Jump to content

DanceK

Members
  • Posts

    90
  • Joined

DanceK's Achievements

Enthusiast

Enthusiast (6/14)

  • First Post
  • Collaborator
  • Conversation Starter
  • Week One Done
  • One Month Later

Recent Badges

10

Reputation

  1. DanceK

    Piratbyrån!

    Jag tycker att det här med bredbandskatt verkligen är en fantastisk idé. Vi fildelar och betalar flatrate för bredbandet. [Oavsett hur mycket vi fildelar och eller om vi ens gör det alls.] Dessutom ger vi alla intrycket att frågan är löst, så att ingen bryr sig om att framställa en lösning som verkligen funkar. Nej, vi går den svenska lagom-vägen; mitt emellan alla förslag hur dåliga den än är. Vi kanske åtmistonne kan lära oss lite av kassettavgiftmisslyckandet: Copyswede tillsattes allså för att fördela en avgift på alla lagringsbara media för att ersätta artister som förmodades förlora på hemmakopiering. Som referens användes vilka låtar som spelades mest på radio, med följd att artister som spinnades (radiokanalen mutades för att spela vissa artister så att icke-skivbolagsmusiker inte skulle märkas) mest fick mest betalt. Ingen visste för övrigt vilka artister som verkligen privatkopierades mest. Istället kan vi väl använda den eminenta ThePirateBay som referens. Där hålls det ju till och med räkning på vilka filer som kopieras mest. Om inte annat så vore det värt det när Copyswede och andra skall jaga runt i Japan efter anime-skapare eller varför inte porrfilmsproducenter?? :D
  2. DanceK

    Piratbyrån!

    Med risk för att falla in i gamla mönster ger jag ändå det hela ett försök. [För övrigt handlade väl denna tråd om raiden mot TPB/PB och inte piratkopiering i sig. För det kanske vi kan återuppliva den gamla tråden :D] [citat=gorse]Jag är helt övertygad om att dödsstöten redan har kommit och nu är det för sent att göra något åt det. Så, om inte man hittar nya nischer attans snabbt så slipper vi köpa film över huvud taget då man struntar i att släppa dem på köpemedia.[/citat] Jag måste fråga: dödsstöten för vad? För filmindustrin eller för filmskapandet i sig? Filmindustrin är ju ingen djurart som aldrig kommer tillbaks om den försvinner. Du berör själv ämnet… [citat=gorse] Man kan bara spekulera, men man får hitta på nya produkter och marknader. Kanske blir film enbart producerat av indipendet-filmare med okända skådisar i fortsättningen? Musik produceras enbart av amatörmusiker? Kanske blir inte musik och skådespelare inte så stjärnstatus-betonat framtiden? Kanske upphör filmproduktionen helt? Ingen företagare ägnar sig åt välgörenhet utan finns det ingen lönsamhet så lägger man ner eller byter inriktning. Nu är det dags att byta inriktning om man skall vara med i framtiden.[/citat]Du talar som en bok. Så vad är problemet? Menar du att (går)dagens modell där ”alla” betalar för sin film vilket ger stora vinster att producera storfilmer med, är objektivt bättre än de framtidsmodeller du ställer upp? Har inte Hollywood visat gång på gång att sambandet mellan bra film och stor budget är obefintligt? Lägg i sammanhanget till, att i takt med att teknologin gör den gamla affärsmodellen oanvändbar blir tekniken för att göra film billigare. Om några år kanske det är så billigt att göra film med fräcka specialeffekter att det lönar sig att göra såväl vardags- som sci-fi filmer trots en hög andel piratkopiering. Jämför det med lanseringen av hemmavideon. Filmproducenterna hävdade att piratkopieringen skulle explodera, och det gjorde den kanske. Men det totala intresset för film ökade så mycket att nettovinsterna ändå fortsatte att växa. (Därför vore det intressant att utreda hur MPAA räknar fram att piratkopieringen kostar ”400 miljoner dollar/år” eller vad det är.) [citat=TDA] Att jämföra den civila olydnad TPB (och många pirater) anser piratkopiering vara med de människorättskämpar som räddat liv i t ex USA tycker jag om något är osakligt och ogenomtänkt.[/citat]Jag tror det var jag som gjorde den jämförelsen. Syftet var enbart att illustrera att lagbrott inte alltid är fel. [citat=TDA] För det som föreslogs då, mer reklam, höjda skatter eller högre bredbandsavgifter tycker i alla fall jag låter mycket mer dumt än att betala per produkt.[/citat]Det var inte tanken att förslagen skulle vara bra, det var bara tanken att de skulle fungera. I övrigt tycker jag att man vänder frågan fel om man talar om ”förlorade inkomster” [det blev retorik likförbannat ;)]. Inkomsterna finns inte förrän någon är villig att betala. Om jag utövar ett jobb som ingen betalar mig för så är det mitt problem. Bättre att byta jobb. Jag föreslår istället termen ”finansiering för produktion”. Det tror jag löser sig självt enligt ovan. ”Kanske en mindre del, men av en större kaka”. I övrigt tror jag att om fildelningen slår ut filmbolagen och folk ändå vill ha film så har jag en stark tro på framtida generationer, de hittar alltid nya vägar. Som slutsats detta resonemang: 1) Motståndet mot fildelning bygger på pengar och inget annat. 2) Påståendet att filmbranschen förlorar på fildelning är det bara de själva som hävdar. Tvärtom har åtskilliga oberoende bedömare menat att sambandet är svagt eller inte ens finns. 3) Eftersom en stor del av det fildelade materialet inte är detsamma som finns i dvd-shoppen eller bion tror jag att i den mån folk laddar istället för att betala, är det inte MPAA-film de laddar. (Om vi piratkopierar producent A så har det givetvis inget att göra med producent B.) 4) Det har tidigare invänts mot detta att även om det inte är MPAA som piratas så förtjänar ändå upphovsmannen ersättning. Kanske. Men mig vetligen är det inte alla producenter som bryr sig. T ex: I piratkopieringens förlovade land Kina sätter (har jag hört) producenter inte alls lika stort fokus på upphovsrätter. I slutändan tror jag att frågan handlar om kontroll. MPAA och APB vill försvara stora filmbolags marknadspositioner, inte upphovsrätter. De vill kunna fortsätta fålla in oss i mainstreamträsket där allt är lite action, lite kärlek och lite humor. (Filmens motsvarighet till pop/rock med soul/r&b-influenser.) För mig är det detta som utgör det attraktivaste med fildelningen. Storfilmer och independet-filmer radas upp sida vid sida som svar på en sökning, budget spelar ingen roll.
  3. DanceK

