william

[citat=sir_flint] Du ska heller aldrig skriva både INT och EXT i en och samma scen. I så fall så är det två olika scener. [/citat] Manusförfattaren John August nämner att man använder INT./EXT. när handlingen utspelar sig både ute och inne: http://johnaugust.com/archives/2004/what-does-ie-mean Det finns mycket läsvärt på hans sajt och frågespalt på IMDB, och han arbetar till skillnad från Syd Fields och andra how-to-författare med att skriva manus till storfilmer i Hollywood.

Snygg och snygg, men Rollins Bands video till Liar är favoriten. Prydz video gör faktiskt att jag står ut med musiken i alla fall. :)

Du gör nog rätt i att satsa på en dokumentär approach snarare än en dramatisk action (som med dina resurser är hyfsat garanterat att bli skräp jämfört med de Hollywoodproduktioner folk är vana med). Det är dock fortfarande en bra idé att behandla personerna du filmar som karaktärer och skapa en berättelse kring dem, t.ex. en berättelse om resan, samt snappa upp det som engagerar och motiverar dem med sporten och de sociala konflikter och annat dramatiskt som uppstår mellan dem... ;) Lycka till!

För att poängen i den ursprungliga scenen ska fungera tror jag det är viktigt att publiken fås att anta att personen verkligen kan spela innan han sätter igång. Det uppenbara är kanske att personen är klädd och beter sig som en konsertpianist, eller kanske pratar avancerad musikteori med expediten, innan han sätter sig vid pianot. Andra överdrifter som kan göra scenen roligare är om personen blir överdrivet entuasiastisk med sitt dåliga spel, men det ställer förstås större krav på en rolig skådis.