Dag/Natt/?/!/6/4!

[Daniel Hållquist]

"Dag och natt" har sedan premiär i augusti setts av över 130 000 biobesökare."

- Ifrån Aftonbladet.

 

Jag vet inte ifall du har sett Dag och natt, men när jag såg den blev jag ganska besviken, detta berodde mycket på att jag inte visste om att allting skulle utspela sig i en bil, ifall jag hade vetat om det innan jag gick hade jag haft större tålamod och inte bara väntat på att Mikael Persbrandt skulle kliva ut ut bilen eller skjuta huvudet av sig själv, men nog om om det, Dag och natt har nu setts av 130 000 besökare, många av dessa besökare har antagligen gått eftersom filmen fått bra betyg av rikets alla filmrecensenter, plus att välkända skådelspelare som nämnde Persbrandt, och Mickael Nyqvist, Lena Endre, Tuva Novotny, Maria Bonnevi, Marie Göranzon, Sam Kessel, Pernilla August, har medverkat, men ändå, för mig som drömmer, hoppas att en dag kunna skriva ett manus, och se det manuset filmatiseras, så ses iaf dessa nyheter som nåt gott, jag vet inte ifall du håller med mig, men jag tycker att många svenska filmer är jävligt dåliga, lättsamma, ibland på gränsen till motbjudande, som sagt, du kanske håller med mig, eller kanske inte, men när jag väl är en riktig manusförfattare som kan yrket vill inte jag skriva manus till filmer som Kopps, Hund-Tricket, osv, jag vill skriva manus som liknar de filmer jag beundrar, mörka, roliga, annorlunda filmer, och då inger det faktiskt en hel del hopp när en nattsvart film som hela tiden utspelar sig i en bil inte bara blir gjord, utan att även 130 000 besökare går och ser den. Nu ska jag läsa lite. Sov gott.

[gorse]

Jag förstår vad du menar. Det går utför med film. Jag som trodde det berodde på att jag närmar mig åldern "gubbe" och fått större krav (eftersom mina barn tycker jag är skitknäpp som bara klagar på filmer de gillar). Men det är nog inte så. Att spendera en film innuti en bil eller skita på sig i ett enda rum tycker jag är tecken på att man prutar på kvaliten. Att filma i enda miljö har jag trott varit ett sätt att göra no-budget film, typ skolteater eller skolfilm. Men nu börjar skolfilmen gå upp på big-screen. :-/

 

Jag tycker svensk film har haft bra amitioner med "barnens ö", "mitt liv som hund", "den bästa sommaren", "mannen på taket". Men det börjar bli gamla stötar det där. De nya filmmakarna... Jag vet inte. Jag kan vara snabb att kritisera den yngre generationen att aldrig lära sig handverket (i vilket område som helst) och samtidigt tycka att de äldre är insnöade. Samtidigt hör jag yngre klaga att det görs skitfilm. Vad är det för fel egentligen?

[Daniel Hållquist]

Det beror väl på att folk i den svenska filmbranschen inte vågar ta risker, ifall en slags film blir en succe görs det fort som fan ett antal filmer som påminner om den framgångsrika filmen, vilket i för sig är förståeligt, det handlar ju i slutändan om att filmen ska dra in pengar, samtidigt är det tröttande att vi som verkligen älskar film, vill att film ska kännas på riktigt ska behöva stå ut med filmer som Hipp Hipp Hora, Fjorton Suger, just nu är jag ute på hal is, jag har inte ens sett de filmerna som jag nyss nämnde, jag har sett trailerna och de fick mig att börja gråta (iaf nästan), vill påpeka att jag går på bio väldigt ofta, jag har inte teve så jag är inte kräsen när det kommer till utbudet på bio, jag går faktiskt på mycket film som jag inte tror ska vara några mästerverk, enbart för att mätta filmberoendet, jag har sett Bad Boys 2, I Robot, Dag och natt, Ondskan, Troja, och i min filmsamling finns allt ifrån Con Air, Dum Och Dummare, Sniper, Fyra Bröllop Och En Begravning, Bleeder, Wild At Heart, Taxi Driver, Nyckeln Till Frihet, trots detta bojkottar jag svensk film, jag tar en titt på trailerna och väljer sedan att inte gå, jag är inte bitter, låt oss kalla det bekymrad, ifall jag var bitter skulle jag inte drömma om att arbeta som manusförfattare i Sverige.

 

/Movie Geek Daniel

[Pandan]

Okej, den som ger sig ut för att skriva en Mitt liv som hund eller Sjunde Inseglet som första film är helt ute o drömmer, och vem säger att filmer som Hundtricket och Kopps inte är just sådana filmer som dessa manusförfattare länge velat göra? Förövrigt var Hundtricket regissörenas första riktiga långfilm och Kopps Fares andra, så ser inte alls något problem. Om Fares tionde film är precis som Kopps kan du klanka ner på att en svensk talang stannat upp, men absolut inte vid det här stadiet.

[Daniel Hållquist]

[citat=Pandan]Okej, den som ger sig ut för att skriva en Mitt liv som hund eller Sjunde Inseglet som första film är helt ute o drömmer.[/citat]

 

Varför det? Visst. Jag är fortfarande ganska dålig på att skriva manus, men jag är oerhört intresserad av det och älskar att skriva så om några år hoppas jag att jag kan skriva ett manus som jag kan vara stolt över i väldigt lång tid. Ett jävligt bra manus, helt enkelt. Är det att vara ute och drömma? Quentin Tarantino debuterade med Reservior Dogs, Lukas Moodyson med Fucking Åmål, Burr Steers med Igby Goes Down, alla tre kanonfilmer, alla debutanter.