    Piratbyrån!

    Ni kanske trodde att eran envise pirat från sist skulle hålla sig borta, men tyvärr... Gorse, du verkar betydligt mindre piratfientlig än sist? TDA däremot känner jag igen. Han går på Liza Marklunds linje likställer gärna piratkopiering med stöld, vilket antyder att film är en "produkt" som "konsumeras" vid åskådningen. Jag trodde liksom att på ett filmskaparforum skulle film ses som "konst", och konst i sin själva natur växer av åskådning, inte köp. (Ni vet att jag kan göra ett mycket mindre flummigt resonemang än så, det är bara att be om det...) Sen måste jag säga att många verkar tro att ett tvärsnitt av bio- och dvdförsälningen exakt speglas i fildelningen. Tro mig, det är mycket annolunda material som fildelas och köps. Mycket av det fildelade materialet kan inte köpas på Åhléns eller DVDon. Branschen är inte rädd för att piraterna fildelar deras material, de är rädda för att piraterna hittar nytt material som förhindrar att de fållar in oss alla i mainstream filmen med lite våld, lite kärlek och lite humor. (Filmens motsvarighet till musikgenren pop/rock med soul/r&b-influenser.) En sak fick i alla fall Liza Marklund rätt: Räden mot TPB var en präktigt magplask för alla bakom.
  4. Långfilmen verkar klart dominera bland högprofilsproduktionerna, men är inte formatet ganska begränsat vad gäller att framföra en handling? Uppkomsten av välgjorda följetongsserier som Rome, Lost och 24 antyder det. Även långfilmen verkar börja växa ur sina egna kläder. För runt 10 år sedan var de flesta filmer mellan 80 och 100 minuter långa. Idag känns 2 timmar nästan som ett minimum. Dessutom har på senare tid även långfilmer kommit som följetongar (och då inte bara bokfilmerna LoTR och HP). Min personliga känsla är att den traditionella långfilmen börjar tappa. Man vill berätta större historier än vad som ryms på 2 timmar, och när fler och fler skaffar sig hemmabio o dyl är inte biograferna lika självklara. De brittiska deckarna är ju ett typiskt exempel. De tenderar att komma i serier om mellan 3 och 6 avsnitt, helt enkelt för att få med alla sidohandlingar och vändningar. Så vad tror ni om framtiden? Kommer långfilmen bestå eller kommer den fortsätta förlängas tills det inte längre är praktiskt att visa den på biograferna? Blir det TV/DVD-serier av det då?
  5. Men är det inte jättemärkligt att de valde att förlägga handlingen på jorden? Dataspelen utspelas ju rakt uppochner i Alien-universat, och hade dessutom besparat filmmakarna besväret att koka ihop en vääääldigt långsökt teori och många minuter förklarande i filmen. Två möjlighetern ligger närmast tillhands: 1) Budget 2) Licenser (Men äger inte Century Fox licenserna?) P.S. Scenen där predatorn och hjältinnan springer sida vid sida från explosionerna "Lethal Weapon"-style är så otroligt kul. Flinar bara jag tänker på det.
  6. DanceK

