allt detta förarbete är alldeles för mycket innan de kommer in i huset. Tänk på att en sida i ett manus representerar en minut i en film, och att det nu har gått en halvtimme på din skräckfilm utan att ett smack har hänt. Jag skulle ta bort allt som har med föräldrarna att göra, omarbeta dialogen ganska kraftigt så att den inte har för mycket exponering i sig - visa karaktärerna genom handling istället för genom deras ord (fast jag gillade David's intro i början när han presenterar dem), och jag skulle ta bort advokaten helt och hållet. Du kan ju ha dem skriva på ett kontrakt när de får reda på att de har vunnit, och de som överser påskriften kan utbyta ett meningsfullt ögonkast. Så små saker räcker för att säga till publiken att allt inte står rätt till. Jag tycker också att det borde vara fler som anmält sig till tävlingen. Fundera på att ha första scenen med David som får reda på att han har vunnit, och att han ringer eller sammanstrålar med de andra, att de inte kan tro att ALLA VANN! Efter detta kan du visa huset eller något som har med det att göra och genom det klargöra att det inte är slump att just dessa vänner får komma dit. Egentligen tycker jag att den här filmen bara ska ha några sidors introduktion och att all action ska utspelas i huset. Att introt som tar dem dit är så kort som möjligt och att vi sedan får följa dem när de lär känna huset, ganska avslappnade i början, kanske festar lite, bestämmer sig för att det inte finns nån anledning att vara rädda, och sen PANG, börjar saker hända. Det är i PANGET som all den där originaliteten måste komma in. :) Jag tror att du skulle ha mycket nytta av att läsa en kurs i manusförfattande på nätet eller dylikt. Det hjälper absolut att läsa andras manus, men eftersom man inte kan följa utveckligen från spec till shooting draft så är det svårt att få hum om processen. Det är självklart att man vill ha ett så presentabelt manus som möjligt, och att läsa shooting drafts kanske man känner borde vara vad man lär sig mest av, men det är viktigt att lära sig uppbyggnaden av ett manus från grunden och att förstå hur du ska tänka för att det ska bli tight och lättläst. Jag är själv i utvecklings stadiet, men har hållit på några år nu och känner att det börjar släppa lite mer. Jag menar absolut inte att göra dig defensiv med alla dessa kommentarer, men hoppas att du kan se min välmening. Jag började precis som du. Kamera anvisningar och en massa massa dialog med exponering. :) Det är bara att kämpa på! Grattis igen för att du kommit igång! Vänligen, H.