Manus: Humorserie

[larkar-8]

Hej,

 

Jag skulle vilja lära mig skriva manus, framförallt humorserie, för tv tillexempel. Jag har försökt och kommit fram till att det är långt ifrån lätt. Så jag behöver all hjälp jag kan få. Har skrivit lite som jag bifogar här. Tar gärna emot mycket kritik...så ös på bara.

1.1 Det ljuva arbetslivet.pdf

[almi]

Jag vet att smaken är som baken, men jag tycker inte det var så där jättekul.

Det finns ju komedi och sen finns det KOMEDI.. om du förstår vad jag menar.

Det är nog lätt (säger jag som säkert är mer nybörjare än du..) att man har karaktärerna på sin synhinna och ser det där lite roliga och dryga som gör det hela så fantastiskt. Sen gäller det ju att kunna få ner det på papperet. Endel grejor blir ju bara kul för att det är en viss t.ex. skådespelare som är väldigt kul.

Det är ju inga så kallade korta poängfyllde små scener, där man får en poäng ganska snabbt.

(Som t.ex. Det var två tomater som...= ))

 

Nej det är säkert roligt det du skrivit, men jag känner att jag skulle vilja ha lite mer känsla, se lite mer och ..

Det är säkert en fråga om mer övning när det gller manusförfattande!

 

Lycka till,

 

från en som kämpar

 

Ps

(I helgen satt jag och tittade på Ulveson och Herngren-Herngren och Ulveson--6 timmar, HUR BRA som helst, det är humor tycker jag när den är som bäst, skulle vara roligt att ta del av det manuset, se hur man beskriver de olika karaktärerna...Filmtips till alla som inte sett den och längtar efter bra underhållning regniga dagar!)

[Unknown1101]

Hålller inte med dig almi, jag tycker att den var bra!

 

Du kanske försöker efterlikna de amerikanska komedierna, det som jag känner är typiskt med komedi är ju att ha ideér som är så galna/dumma/konstiga/makabra att ingen tänker så i hela världen, så när man ser att avsnitt tänker man "Hur i helve)(/ kommer man på sånt!" Det handlar mkt om kreativitet, försök ha så galna grejer som möjligt! :P

och fortsätt så ;) Läste hälften o tyckte att den var helt ok, du skriver bra och har ett stort ordförråd verkar det som ;)

[Kensai]

Tycker dialogen känns EXTREMT forcerad och onaturlig.

 

Som två monologer som är ihopfösta.

 

LUKAS

Varsågod, jag ser det som min plikt att mata din

negativa självbild och spä ytterligare bittra droppar

på den usla livssituation du med tunga steg bär genom

jämmerdalen.

 

MELVIN

Det är författaren i mig som spökar. Min kreativa

sida för mig allt längre ned i den mörka avgrunden av

självförakt och hat.

 

LUKAS

Varför?

 

Why indeed.

[ODDNAME]

Läste igenom hela för någon dag sen, och fick då känslan att det verkar lite krystat på något sätt. Tänkte läsa igenom igen, men är det bara jag som ser dåligt eller har du tagit bort manuset?

 

Försöker själv skriva ett manus, tror komedi är något av det svårare att börja med, dessutom något som tilltalar alla. Skriv manus till något enklare först, ingen specifik genre, bara skriv.

[larkar-8]

Man tackar och bockar för kommentarer.

 

Jag lyckades fippla bort manuset...men nu ligger det uppe igen, med tanke på att det är det första manus som jag någonsin skrivit och att jag aldrig riktigt skrivit någon dialog tidigare så kan jag tänka mig att det känns krystat och forcerat. Men jag fortsätter och öva...

[ODDNAME]

Lite som när man var tvingad att skriva något i skolan =)

Man känner nog sig tvingad nu med, när man vill skriva något. Så känner jag, att när jag försöker tvinga fram något specifikt blir det inte 100%, men när man bara skriver och ser var det bär blir det toppen =)

[Kensai]

När det gäller att skriva rolig dialog så tror jag faktiskt man får använda sig av grundstrukturen för skämt, dvs setup->punchline, i olika variationer. Sen gäller det att ha klart för sig vad karaktärerna är för människor, så du kan riffa på olika teman, personlighetsdrag, återkommande skämt etc.. I teorin alltså. Jag har ingen aning egentligen. ;)

 

Kolla på Seinfeld-piloten och notera skillnaderna t.ex.

http://www.seinfeldscripts.com/TheSeinfeldChronicles.htm

 

Det roliga i scen 1 är ju inte ett genuint intresse av knappar, utan de roller karaktärerna tar på sig och kontrasten mellan neurotikern i George och Jerry som är en 'straight man'.