TedJönsson

-Borttaget-

Alla ungdomar går omkring med fickorna ut och in i framtiden. :)

-Borttaget-

-Borttaget-

Chrisal talar sanning. Härma aldrig något. Det är det minst kreativa som finns. Försök inte vara "arg", för då kommer du härma din bild av hur en arg människa beter sig. Döm inte era karaktärer, och använd aldrig adjektiv... Beskriv i stället karaktären genom verb. Vad karaktären gör. Adjektiv är reflekterande och inte kreativt. Verb är skapande. Om du nu vill vara "arg". Lägg i stället tid på att undersöka vad karaktären gör och har gjort. Vad gjorde karaktären precis innan scenen? Vad vill karaktären göra mot den andra karaktären i dialogen? Passande för ett "argt" beteende är ju att t.ex. straffa, sätta på plats, förudmjuka, provocera, anklaga, krossa, avskräcka osv. Att spela "arg" är en förenkling av alla dessa, och många fler, beteenden. Läs någon bok om skådespeleri bara. Stanislavskijs "An Actor Prepares" är en bra början. Jag lovar att du kommer få ut mer av den än att se två hundra filmer.

Det är en smaksak. Jag har läst O.S. i fler manus känns det som så jag brukar använda det.

V.O. är som några tidigare pekat ut "Voice over" alltså berättarröst. Om det är en röst från någon som inte syns av kameran, men fortfarande finns i rummet och karaktärerna kan höra skriver man (O.S.) eller (O.C.). Vilket betyder "Off screen" eller "Off Camera".

Det kan inte bli annat än dåligt när filmarbetare går otroliga längder för att få världen att tro på något som de själva inte tänkt igenom.

Inte riktigt. I det fallet är ju antagonisten en karaktär. Oavsett om han är verklig för de andra karaktärerna eller ej, så är han en karaktär. Filmer utan antagonister hyfsat vanliga: Brazil, Network, Clockwork Orange, andra halvan av Full metal jacket, Boogie Nights, Magnolia, Papillon, Raging Bull, Talk Radio, THX 1138 osv osv. Listan kan göras hur lång som helst. Men Fight Club har en tydlig antagonist. Jag menar inte att tjata om en definitionsfråga för sakens skull. Men jag hjälper er bara att behärska uttryck som ni redan använder.

-Borttaget-

Du måste inte ha en antagonist i en film. Du behöver inte ha en fysisk motståndare till en huvudperson. Motståndet kan, som ovan utpekat, vara vad som helst. Samhället, huvudpersonens svagheter, otur, ödet... osv. osv. Men du kan inte kalla världen, motsättningar hos en karaktär, ett objekt eller fenomen för antagonist. En antagonist är alltid en karaktär.