    Filmvåld

    Åter till ämnet. Jag tror inte att filmerna föder vidare mycket våld. Däremot tror jag att våldsbenägna människor gärna ser på det. Undantag finns givetvis. När jag var runt 8 år kom Termiantor 2 ut på video, jag och en kompis lyckades hyra den. Efteråt var jag så exhalterad att jag studsade. Jag och alla mina kompisar såg på James Bond, Van Damme och allt våld vi kunde komma över. Idag är vi alla pacifister och vapenvägrare. (Ingen av oss har gjort lumpen.) Vad är den saknade länken?? Själv tror jag att det hela ligger i att vi alla kommer från hem med stor social och ekonomisk trygghet. Vi har alla pluggat vidare efter gymnasiet och ingen har någonsin haft konflikter med polisen. NEJ! Jag tänker inte påstå att folk som bor i villa på något sätt är bättre än folk som bor i lägenhetsförorter. Däremot tänker jag påstå att folk som känner sig utsatta och hotade, exempelvis socialt och ekonomiskt oftare tenderar att bruka våld. Det är en enkel naturlig mekanism, väldigt tydlig bland djur. (En skadad björn är farlig, en frisk bara springer iväg.) Jag och mina polare har alla en preferens till "övervåld" och främmande våld (The One, Sagan om Ringen, Kill Bill, Matrix) som inte kommer inpå en såsom realistiskt våld (Boys in the Hood, Goodfellas). I utsatta områden däremot, där det stod i tidningen att de flesta pojkar vill bli gangsters när de växer upp, föredras tydligen dessa filmer. Jag och mina polare har alltså inte blivit våldsamma människor av den sortens våld vi sett, blir pojkarna i förorten det av sitt våldsurval? Det är möjligt, men jag tror inte att det är av avgörande betydelse. Det börjar tidigare, när barnen går i skolan utan att kunna svenska, eller när de ombeds göra läxor men inte har något eget rum att plugga i, och det långsamt går upp för dem att de aldrig på laglig väg aldrig kommer kunna köpa ett fint hus och en fin bil. Då börjar man snegla åt den kriminella vägen, sedan skaffar man sig förebilder som slår ihjäl andra med basebollträ för en knarkaffärs skull.
  7. Det kan inte bara vara jag som älskar LOTR-soundtracket. Howard Shore rockar. Om Hans Zimmer däremot bör nämnas: När man har lyssnat på ett par av hans soundtrack börjar de låta lite likadant. Inte instrumentalt, men strukturellt. (Det är kanske inte rätt termer, jag är ingen musiker.) Känns lite som om han komponerar allt utifrån samma mall.
  8. [citat=_nemo_]När det gäller sagan om ringen så är det ju en så oerhört stor och rik bok som filmatiserats, så därför fick inte alla karaktärer från boken plats i filmen, därför var det t.ex. Eomer som räddade dagen vid Helms Klyfta. Likadatn med giftermålet, eftersom de ville klämma in att Faramir och Eowyn blir ett par så valde de att ha dessa två stående i publiken tillsammans för det var typ den enda "screentime" de fick tillsammans bortsett från den förlängda versionen. Kompromisser helt enkelt.[/citat] Kan hålla med i fallet Eomer. Men i övrigt hade det varit mycket mer autentiskt om en anonym soldat i rohan-grön mantel hade blåst i hornet och det hade sett mycket mer legitimt ut om Aragorn hade krönts av två officiella ämbetsmän istället för sina egna "polare".
  9. Många filmer, speciellt storfilmer verkar desperat försöka hålla ihop sina filmer och knyter gärna ihop lösa trådar även när det inte behövs. Detta kan låta lite kryptiskt, men jag skall exemplifiera så förstår ni säkert. (minor spoiler warning) Sagan om Ringen: Varför var det Gimli som blåste i Helm Hammarhands horn? Vore det inte mer logiskt om Theoden (stolt som han var) skickade Gamling eller nån annan av sina närmre män? Varför skulle det vara Eomer som räddade kungen vid Helms klyfta? Det är det ju inte i boken? (Just denna får jag erkänna är mer lättförståerlig, men syftet var precis detsamma som i övriga punkter) Varför skulle det vara Gandalf som krönte Aragorn? Och därtill Gimli som höll i kronan? Det gav bara hela scenen intryck av en militärkupp. [Aragorn och co bryter sig in och gör sig själva till härskare] En ämbetsman i officiella kläder hade gjort scenen så mycket bättre. Star Wars: Under ep 4-6 trodde man att C3PO bara var en dum robot som råkade