 

[citat=Pandan]Vem säger att filmer som Hundtricket och Kopps inte är just sådana filmer som dessa manusförfattare länge velat göra?[/citat]

 

Det är säkert filmer som dessa personer velat göra, men JAG tycker det är hemskt tråkigt att svensk film, i mitt tyckte, är så ospännande, jag tycker de flesta flyter in i varandra utan att lämna nåt slags betsående minne.

 

[citat=Pandan]Förövrigt var Hundtricket regissörenas första riktiga långfilm[/citat]

 

Jag är ledsen, men jag hatar Hundtricket, som jag redan berättat i en annan tråd på forumet blev jag så arg efter att jag sett den filmen att jag var tvungen att ge mig ut i skogen och springa några kilometer. För mig personifierar Hundtricket allting som är skit med svensk film, lättsam, dålig kopia ifrån landet i väst, värdelösa nödlösningar som luktar idetorka långa vägar, som den där taxichauffören som skjutsar dem till Arlanda på slutet, han bara dyker upp, som i tomma intet, vad lägligt, oj, oj, titta nu då, taxichauffören blir jagad av polisen men han stannar inte, han måste ju hjälpa en kille som han skjutsat tidigare i filmen, ingen tanke på att han förmodligen blir av med körkortet, och slutet, gud va vackert, alla på Arlanda applåderar när pojken pussar flickan, originellt, verkligen, allvarligt talat, ifall jag någongång träffar killarna (de behövde till och med varandras hjälp att skriva detta usla manus) ska jag säga dem vad jag tycker, att jag inte ens skulle kunna se på min bäste vän utan att vilja slå honom blodig ifall han gjort en film som Hundtricket, en film som tar för givet att publiken är dum endast för att den väljer att se en "underhållande romantisk komedi"

 

[citat=Pandan] Om Fares tionde film är precis som Kopps kan du klanka ner på att en svensk talang stannat upp, men absolut inte vid det här stadiet.[/citat]

 

Ja, jag kan börja med att erkänna att jag faktiskt gillade Jalla Jalla, tyckte den var underhållande, jävligt charmig, man mådde bra efter att man sett den, tror också att Fares kan göra riktigt bra film om han får mogna lite, har dock hört att hans nästa film ska vara en barnfilm, men det kanske är lika bra för Kopps kändes ibland som en film för barn, jag kände ingenting efter Kopps, var inte ens arg som efter Hundtricket, tyckte dialogen var bedrövlig, en massa svordomar, karaktärer som skulle föreställa vuxna människor som pratade som om de var i kiss och bajsåldern.

 

Ja, ja, ja, nu ska jag försöka sova igen, det går inget vidare, ska träffa min mor vid 10 så jag hoppas jag får sova lite iaf.

 

Daniel

[gorse]

Daniel > Kul att du nämner hunddtricket. Det är ju ett skolexempel på sjaskig film. Jag var också bekymrad över taxichaförens körkort. Men det jag retade mig mest på var att de repeterade nästan varendra replik. Den enskillt mest uttalade repliken var "Va?" varpå den andra skådespelaren repeterade meningen. Om man tagit bort alla dubletter kanske filmen vore hälften så lång.

 

Pandan> Att förvänta sig att skriva ett nytt insegel är nog den attityd man måste ha om man skall ge sig in denna bransh för att nå ut i mediebruset. Jag tror att om man skall lyckas med film, då skall man verkligen tro på det man gör, och göra det även om alla säger emot. Och det viktigaste av allt, man måste skapa efter eget huvud, inte göra nått som liknar något annat.

Jag kommer ihåg när vår mellantjej skulle delta i Radio Matchs småtjärnorna. Hon tränade som en dåre, för hon skulle vinna hela tävlingen hade hon tänkt. Inte vinna uttagninen, inte vinna delfinal, inte vinna regionsfinal, utan vinna hela tävlingen. Hon kom tvåa totalt.

 

Nåja, finns det några filmare som skulle kunna göra det bättre? Finns det folk som inte får komma fram i ljuset för att de stora bolagen håller undan vägen för dem? Nja, jag tror inte det, ärligt talat. Jag tror inte det finns så många bättre filmare. Föresten, det är nog inte bara svenk film som lider. Amerikansk smörja finns det gott om med. Men det mesta kommer aldrig hit.

 

Några riktiga bottennapp i svensk filmproduktion är väl ändå "Sökarna" med flera av Liam Norberg. Camp Slaughter som så många tycker är storfilm är ju bland det sämsta av sämsta, inte ens värd att nämna. Sen undrar folk varför varför de inte får chansen? I höst har det ju kommit aldig så mycket svensk film av så många debutanter och till och med filmbranchen kom på att det var dumt att släppa så många samtidigt. Så folk får chansen. Jag tror inte svensk filmbranch är dum i huvudet, jag tror att de inte har så mycket bra att välja på. Min slutsats börjar så sakteliga bli; Gör bättre själv, visa var skåpet skall stå. Det borde vara aldrig så lätt att slå som filmare nu (om man kan få ihop något riktigt bra, vilket kanske inte är så lätt).

 

 

(På tal om det, jag hör att det filmas i var och varannan buske, av folk som skall bevisa att det går att göra bra film. Var tar de filmerna vägen?)