Om vi blir mer privata istället då.
Jag lyssnar inte på musik. Det var ett faktum fram tills för några år sedan. Jag tycker inte att musiken i radio är bra, jag gillar i princip ingen musik i skivaffärerna, eller i alla fall så görs det bara reklam för dålig musik och då hittar man ingenting att lyssna på. Jag trodde fram tills för något år sedan att det bara görs skitmusik i världen, att musik var helt meningslöst att lyssna på.
Förändringen kom när mina kompisar började skicka alternativ musik (eller den förste var väl datoradministratören på skolan som är riktig musikfantast). Musik som jag aldrig hört förut.
Jag börjar ladda ner musik, utan att överhuvudtaget tänka på att upphovsrätten fanns. Upphovsrätten känns inte som en naturlig rättighet och något så idiotiskt fanns inte ens i min tankevärld. Den som delar ut låten från början har ju faktiskt köpt den. Då äger han låten själv och kan göra vad han vill med den. Så såg det ut i min tankevärld.
Idag har jag köpt ett flertalskivor eftersom jag brjat gilla musik. Självklart köper jag inte mainstream-artisterna, eftersom de gör skitmusik. Jag köper de artister jag själv gillar.
När vi tids nog skaffade bredband började jag göra samma sak med film, eftersom uphovsrätten fortfarade inte fanns i min tankevärld. (Nej, jag tittade inte mycket på film innan, och i så fall bara det som visades på TV).
Så småningom började piratkopieringen komma in i media. Det svartmålades som något brottsligt, nästan som att det var självklart att man inte får göra vad man vill med det man äger.
Jag blev självklart smått chockad. "Finns det folk som går på branschens propaganda" var väl ungefär min spontana tanke. Kanske inte ordagrant, men det var i alla fall innebörden. För mig kändes det (och känns fortfrande) som propaganda. När nu Antipiratbyrån börjat gå ut i media alltmer och jag börjar bli mer insatt i politiken har jag insett vilken lobbying som ligger bakom.
För mig är och förblir upphovsrätten något absurt, något som inte är naturligt.
Någon nämner att videouthyrarna går i konkurs. Hur kan man slå sig blodig för videouthyrarna och samtidigt försvara marknadsekonomin? Är det inte grundläggande för marknadsekonomin att den som inte har den bästa tjänsten går i konkurs?