snubbla in i handlingen på ett inte alltför krystat sätt. Men det visar sig att Anakin byggde honom, sedan följde han med Leia till sina adoptionsföräldrar, hamnade mitt i striden i början av ep4, flydde i en kapsel till ökenplaneten, plockades upp av robotförsäljarna och hamnade hos Luke. Plötslig blev det hela väldigt krystat. Efter att hela kriget på Kashyyyyyyyyyk är över och Yoda skall fly, vänder han sig och säger "Farväl Chewbacca." Varför i hela friden skulle GL klämma in Chewie där? Han hade inte haft en roll under hela första trilogin, ändå skulle han tryckas in bara för sakens skull. Därtill blir hans inträde i episod 4 precis som i fallet C3PO, inte en vanlig slump, utan ett ytterst osannolikt sammanträffande. En stor ihopknyppling som bara gjorde helheten sämre. Av någon konstig anledning verkar det främst vara storfilmer som håller på så här. Mindre produktioner är mycket liberalare med att slänga in och ta bort karaktärer vilket är en av de mest befriande sakerna med B-filmer IMHO. Men varför förstår aldrig regissörerna eller produktionsbolagen eller vem det nu är som insisterar på att det bara gör filmen korkad?
  10. Ball att jag vann. Trist att det bara fanns en konkurrent, och att det gällde samma ämne. ;)
  11. Jag måste givetvis vurma för ett upphovsrättsforum. Hoppas bara att fler än jag själv kommer att figurera där ;)
  12. Jag kom på en till: Bourne Identity 2. Där är det ingen vilken amnesi som helst som spökar utan regelrätt hjärntvätt!
  13. Finns det inte en svensk film som heter Sleepwalker också? Om en man som går i sömnen och mördar folk? Fast där kanske inte det avslöjandet utgör filmens stora twist?
  14. Det finns redan en tråd som diskuterar Goblet of Fire, men detta gäller inte bara den filmen. Mycket förändrades mellan filmerversionerna av Chamber of Secrets och Prisoner of Azkaban. Richard Harris kunde givetvis inte spela Dumbledore längre. (Gud välsigne hans själ.) Alfonso Cuarón ersatte Chris Columbus som regissör och gjorde filmen mer mörk och mindre mysvarm. (Till somligas förskräckelse och andras glädje.) Men varför, varför, varför tyckte de att det var en bra idé att ändra på hela Hogwarts-slottet och på miljön runtomkring? - Ingenstans i böckerna nämns det att det finns spridda ruiner på sluttningarna runtomkring skolan. - Gång på gång beskrivs i böckerna hur de tre protagonisterna "korsar gräsmattan till Hagrids stuga". Varför lägger man då stugan vid foten av en stenig brant? - Vid ett antal tillfällen antyds det att studenterna på Hogwarts inte vet var de andra studenhusen ligger någonstans. Dessutom finns nåt sorts hemligt lösenord som bara respektive elever känner till. I de första filmerna låg således ingången till Gryffindor-tornet i en avsides korridor där ingen skulle höra lösenordet uttalas. Varför, jösses, varför kommer man på idén att lägga ingången till Gryffindor-tornet mitt i ett vältraffikerat trapphus? Att misslyckas till att börja med är en sak, men när man tillför förändringar som uppenbarligen är till det sämre kan man bara häpna.
  15. Gamla westernfilmer har sitt typiska slut; hjälten som rider bort i solnedgången. Kärleksfilmer har sitt; de två som slutligen fick varandra i en riktig kyss. Nu har även thrillers fått sitt typiska slut; när upplösningen börjar närma sig och mysteriet är tätare än någonsin visar det sig att mördaren är... hjälten själv! Eftersom denna tråd handlar om att avslöja slutet på filmer så säger jag genast SPOILERVARNING NEDAN Har inte var och varannan thriller samma slut i dessa dagar? Hjälten visar sig ha en personlighetsklyvning/amnesi och den han jagar är i själva verket han själv? Jag talar om Hide & Seek, Secret Window, Fight Club. I kategorin kan vi tillägga de filmer som, emedan de inte handlar om en mördare, slutar med en dramatisk självinsikt från hjältens sida. Hit hör Sjätte Sinnet, Psycho, Resident Evil. Det var dramatiskt de första två filmerna, men börjar det inte bli lite klyshat? Finns det ännu fler filmer som hör hit? OBS: Jag talar alltså inte om filmer med överraskande slut, jag talar om filmer där lösningen på gåtan är huvudpersonen själv.
×
×
  • Create New...